Konsultavtal

Att tänka på vid konsultavtal - för dig som beställare och uppdragstagare

Behöver du hjälp? Våra jurister hjälper dig till fast pris

När ett företag anlitar externa konsulter är det A och O för båda parter att ett korrekt konsultavtal finns på plats. Främsta syftet med avtalet är att era ömsesidiga förpliktelser ska vara glasklara så jobbet blir så bra som möjligt för båda parter.

Den andra anledningen till att konsultavtal är så viktiga är att Skatteverket och andra myndigheter annars riskerar att tolka uppdraget som ett anställningsförhållande. Det kan i vissa fall leda till att beställaren åker på en stor kostnadssmäll i form av retroaktiva utbetalningar av semestertillägg eller sociala avgifter. Det kan då röra sig om hundratusentals, om inte miljoner, kronor.

På denna sida går vi igenom vad ni ska tänka på när ni anlitar konsulter eller själva ska ta ett konsultuppdrag. 

Behöver ni hjälp? Ta kontakt med oss så upprättar vi ett skräddarsytt avtal till fast pris.

Jurister Enkla Juridik

Vi hjälper dig med:

Ta kontakt

Kostnadsfri utvärdering. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.

Vad är ett konsultavtal?

Ett konsultavtal är ett skriftligt avtal som reglerar en konsults uppdrag för ditt företag. Ur skattesynpunkt är det viktigt att konsultavtalet inte går att förväxla med ett anställningsförhållande.

Vad ska finnas med i ett konsultavtal?

Ett välskrivet konsultavtal ska tydligt beskriva uppdraget och villkoren för konsultuppdraget. Nedan följer exempel på 10 viktiga punkterna att ta med i avtalet:

  1. En beskrivning av uppdraget. Eventuella bilagor kan vara en detaljerad uppdragsbeskrivning, tidsplan och kravspecifikation mm.
  2. Företaget/kundens åtagande. Ett konsultuppdrag kräver också att ditt företag fullgör vissa förpliktelser vilka bör beskrivas här. Vilken utrustning behöver konsulten? I vilka lokaler ska konsulten jobba?
  3. Vilka personer? Ska uppdragstagaren själv få välja vilka som utför uppdraget eller ska de anges specifikt.
  4. Underkonsulter. Får uppdragstagaren anlita underkonsulter som utför delar av uppdraget? Om ja, vilka är villkoren?
  5. Rapportering. Ska rapportering ske? Hur ofta? Hur ska resultaten dokumenteras?
  6. Uppsägning. Vad är villkoren för uppsägning? Hur lång uppsägningstid?
  7. Ersättning och betalning. Ska uppdraget ersättas per timme eller utgår ett fast arvode? Eller finns det en annan kalkyl som avgör ersättning? Villkoren för detta ska vara väldigt tydliga.
  8. Ägande- och nyttjanderätt. Viktigt att skriva att uppdragsgivaren har nyttjanderätt till allt konsulten producerar. Även äganderätten bör regleras. Notera att uppdragsgivaren inte ska ha rätt att äga det konsulten tog med sig in i uppdraget från start.
  9. Sekretess- och konkurrensklausuler. Beställaren vill kunna hemlighålla viss företagskänslig information så det inte hamnar i fel händer. Kunden kanske också vill begränsa konsultens möjligheter att ta uppdrag hos din konsult strax efter att uppdraget är över. Ofta är det bra för dig som uppdragsgivare att koppla dessa klausuler till viten. 
  10. Avtalsbrott. Om uppdragsgivaren eller konsulten bryter mot avtalet, vad händer då? När utgår skadestånd? Här går det också bra att avtala om viten om uppdragstagaren inte uppnår ett visst mycket väldefinierat resultat.

Notera att det kan finnas fler punkter att avtala om. Dessa är inte alltid tillämpliga.

Hur gör man för att det inte ska framstå som ett anställningsförhållande?

Att konsultens bolag är godkänt för F-skatt är ett av de viktigaste kriterierna för dig som beställare att titta på. Anledningen är att man som köpare av produkter och tjänster av ett företag (eller person) utan F-skatt annars kan bli skyldig att av Skatteverket tvingas betala sociala avgifter på köpeskillingen.

