Familjejuridik Kategorier
Arvskifte & arvskifteshandling
Detta ska du tänka på vid upprättande av arvskifteshandling
Behöver du hjälp? Fast pris vid hjälp från jurist
När en person avlidit upprättas först en bouppteckning. Bouppteckningen är en sammanställning över den avlidnes tillgångar och skulder och ska skickas in till Skatteverket för registrering. Om den avlidne var gift eller sambo är utgångspunkten att det därefter ska ske en bodelning (viktiga undantag förekommer dock). När dessa två moment är avklarade återstår det så kallade arvskiftet.
Innan arvet kan skiftas måste arvskiftet dokumenteras i ett skriftligt avtal. Av arvskiftesavtalet ska det framgå vilka tillgångar som finns i dödsboet och hur dessa tillgångar ska fördelas mellan dödsbodelägarna. När arvskiftesavtalet undertecknats av samtliga dödsbodelägare kan arvskiftet verkställas. Själva avtalet behöver inte registreras hos någon myndighet men bör naturligtvis förvaras på ett säkert sätt. I de fall dödsbodelägarna inte kan komma överens kan tingsrätten utse en så kallad skiftesman.
Om du behöver hjälp med att upprätta ett arvskiftesavtal är du varmt välkommen att höra av dig till Enkla Juridik. Du får en kostnadsfri första kontakt med jurist och får därefter ett fast pris för upprättandet av arvskiftesavtalet. Därigenom behöver du och övriga dödsbodelägare inte oroa er för oförutsedda kostnader.
Ta kontakt
Kostnadsfri första kontakt. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.
Vi hjälper dig med:
- Kostnadsfri första kontakt
- Arvskiftesavtal till fast pris
- Arvskifte och bouppteckning
- Kostnadsfri första kontakt
- Arvskiftesavtal till fast pris
- Arvskifte och bouppteckning
1. Vad är ett arvskifte?
Med begreppet arvskifte menas den slutgiltiga fördelningen av en avlidens persons tillgångar (kvarlåtenskapen). För att ett arvskifte ska kunna ske måste dödsbodelägarna (arvingar till den avlidna samt universella testamentstagare) komma överens om hur fördelningen av kvarlåtenskapen ska se ut. Det som dödsbodelägarna kommer överens om ska dokumenteras i ett skriftligt avtal och undertecknas av respektive dödsbodelägare. Detta dokument kallas för arvskiftesavtal eller arvskifteshandling.
Se vår förklaringsvideo
2. Vad är en arvskifteshandling / arvskiftesavtal?
En arvskifteshandling (även kallat arvskiftesavtal) är den skriftliga överenskommelsen mellan dödsbodelägarna om hur arvet ska skiftas. Att upprätta en skriftlig arvskifteshandling utgör ett krav enligt lagen. Handlingen måste undertecknas av samtliga dödsbodelägare eller deras ombud.
En arvskifteshandling ska inte registreras hos Skatteverket. Arvskifteshandlingen baseras nämligen på den bouppteckning som tidigare registrerats hos Skatteverket.
Trots att lagen inte uppställer några närmare krav på utformningen av en arvskifteshandling, är det viktigt att denna är tydlig och korrekt. Det är ju detta avtal som fastställer respektive dödsbodelägares del i arvet.
3. Hur går ett arvskifte till?
Innan arvskiftet måste underlag tas fram. Exempelvis en bouppteckning samt nya bankutdrag och kvitton på eventuellt lösöre som sålts. Därefter för arvtagarna, i samråd med jurist, en diskussion om hur arvet ska fördelas. Sedan tar juristen fram ett utkast till arvskiftesavtal.
Efter att arvskiftesavtalet upprättats och undertecknats är det vanligtvis en av dödsbodelägarnas uppgift att verkställa det som bestämts. Om dödsboet endast innehåller pengar är det bara att gå till banken och ordna med utbetalningar. Om det finns andra typer av tillgångar i dödsboet, exempelvis en fastighet eller värdepapper, föreligger ett större behov av administration. Om någon av dödsbodelägarna känner sig osäker på hur arvskiftet ska verkställas är det klokt att konsultera en jurist för att få vägledning.
4. Vilka regler ska jag tänka på vid ett arvskifte?
Till skillnad från bouppteckningar och bodelningshandlingar finns det inte särskilt många tvingande regler avseende ett arvskiftesavtal. I princip är dödsbodelägarna fria att utforma arvskiftesavtalet på det vis de själva finner bäst. Det är dock väldigt viktigt att inte påbörja arvskiftet förrän alla dödsbodelägare är helt överens om hur det ska gå till. För att säkerställa bevisning om detta bör ett arvskifte aldrig ske utan att det finns ett tydligt skriftligt avtal som dödsbodelägarna uttryckligen godkänt och skrivit under.
