Driva in skuld från privatperson
Dina rättigheter när någon inte betalar en skuld
En skuld kan vara alltifrån ett banklån som tagits för att köpa en bostad för miljontals kronor till ett utlägg på några hundra kronor för att ordna en tågbiljett åt en kompis som glömt plånboken hemma. Oavsett beloppets storlek är den grundläggande principen enkel: Om det rör sig om ett lån är mottagaren av pengarna skyldig att betala tillbaka beloppet i enlighet med de villkor som ställts upp. Villkoren behöver inte nödvändigtvis vara skriftliga men det underlättar naturligtvis om det finns ett fysiskt eller digitalt avtal som bevisar att skulden existerar.
Om låntagaren bryter mot betalningsvillkoren, och det inte går att göra upp i godo, kan långivaren vända sig till Kronofogden och/eller tingsrätten för att driva in den obetalda skulden. Det finns inga tekniska hinder mot att driva en sådan process på egen hand men i de flesta fall är det klokt att anlita ett ombud.
Enkla Juridik hjälper både privatpersoner och företagare att driva in skulder som förfallit till betalning. Om du eller ditt företag hamnat i en sådan situation är du varmt välkommen att kontakta oss för en kostnadsfri och förutsättningslös första kontakt med jurist.
Vi hjälper dig med:
- Kostnadsfri första kontakt
- Hjälp med förlikningsförhandlingar
- Inkasso och eventuell domstolsprocess
Ta kontakt
Fri första kontakt med jurist. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.
Se förklaringsvideon
1. Hur kräver jag tillbaka pengar för ett obetalt lån?
Efter att en skuld förfallit till betalning ska du vända dig till låntagaren och begära att betalning sker. Om det inte ingåtts någon överenskommelse om när skulden ska regleras är det du som långivare som bestämmer när återbetalning ska ske. Betalningsuppmaningen bör framföras skriftligen.
Om låntagaren inte meddelar någon inställning till ditt krav, eller om vederbörande inte betalar med hänvisning till att hen saknar likvida medel, är nästa steg att skicka in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden. Därigenom tvingar du låntagaren att ta ställning till om hen medger eller bestrider skuldens existens. Under förutsättning att låntagaren medger att skulden finns kommer Kronofogden meddela ett beslut om att betalningsskyldighet föreligger. Därefter hamnar skulden, om du önskar det, i Kronofogdens register över utmätningsärenden.
Om låntagaren bestrider att hen är skyldig att betala det belopp som du kräver är det onödigt att skicka in en ansökan till Kronofogden, eftersom denna myndighet inte har mandat att avgöra vem av parterna som har rätten på sin sida. I ett sådant scenario ska i stället en stämningsansökan skickas till tingsrätten. Det är bara tingsrätten, och domstolar högre upp i hierarkin, som har behörighet att ta ställning till om det finns en skuld eller ej.
2. Måste ett låneavtal vara skriftligt?
Nej, det finns inga särskilda krav på hur ett låneavtal ska vara utformat för att det ska vara juridiskt giltigt. I princip är ett muntligt låneavtal lika mycket värt som ett skriftligt. Däremot underlättas en eventuell indrivningsprocess avsevärt om villkoren för lånet på något vis dokumenterats skriftligen (på papper, i ett sms eller liknande). En bra tumregel är därför att aldrig låna ut pengar utan att upprätta någon form av dokumentation. Om du lånar ut pengar utan att säkerställa bevisning bör du vara mentalt inställd på att pengarna kan gå förlorade. Detta gäller i synnerhet om du lånat ut kontanter (eftersom det då inte ens finns något elektroniskt underlag som visar att transaktionen ägt rum).
3. Hur kan jag bevisa att pengarna jag lånat ut är ett lån?
Den mest grundläggande bevisningen i en fordringstvist (det vill säga en tvist om betalningsskyldighet) är att du kan visa upp ett kvitto från exempelvis internetbanken som styrker att en transaktion faktiskt blivit genomförd. Att låna ut pengar kontant är aldrig en bra idé, åtminstone inte utan att du får ett undertecknat kvitto från mottagaren där denne bekräftar att det aktuella beloppet tagits emot.
Utöver underlag på själva transaktionen är det ur bevissynpunkt väldigt bra om överföringen kopplas till ett skuldebrev eller någon annan form av låneavtal (fysiskt eller digitalt). Om du både kan visa upp ett transaktionsunderlag och ett skuldebrev har du ett mycket starkt case om saken blir föremål för prövning i domstol.
