Tilläggsbouppteckning

3. När behöver en tilläggsbouppteckning göras?

Tilläggsbouppteckning behöver göras i följande situationer:

• När nya tillgångar eller skulder upptäcks efter att den ursprungliga bouppteckningen förrättats.
• När något annat fel i den ursprungliga bouppteckningen upptäcks, exempelvis när kretsen av dödsbodelägare är fel (någon dödsbodelägare saknas i den ursprungliga bouppteckningen) eller att ett testamente eller äktenskapsförord som ska vara med saknas.
• När en efterlevande sambo, efter att den ursprungliga bouppteckningen förrättats, begär skuldtäckning enligt 20 kap. 4 § tredje stycket ärvdabalken och sambons tillgångar och skulder inte tidigare har antecknats och värderats.

4. När behöver en tilläggsbouppteckning inte göras?

Exempel på fel som kan uppkomma som inte utgör grund för att en tilläggsbouppteckning ska göras:

• Testamenten som efter den ursprungliga bouppteckningens förrättning vinner laga kraft eller bedöms vara ogiltiga. Detta även om det skulle påverka dödsbodelägarkretsen.
• Om efterlevande make efter den ursprungliga bouppteckningens förrättning begär jämkning enligt 12 kap. 2 § första stycket äktenskapsbalken.
• Om en tillgång värderats till ett lägre värde än tillgångens verkliga värde rör det sig normalt inte heller om fel som kan utgöra grund för tilläggsbouppteckning.

5. Hur går det till?

Om fel som utgör grund för tilläggsbouppteckning enligt ovan uppenbaras skall en tilläggsbouppteckning göras. Detta går till på samma sätt som vid en vanlig bouppteckning. Det ska således hållas en ny förrättning, med ny kallelse, nytt intygande av bouppgivare och förrättningsmän och så vidare. För mer om bouppteckning läs här. Vidare måste ni i tilläggsbouppteckningen få med de uppgifter som visar att förrättningen gått till på rätt sätt samt de ändringar och rättelser som gjorts. För övriga uppgifter går det bra att hänvisa till den ursprungliga bouppteckningen. Slutligen måste tilläggsbouppteckningen lämnas in till Skatteverket inom en månad från förrättningen.

6. Hur gör man om tilläggsbouppteckningen är efter arvskiftet?

Om det som utgör grund för tilläggsbouppteckningen visar sig först efter det första arvskiftet utgör tilläggsbouppteckningen underlaget för ett nytt arvskifte av den nya tillgången. Detta kan exempelvis vara för handen om nya tillgångar upptäcks. Då sker ett nytt arvskifte av den nya tillgången.

Om nya skulder däremot skulle upptäckas ska det tidigare arvskiftet gå åter. Om de nya skulderna skulle kunna täckas av dödsboets tillgångar som fanns innan arvskiftet ska återgången begränsas till vad som behövs för att skulderna och kostnaderna för boets förvaltning ska kunna betalas. Med detta avses att återgången av arvskiftet endast ska ske till så stor del som behövs för att täcka de nyupptäckta skulderna. Återstående del av arvskiftet ska då bestå, s.k. partiell återgång. Täckningen av de nya skulderna sker då genom att dödsbodelägarna återbär tillgångar i förhållande till vad var och en av dem fått för mycket vid arvskiftet.

7. Finns det någon tidsfrist?

Ja, det finns en tidsfrist att förhålla sig till. Beroende på vad det är som utgör grunden för att tilläggsbouppteckningen ska förrättas finns det olika tidsfrister. 

Om nya tillgångar eller skulder upptäckts efter att den ursprungliga bouppteckningen förrättats eller något annat fel upptäckts i den ursprungliga bouppteckningen ska tilläggsbouppteckningen förrättas inom en månad från det att den nya uppgiften eller felaktigheten upptäcktes.

Om grunden för tilläggsbouppteckningen är att efterlevande sambo, efter att den ursprungliga bouppteckningen förrättats, begär skuldtäckning och sambons tillgångar och skulder inte tidigare har antecknats och värderats, ska tilläggsbouppteckningen förrättas inom tre månader från det att begäran framställdes.

Notera att tilläggsbouppteckningen måste lämnas in till Skatteverket inom en månad från det att förrättningen ägt rum.

8. Finns det någon preskriptionstid?

Nej, det finns ingen preskriptionstid för skyldigheten att förrätta en tilläggsbouppteckning. Detta innebär att om ett fel uppenbarar sig först exempelvis ett år efter dödsfallet måste en tilläggsbouppteckning göras. 

9. Vad gäller för tillgångar från utlandet?

Samma regler gäller som för tillgångar som finns i Sverige. Om nya tillgångar från utlandet upptäcks måste en tilläggsbouppteckning göras.

Notera att det kan vara svårare att hantera tillgångar i utlandet. I synnerhet om de utländska tillgångarna består i fastigheter eller bostadsrätter. Kontakta gärna en jurist.

10. Vad kostar en tilläggsbouppteckning?

Vår prissättning varierar beroende på tilläggsbouppteckningens omfattning och juridiska komplexitet. Vi inhämtar först grundläggande information erbjuder därefter ett helt fast pris för att upprätta tilläggsbouppteckningen. Vi tar aldrig betalt innan vi presenterat en offert som dödsbodelägarna uttryckligen accepterat. Det finns således ingen som helst ekonomisk risk med att ta en förutsättningslös kontakt med oss. Varmt välkommen.