Vidare är det en fördel om ditt avtal är med ett aktiebolag snarare än en enskild firma, eftersom det är enklare att förväxla en enskild firma med personen som driver den snarare än bolag.

För att ytterligare begränsa risken att Skatteverket kommer se på ert avtal som ett anställningsförhållande är det bra att i avtalet skriva att konsulten är fri att ha andra kunder vid sidan av, samt att konsulten själv får ansvara för dator, mobil, kontor mm. 

Att explicit i avtalet skriva att “detta är inte ett anställningsförhållande” eller liknande räcker ofta inte. Skatteverket, fackförbund och myndigheter jobbar aktivt mot arbetsvillkor i näringslivet som rent juridiskt är förklädda anställningar.

Därför är det väldigt viktigt att ditt konsultavtal tydligt ska kunna särskiljas från en anställning.

Hur ska avtalet maximera chanserna för ett positivt utfall?

För dig som uppdragsgivare är det väldigt viktigt att konsultens arbete leder till ett visst konkret resultat. Ni kanske vill implementera ett nytt lönesystem, bygga en webbapplikation eller strukturera om er koncern? I synnerhet när det gäller mer tekniska uppdrag är det väldigt viktigt för er att ni når resultat.

Kraven för skadestånd är ofta att konsulten har varit vårdslös eller oaktsam. Det är ofta både svårt att bevisa och många gånger i praktiken ganska tandlöst. Här är det bättre att ni som beställare kompletterar formuleringar om skadestånd med vitesklausuler. Med vitesklausuler kan ni, efter att konsulten försökt avhjälpa problemet/bristen, kräva ut ett visst belopp om leveransen inte varit fullgod.

När ska jag använda ett standardavtal?

I vissa branscher är det vanligt att konsulter arbetar enligt branschspecifika standardavtal. Detta gäller i synnerhet byggbranschen (entreprenadavtal), samt även för exempelvis “advokater, fastighetsmäklare, bankrådgivare m.fl.” (källa: Sveriges Ingenjörer).

För branscher där det inte finns väldigt definierade riktlinjer rekommenderar vi att du som uppdragsgivare eller konsult kontaktar jurist för att ta fram en skräddarsydd lösning för er.

Hur ska en konkurrensklausul utformas?

För uppdragsgivaren kan det vara väldigt viktigt att begränsa konsultens möjligheter att under eller efter pågående uppdrag arbeta för konkurrent. Det är viktigt att komma ihåg att det i praktiken inte kan begränsas hur mycket som helst. I synnerhet ifall konsulten jobbar i ett nischat fält i en specifik bransch. En senior utvecklare i finansbranschen kan exempelvis svårligen nekas framtida uppdrag hos andra finansinstitut.

Ett enkelt exempel på en konkurrensklausul är:

Under uppdragets gång och under en period av sex (6) månader efter uppdragets upphörande får konsulten, personligen eller via bolag, inte inneha konsultuppdrag för med bolaget konkurrerande uppdragsgivare. Det innebär att konsulten inte får främja eller på annat vis utveckla konkurrents verksamhet.

Hur ska du som uppdragsgivare säkerställa att ni får använda konsultens resultat?

Denna fråga är särskilt relevant för uppdragsgivare inom IT-sektorn där konsulter levererar resultat i form av en webbapplikation, kod/skript eller annat.

Om ni inte explicit reglerar nyttjande- och äganderätten till resultatet är det inte självklart att vare sig ni som beställare eller uppdragstagare har rätt till resultatet. Det viktigaste för er att tänka på här är att ni överhuvudtaget förhandlar om rättigheterna och får ned det i avtalet. Så ni inte hamnar i konflikt med varandra senare.

Behöver ni hjälp med konsultavtal?

Är ni uppdragsgivare eller konsult och behöver hjälp med att upprätta ett konsultavtal? Eller annan form av samarbetsavtal? Hör av er till oss så hjälper vi er med en kostnadsfri utvärdering. Först därefter hjälper vi er till ett överenskommet fast pris. Välkommen till Enkla Juridik!

Skicka in ditt ärende

Kostnadsfri juridisk utvärdering. Inga krav eller förbindelser. Vi återkommer inom en arbetsdag!

Vill du få juridiska tips och erbjudanden? Gå med i vårt nyhetsbrev (Du kan avregistrera dig närsomhelst)