Gällande överföringar mellan privatpersoner finns det ett rättsfall från Högsta domstolen där det slagits fast att det är mottagaren av ett belopp som, om denne påstår att beloppet är en gåva, är skyldig att bevisa att återbetalningsskyldighet inte föreligger. Ett typexempel på en sådan situation är att en person swishar 20 000 kr till en vän som befinner sig i ekonomisk knipa. Om vännen vägrar att betala tillbaka påstår att beloppet utgör en gåva är det vännen som är skyldig att bevisa att så är fallet.
Skälet till denna så kallade “omvända bevisbörda” är att det nästan aldrig är så att privatpersoner, som inte lever tillsammans som sambor eller makar, överför stora summor pengar till varandra utan att förvänta sig att få tillbaka beloppet. Även om du inte har någon annan bevisning än ett kontoutdrag från internet- eller mobilbanken, som visar att pengarna gått till en viss person, finns det såldes goda möjligheter att vinna i domstol.
4. Kan jag driva in pengar som jag lånat ut i kontanter – helt utan skriftligt avtal?
Om du lånat ut kontanter och inte har någon skriftlig dokumentation som stöder att transaktionen ägt rum kommer det sannolikt vara mycket svårt att i domstol bevisa att motparten överhuvudtaget mottagit det belopp som du vill ha tillbaka. I en sådan situation måste det, för att det ska finnas någon chans till framgång, finnas bevisning av annat slag. Exempel på alternativ bevisning är vittnesuppgifter och inspelade telefonsamtal.
Om du bokstavligt talat inte har någon bevisning, förutom ditt eget påstående, om att en transaktion skett, och att en skuld därmed existerar, ska du inte ta saken till domstol. Då är det bättre att acceptera förlusten och dra lärdom av situationen för framtiden. Det är i princip omöjligt att vinna en domstolsprocess om ord står mot ord och den som vill ha betalt inte har någon form av underlag som styrker skuldens existens.
5. Vad är ett inkassoförfarande?
Att gå till Kronofogden eller tingsrätten för att kräva tillbaka pengar som du lånat ut innebär att du vidtar skarpa rättsliga åtgärder (det vill säga använder det offentliga samhällets institutioner för att framtvinga återbetalning). Innan detta blir aktuellt är det vanligt att långivaren, på egen hand eller genom ett ombud, framställer ett inkassokrav.
Ett inkassokrav är ett meddelande som skickas till låntagaren med en uppmaning om att hen ska betala skulden frivilligt. Om långivaren begär ränta och avgifter ska även det framgå av inkassokravet. Det är också lämpligt att kravbrevet redogör för vad som kommer hända om betalning inte sker.
Som privatperson kan du framföra ett inkassokrav för betalning av en skuld som du själv äger. Om betalningskravet framförs å någon annan persons eller företags vägnar krävs att den som framställer kravet har ett så kallat inkassotillstånd som utfärdats av Integritetsskyddsmyndigheten.
Det är med andra ord inte tillåtet att som ombud driva in skulder utan att först erhålla ett inkassotillstånd. Att bedriva inkassoverksamhet utan tillstånd är brottsligt och kan straffas med böter eller fängelse. Enkla Juridik innehar inkassotillstånd och bistår frekvent såväl privatpersoner som företag med indrivning av skulder. Vi hanterar naturligtvis endast indrivningsprocesser där vi gjort bedömningen att det finns tillförlitligt underlag för att en skuld existerar.
6. Hur går en indrivning till steg för steg?
Ett indrivningsförfarande kan innehålla såväl inkassoåtgärder som rättsliga åtgärder. Ett typexempel på hur en indrivningsprocess går till följer nedan:
- Om vi bedömer att vår kund har en legitim fordran på motparten inleder vi med att skicka ett kravbrev till denne. Av kravbrevet framgår den juridiska grunden till kravet, när betalning ska ske och vad som händer om motparten låter bli att betala.
- Om motparten förhåller sig passiv, det vill säga varken betalar eller bestrider kravet, ansöker om vi om betalningsföreläggande hos Kronofogden.
- Om motparten bestrider kravet, och hen inte framför omständigheter som föranleder en annan bedömning av skuldens existens, ger vi in en stämningsansökan till tingsrätten. Processen i tingsrätten är uppdelad i ett flertal moment. Om parterna inte lyckas komma överens under handläggningens gång meddelar tingsrätten efter huvudförhandling en dom. Domen kan, om den är i kundens favör och motparten fortfarande vägrar att betala, skickas till Kronofogden och läggas till grund för utmätning av motpartens tillgångar.
