Bouppteckning

Bouppteckningsförrättningen ska normalt hållas senast tre månader efter dödsfallet. Därefter ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket inom en månad.

Det innebär att bouppteckningen normalt ska vara inskickad senast fyra månader efter dödsfallet. Om mer tid behövs kan dödsboet ansöka om anstånd hos Skatteverket. Ansökan måste göras innan tremånadersfristen har gått ut.

Den som har hand om den avlidnes egendom ansvarar normalt för att en bouppteckning upprättas. Det kan exempelvis vara en dödsbodelägare, boutredningsman eller testamentsexekutor.

Dödsbodelägarna kan själva genomföra bouppteckningen eller anlita en familjerättsjurist som hjälper dem att samla in underlag, kalla berörda personer och upprätta handlingarna.

Vanliga underlag är dödsfallsintyg med släktutredning, kontoutdrag, saldobesked, uppgifter om lån och andra skulder samt underlag för fastigheter, bostadsrätter, värdepapper och försäkringar.

Det kan även behövas testamente, äktenskapsförord, samboavtal, gåvobrev och andra handlingar som påverkar dödsboet eller arvsrätten. Vilka handlingar som krävs beror på omständigheterna i det enskilda dödsboet.

Tillgångar och skulder ska redovisas utifrån hur de såg ut på dödsdagen. Bankmedel anges därför enligt saldot på dödsdagen, medan exempelvis fastigheter, bostadsrätter, värdepapper och lösöre kan behöva värderas särskilt.

Det är viktigt att rätt värderingsmetod används och att underlagen sparas. En familjerättsjurist kan hjälpa till att bedöma vilka värden som ska anges när dödsboet innehåller exempelvis fastigheter, företag eller andra svårvärderade tillgångar.

Ja, det finns inget krav på att en jurist måste upprätta bouppteckningen. Ett enkelt dödsbo med få delägare och tydliga tillgångar kan ibland hanteras utan juridisk hjälp.

Det är dock viktigt att samtliga personer, tillgångar, skulder och relevanta handlingar redovisas korrekt. Fel kan fördröja registreringen och påverka den efterföljande bodelningen eller fördelningen av arvet.

Det är särskilt klokt att anlita en familjerättsjurist när det finns flera dödsbodelägare, särkullbarn, testamente, efterlevande make eller sambo, fastighet, företag eller tillgångar i utlandet.

Juridisk hjälp kan också vara värdefull om det finns oklarheter kring arvingar, tidigare gåvor, äktenskapsförord eller möjliga konflikter mellan dödsbodelägarna. En jurist kan då säkerställa att bouppteckningen blir korrekt och att allas rättigheter beaktas.

Kostnaden beror vanligtvis på dödsboets omfattning och juridiska komplexitet. Ett dödsbo med många delägare, fastigheter, företag eller internationella tillgångar kräver ofta mer arbete än ett enklare dödsbo.

Det är normalt dödsboet som betalar kostnaden för bouppteckningen. Kostnaden tas alltså i första hand från den avlidnes tillgångar innan ett eventuellt arv fördelas.

Om dödsboet saknar pengar bör kommunen kontaktas innan någon beställer juridiska tjänster eller betalar andra skulder. Det kan då finnas möjlighet att ersätta bouppteckningen med en dödsboanmälan.

Om tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet kan en dödsboanmälan i vissa fall ersätta bouppteckningen. Det förutsätter bland annat att dödsboet inte innehåller någon fastighet eller tomträtt.

Det är socialnämnden i den kommun där den avlidne bodde som utreder om en dödsboanmälan kan göras. Anhöriga bör därför kontakta kommunen så snart som möjligt.

Nej, arvingar ärver normalt inte den avlidnes skulder personligen. Skulderna ska i stället betalas med dödsboets tillgångar innan något arv delas ut.

Dödsbodelägarna bör därför inte fördela egendom eller pengar innan dödsboets skulder och kostnader har utretts. Om tillgångarna inte räcker får fordringsägarna normalt inte full betalning.

Bouppteckningen visar vilka som företräder dödsboet och vilka tillgångar och skulder som fanns på dödsdagen. Arvskiftet bestämmer däremot hur den kvarvarande egendomen ska fördelas mellan arvingarna.

Bouppteckningen ska därför normalt registreras innan arvskiftet genomförs. Om det bara finns en dödsbodelägare behövs vanligtvis ingen särskild arvskifteshandling.

Om en ny tillgång eller skuld blir känd, eller om ett annat fel upptäcks efter förrättningen, kan en tilläggsbouppteckning behöva upprättas. Den ska normalt förrättas inom en månad från det att felet eller den nya uppgiften upptäcktes.

En tilläggsbouppteckning kompletterar den tidigare bouppteckningen. En familjerättsjurist kan bedöma om en formell tilläggsbouppteckning krävs och hjälpa till med rättelsen.