5. Hur skriver man en arvskifteshandling/arvskiftesavtal?
Här följer ett mycket enkelt exempel på arvskiftesavtal. Använd inte exemplet för eget bruk eftersom risken är väldigt stor att det då blir fel. Exemplet i dokumentet är helt fiktivt och kraftigt förenklat.
Det är mycket bättre att vända sig till jurist än att själv göra ett arvskifte eftersom eventuella fel kan bli kostsamma. Att anlita en jurist är relativt billigt.
Exempel på arvskifteshandling
6. När kan utbetalning av arvskifte ske? Vad ska jag tänka på?
Så snart arvskiftesavtalet har undertecknats av samtliga dödsbodelägare, är det möjligt att verkställa utbetalningar och ägarbyten.
Det är i princip den person som har tillgång till den avlidnes bankkonto som ansvarar för att verkställa en utbetalning. Utbetalning sker genom att arvskiftesavtalet uppvisas för aktuell bank (där penningtillgångarna finns). Banken kommer då att utbetala i enlighet med fördelningen som framgår av arvskifteshandlingen.
Det är viktigt att ha i åtanke att respektive bank uppställer vissa krav och regler för utbetalning. Du bör därför vara förberedd på att aktuell bank begär in ytterligare handlingar eller fullmakter o.dyl.
När det gäller andra tillgångar än penningtillgångar, är det av stor vikt att ägarbyte sker i rätt ordning. När det gäller exempelvis bil eller bostadsrätt är det således viktigt att inte glömma att registrera ägarbytet. Den som enligt arvskiftet ska tilldelas en fastighet måste dessutom ansöka om lagfart inom tre månader från och med arvskiftet.
7. Vad ska jag tänka på om arvskiftet gäller en fastighet eller tomträtt?
En fastighet är fast egendom och innebär att särskilda regler tillkommer vid arvskiftet. Om den avlidne ägde en fastighet eller en tomträtt finns det därmed en del saker som dödsbodelägarna bör ha i åtanke.
Om du ärver en fastighet eller en del av en fastighet behöver ägarbytet anmälas till Lantmäteriet inom tre månader. Lagfart krävs för att ägarbytet ska vara giltigt. Om du har ärvt en tomträtt behöver en inskrivning av tomträttsinnehav ske, också det inom tre månader.
Om den avlidne ägde fastigheten den 1 januari året då personen gick bort ska dödsboet betala fastighetsavgiften för hela det året och deklarera underlaget för avgiften året därpå.
Ägde den avlidne en jordbruksfastighet måste avveckling av fastighetsinnehavet (det vill säga arvskiftet) ske inom fyra år från dödsfallet. Om det finns särskilda skäl till att dödsboet inte kan uppfylla dessa krav kan länsstyrelsen i vissa fall medge anstånd till det.
Här är några saker du bör tänka på när du ansöker om lagfart eller inskrivning av tomträttsinnehav:
- I din ansökan ska du skicka med en originalkopia av arvskifteshandlingen (är du ensam dödsbodelägare och ska söka lagfart med stöd av en bouppteckning behöver du enbart bifoga en vidimerad kopia av bouppteckningen efter att den registrerats hos Skatteverket).
- Om du har förvärvat en byggnad på ofri grund behöver du inte ansöka om lagfart. Istället ska förvärvet anmälas till Skatteverket.
- Tänk på att fastigheten eller tomträtten måste vara upptagen i bouppteckningen.
- Om du ärvt fastigheten eller tomträtten genom testamente behöver du i ansökan bifoga testamentet i original och handlingar som bestyrker att testamentet vunnit laga kraft.
Ta kontakt - helt förutsättningslöst
Behöver du hjälp? Ring oss på 020-899596 eller skicka in ditt ärende
8. Vad ska jag tänka på om arvskiftet gäller en bostadsrätt?
Om arvskiftet gäller en bostadsrätt måste den som ärver bostadsrätten söka medlemskap i bostadsrättsföreningen för att ägarbytet ska vara giltigt. I ansökan ska det bifogas en kopia av arvskifteshandlingen, testamentet eller bodelningsavtalet. Om det bara finns en dödsbodelägare räcker det med att skicka in en bestyrkt kopia av den registrerade bouppteckningen.
Om dödsboet skulle sälja bostadsrätten innan den övergår till en arvtagare, ska dödsboet deklarera försäljningen året efter att kontraktet skrevs på. Bostadsrättsföreningen ska då lämna en kontrolluppgift om försäljningen till Skatteverket och en kopia till säljaren.
9. Hur värderas lösöre?
All egendom som uppräknas i bouppteckningen värderas utifrån marknadsvärdet. Mer värdefulla saker såsom smycken, möbler, elektronik och konst värderas var för sig i bouppteckningen medan enklare bohag kan värderas med en klumpsumma.