Ovanstående tillvägagångssätt är angivet i grova drag. Mellan de olika stegen förekommer ofta förhandlingar med motparten som syftar till att lösa tvisten genom en frivillig överenskommelse (förlikning). Om motparten bestrider inkassokravet kan dialogen med denne, om det finns tecken på någon form av kompromissvilja, ändå fortsätta. Det är nästan alltid bättre för båda parter att, genom att göra mer eller mindre stora eftergifter, komma överens än att saken slutgiltigt ska avgöras av domstolen.
Förhandlingar med ambitionen att uppnå en samförståndslösning är även vanligt förekommande efter att talan i tingsrätten har väckts. Initiativ till förlikningsdiskussioner kan tas av dig eller motparten men även av tingsrätten. Domstolen har en lagstadgad skyldighet att verka för att parterna löser tvisten på frivillig väg. Här kan du läsa mer om vad en förlikning är och vilka fördelar som finns med att avsluta en tvist på det sättet.
7. Hur lång tid kan det ta?
Ett indrivningsförfarande kan ta alltifrån några dagar till ett par år. I bästa fall betalar motparten frivilligt direkt efter att hen har mottagit kravbrevet eller så ingås en förlikningsuppgörelse en kortare tid därefter. I värsta fall vägrar motparten både att betala och att ha en konstruktiv diskussion om en frivillig lösning.
Processen i tingsrätten kan då ta upp emot ett år och efter att domen har meddelats står det båda parter fritt att överklaga den till hovrätten om någon av dem är missnöjd med utfallet. Den långa handläggningstid som en domstolsprocess är förknippad med utgör i sig ett starkt skäl för att lösa tvisten i samförstånd.
8. Vad ska jag göra om jag misstänker att personen varken har en inkomst eller besparingar?
Om din motpart inte motsätter sig att betala men för stunden inte har tillräckligt med tillgångar för att reglera hela skulden på en gång kan det vara klokt att komma överens om en avbetalningsplan. Därigenom kan motparten betala i en takt som passar denne, samtidigt som du sakta men säkert får dina pengar tillbaka.
En avbetalningsplan bör upprättas skriftligen och undertecknas av båda parter. Av avbetalningsplanen ska framgå vad skulden totalt uppgår till, i vilken takt amorteringar ska ske och eventuella villkor om ränta. Det bör även framgå vad som händer om motparten bryter mot villkoren i avbetalningsplanen. För att ge motparten ett starkt incitament att efterleva villkoren bör “straffet” för uteblivna betalningar vara att hela den kvarstående skulden förfaller till betalning omedelbart.
Om din motpart vägrar att betala och dessutom helt saknar inkomster och andra tillgångar är det viktigt att vara medveten om att ett beslut från Kronofogden eller en dom från tingsrätten inte automatiskt leder till att betalning av skulden kommer ske. En grundförutsättning för att skulden ska bli reglerad är att det finns tillgångar, exempelvis besparingar på banken, som kan utmätas av Kronofogden och slussas vidare till fordringsägarna.
Om motparten helt saknar utmätningsbara tillgångar kommer skulden ligga kvar i Kronofogdens indrivningsdatabas till dess att det förhoppningsvis finns egendom som kan utmätas. Om motparten till slut beviljas skuldsanering, vilket är förhållandevis vanligt för personer som varit djupt skuldsatta under en längre tid, kommer merparten av skulden aldrig att betalas tillbaka.
9. Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig?
Först och främst utvärderar vi vilka möjligheter till framgång som finns baserat på det bevismaterial du kan presentera (exempelvis ett kvitto på att en transaktion ägt rum och sms-korrespondens med motparten där denna medger att skulden finns). Därefter presenterar vi, om vi bedömer att dokumentationen är tillräckligt robust för att få bifall i domstol, en offert med ett fast pris för att hantera indrivningsprocessen.
Du kan således känna dig helt trygg i att du inte kommer behöva betala mer för vårt arbete än vad du på förhand uttryckligen godkänt. Om du har en hemförsäkring med rättsskydd hjälper vi dig självklart med en ansökan om att ta försäkringen i anspråk. Hör av dig genom att fylla i kontaktformuläret nedan eller ring 020-89 95 96.
