Laglottskränkning

1. Vad är laglott?

Laglotten är den del av en persons förmögenhet som inte kan testamenteras bort med bindande verkan, givet att personen har en eller flera bröstarvingar. Bröstarvingar är i första hand barn men kan också vara barnbarn om ett barn avlidit före sin förälder. Personer som helt saknar bröstarvingar kan testamentera bort sina tillgångar utan begränsningar.

Laglotten är 50 procent av värdet av en avliden persons nettotillgångar (det vill säga tillgångarnas värde efter att eventuella skulder betalats). Om en avliden person efterlämnar två barn ska respektive barn vid arvskiftet alltid få ut 25 procent av kvarlåtenskapens värde – om de inte frivilligt går med på att egendomen tillfaller någon annan. Om det finns ett testamente som inkräktar på laglotten måste den missgynnade bröstarvingen begära jämkning av testamentet.

2. Vad är en laglottskränkning?

Det förstärkta laglottsskyddet är en regel i ärvdabalken (7 kap. 4 §) som, om de villkor som framgår av paragrafen är uppfyllda, möjliggör för bröstarvingar att kräva tillbaka gåvor som den avlidne gett till en person eller organisation. På så vis korrigeras laglottskränkningen. Grundförutsättningen för att paragrafen ska vara tillämplig är att en gåva är att likställa med ett testamente. 

Att en gåva kan likställas med ett testamente innebär att syftet med gåvan varit att redan innan dödsfallet ordna med fördelningen av kvarlåtenskapen. Om detta villkor är uppfyllt, och den egendom som skänkts bort inte längre finns i gåvomottagarens besittning och därför inte kan lämnas tillbaka, blir denne istället skyldig att kompensera den missgynnade bröstarvingen med pengar.

3. När aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet?

För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktiveras ska åtminstone ett av följande villkor vara uppfyllda:

1. Gåvan har givits i nära anslutning till döden, alternativt att gåvogivaren haft anledning att tro att denne inom kort kommer att avlida. Ett exempel på en sådan situation är att en person är svårt sjuk under livets sista dagar överför en stor summa pengar till en bekant.
2. Gåvan har inte inneburit någon reell uppoffring för gåvogivaren. Ett typexempel på en sådan gåva är att en fastighet skänkts bort men att gåvogivaren, genom ett förbehåll i gåvobrevet, givit sig rätten att fortsätta nyttja fastigheten till dess att vederbörande avlider.

Om en gåva inte skett i nära anslutning till döden, och gåvogivaren inte heller krävt att få fortsätta använda egendomen, kan inte det förstärkta laglottsskyddet tillämpas. Det rör sig då om en gåva som inte kan ifrågasättas ur ett arvsrättsligt perspektiv. Om mottagaren av gåvan är en arvinge kan gåvan istället utgöra ett förskott på arv och påverka fördelningen av den egendom som faktiskt finns i dödsboet.

4. Hur går en process om laglottskränking till?

Om en bröstarvinge anser att det förekommit en gåva som uppfyller något av de villkor som redovisats ovan (dvs. laglottskränkning) ska han eller hon framföra ett krav på återbäring till den person som tagit emot gåvan. Om gåvomottagaren protesterar måste bröstarvingen istället inleda en process i domstol. 

En process om det förstärkta laglottsskyddet ska inledas senast ett år efter att bouppteckningen färdigställdes. En bouppteckning anses färdigställd när bouppteckningssammanträdet avhållits och det dokument som utgör bouppteckningen är komplett. Nedan följer ett fiktivt, och kraftigt förenklat, exempel som åskådliggör hur en process av detta slag kan gå till.

Exempel:

Arne har två barn, Tobias och Kajsa. Arne anser att Tobias är besvärlig, osympatisk och oansvarig och vill därför att hela arvet ska gå till Kajsa. Eftersom Arne känner till att Tobias har rätt till sin laglott bestämmer han sig för att skänka bort sin absolut största tillgång, en obelånad fastighet värd 5 000 000 kr, till Kajsa och därigenom, indirekt, göra Tobias arvslös. Ett gåvobrev upprättas där det framgår att Kajsa ska bli ensam ägare till fastigheten men att Arne ska ha rätt att bo kvar  på fastigheten till dess att han dör. 

Några år efter att Kajsa blivit ägare till fastigheten avlider Arne. Det visar sig då att de enda tillgångar Arnet efterlämnat är ett bankkonto med 20 000 kr, en skruttig Volvo värd 10 000 kr och bohag utan ekonomiskt värde. Tobias blir mycket upprörd och framför en begäran till Kajsa om att hans laglott, med stöd av det förstärkta laglottsskyddet, ska beräknas med utgångspunkten att fastigheten fortfarande finns i dödsboets ägo. Kajsa vägrar att gå med på det. 

Eftersom syskonen inte kan komma överens väcker Tobias talan vid tingsrätten och yrkar att tingsrätten ska fastställa att Kajsa ska återlämna en så stor del av gåvan som krävs för att täcka Tobias laglottsanspråk. Tingsrätten ger Tobias rätt, vilket innebär att Kajsa antingen måste återlämna en andel av fastigheten till dödsboet eller kompensera Tobias med pengar. 

Kajsa vill behålla fastigheten och ger därför Tobias 1 257 500 kr. Detta belopp motsvarar Tobias laglott på 25 procent av dödsboets värde med fastigheten inkluderad. I slutändan får Kajsa alltså 75 procent av värdet i dödsboet (vilket är samma fördelning som hade gällt om Arne upprättat ett testamente som varit maximalt gynnsamt för Kajsa).

5. Hur kan Enkla Juridik hjälpa dig som drabbats av en laglottskränkning?

På Enkla Juridik arbetar ett flertal jurister med familjerättslig expertis. Vi har bistått hundratals kunder med såväl neutral rådgivning som partisk tvistlösning. Om du anser att du blivit utsatt för en laglottskränkning, och vill ha hjälp med att utreda förutsättningarna att driva en process om det förstärkta laglottsskyddet, är du varmt välkommen att kontakta oss genom att fylla i formuläret nedan eller ringa 020-89 95 96. Den inledande kontakten är alltid gratis och vi tar aldrig betalt utan att först presentera en offert som uttryckligen accepterats.