10. Vad händer med skulderna?
Enligt svensk arvsrätt går det inte att ärva en avlidens skulder efter ett dödsfall. Bröstarvingar eller efterlevande make/maka behöver således aldrig oroa sig för att behöva ansvara för en avlidens skulder. Däremot samlas skulderna tillsammans med den avlidnes tillgångar i dödsboet. Om skulderna skulle överstiga kvarlåtenskapens värde blir inte arvingarna personligt ansvariga för de obetalda skulderna. Om det efter att dödsboets skulder har täckts finns medel kvar fördelas dessa genom arvskifte.
Det kan däremot finnas fall där arvingar faktiskt ärver skulder. Om den avlidne var bosatt utomlands kan tyvärr så vara fallet, även om det inte går att ärva skulder enligt svensk lag. Detta beror på EU:s arvsregler som stadgar att det är det lands lag som den avlidne var bosatt i som ska gälla vid arvskiftet. Detta kan däremot undvikas genom att den som är bosatt utomlands skriver ett testamente där det står att testatorn önskar att svensk arvsrätt ska tillämpas på fördelningen av kvarlåtenskapen.
11. Hur lång tid får gå mellan bouppteckning och arvskifte? Finns det en tidsgräns?
Lagen uppställer inga frister eller tidsgräns när det gäller genomförandet av ett arvskifte (efter en avslutad bouppteckning). Ett arvskifte kan således äga rum direkt efter att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket, eller flera år därefter. Det är dock i normalfallet klokt att verkställa arvskiftet så fort alla formaliteter med anledning av dödsfallet är avklarade.
Notera att det vid jordbruksfastigheter finns ett undantag som innebär att skifte måste äga rum inom fyra år efter utgången av det år då dödsfallet inträffade.
12. Vad är ett partiellt arvskifte?
Med ett partiellt arvskifte avses att endast en del av den avlidnes tillgångar portioneras ut till dödsbodelägarna. Ett partiellt arvskifte kan exempelvis bli aktuellt om den avlidne personen drev ett företag som det är komplicerat och tidsödande att avveckla. Dödsbodelägarna kan då komma överens om att först upprätta ett arvskifte över den avlidnes övriga tillgångar. När företaget väl är avvecklat kan ett slutgiltigt arvskifte göras.
13. Måste ett arvskifte bevittnas?
Ett arvskifte behöver i de allra flesta fallen inte bevittnas, detta gäller även arvskifteshandlingen. Däremot finns ett undantag: arvskifteshandlingen måste bevittnas av två personer om den är upprättad efter en person som avled före år 1988.
14. Vad händer om vi inte kommer överens? Eller om någon vägrar skriva på avtalet?
Om dödsbodelägarna inte kommer överens om hur arvskiftet ska ske kan tingsrätten utse en så kallad skiftesmannen. Skiftesmannen ska i första hand försöka medla mellan dödsbodelägarna i syfte att åstadkomma en lösning i samförstånd. Om detta misslyckas kan skiftesmannen självständigt bestämma hur arvskiftet ska gå till. Det kallas tvångskifte.
Om en delägare inte är nöjd med tvångsskiftet, kan den väcka talan mot de andra delägarna inom fyra veckor från delgivningen. Detta kallas för klander av arvskifte.
En skiftesman behöver inte vara en person med juridisk bakgrund. Du kan således i din ansökan om skiftesman föreslå en person till detta uppdrag. Om inget namn föreslås, kommer tingsrätten att utse en lämplig person.
15. Går det att tvinga fram ett arvskifte?
Ja, om det inte går att åstadkomma en överenskommelse mellan dödsbodelägarna om hur arvet ska fördelas ska skiftesmannen göra ett tvångsskifte. Det innebär att skiftesmannen själv bestämmer hur egendomen ska fördelas mellan parterna.
Om en delägare inte är nöjd med tvångsskiftet, kan den väcka talan mot de andra delägarna inom fyra veckor från delgivningen och begära att tingsrätten ska ändra arvskiftet. Detta kallas för klander av arvskifte.
12. Vad kostar ett arvskifte hos Enkla Juridik?
Enkla Juridik är juristbyrån som enbart jobbar med fasta priser. Vi tar aldrig timarvoden. Genom att enbart ta fast pris blir priset alltid helt förutsägbart när vi ska upprätta ett arvskiftesavtal. Vårt fasta pris varierar beroende på komplexiteten i arvskiftet. Hör gärna av dig så kan vi ge dig ett pris som passar dig. Vi erbjuder alltid kostnadsfri första kontakt med jurist. Välkommen att höra av dig till oss!
