Startsida » Familjejuridik » Testamente

Testamente

Allt du ska tänka på kring testamenten

Behöver du hjälp? Fast pris vid hjälp från jurist

Att skriva ett testamente och dokumentera ens sista vilja kan vara svårt. Med tanke på att du (av förklarliga skäl) inte i efterhand kommer kunna förklara exakt vad du menat med din sista vilja är det viktigt att ditt testamente verkligen blir som du tänkt dig. I detta avsnitt kommer vi gå igenom allt du behöver veta om författandet av ett testamente. Vi kommer bland annat ta upp:

  1. Varför ska jag ha ett testamente?
  2. Hur skriver jag ett?
  3. Vilka formkrav gäller och finns det ytterligare saker jag bör ha koll på?
  4. Hur tolkar man testamenten?
  5. Övriga aspekter kring dessa dokument som kan vara bra att veta.

Vill du ha vår hjälp med att upprätta ett testamente? Vi utvärderar din situation kostnadsfritt och skriver ditt testamente till fast pris. Vi kan ses på våra kontor i Stockholm, Göteborg, Örebro eller Linköping eller över telefon/mejl/videolänk.

Juristerna på Enkla Juridik

Vi hjälper dig med:

Ta kontakt

Kostnadsfri utvärdering. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.

Se vår förklaringsvideo

1. Vad är ett testamente?

Ett testamente är ett dokument där testatorn (arvlåtaren) bestämmer hur dennes tillgångar ska fördelas efter sin bortgång. Ett testamente fungerar som ett dokument som sätter den legala arvsordningen ur spel – utan ett testamente är det lagen som avgör hur ett arv fördelas. Förekomsten av ett testamente gör att kvarlåtenskapen kommer fördelas i enlighet med testators vilja, såsom den kommit till uttryck i testamentet. I svensk rätt är friheten att förfoga över sin egendom grundläggande och det är viktigt att testators vilja respekteras i största möjliga mån. Om testatorn är gift eller sambo kan han eller hon upprätta ett gemensamt testamente tillsammans med sin partner. Det gemensamma testamentet kallas då för ett inbördes testamente.

2. Kan jag skriva testamentet själv?

Det finns ingenting som hindrar dig från att själv författa ditt testamente. Tänk dock på att det ibland kan röra sig om stora summor som ska fördelas. Detta gör att kostnaden av att upprätta en yttersta vilja är liten jämfört med vad som står på spel.

Dessutom kan regleringen kring testamentskrivandet ibland vara komplicerad. Du kommer inte i efterhand kunna förklara exakt vad du menat eller försvara din rätt. Därför rekommenderar vi starkt att du anlitar en jurist som skriver testamentet åt dig. Att låta en jurist upprätta ett testamente minskar även risken för klander och jämkning av detsamma. Vi på Enkla Juridik ger dig ett fast pris för upprättandet av ett testamente.

3. Varför ska jag ha ett testamente?

Ett testamente är absolut nödvändigt om du vill att ditt arv ska fördelas på annat sätt än vad den legala arvsordningen i ärvdabalken gör gällande. Om du inte har några bröstarvingar (barn eller barnbarn osv) är det möjligt att helt fritt bestämma hur du vill fördela ditt arv efter din bortgång. Detta då andra släktingar än bröstarvingar inte har någon tvingande rätt till arv, jämfört med bröstarvingars rätt till sin laglott. Dessutom kan du ha en önskan om att en del av ditt arv ska gå till en specifik organisation, i ett sådant fall är det också nödvändigt att upprätta ett testamente.

Topp 7 främsta skälen att upprätta ett testamente

4. Hur fördelas mitt arv om jag inte upprättar ett testamente?

Om du inte har upprättat ett testamente kommer din kvarlåtenskap att fördelas i enlighet med reglerna i ärvdabalken. Arvet enligt ärvdabalken följer den så kallade parentelprincipen – arv i tur och ordning. Fördelningen av kvarlåtenskapen följer i stor utsträckning genetiska släktband, där den som är närmast släkt med den avlidna ärver före mera avlägsna släktingar. Enligt parentelprincipen är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn osv) som ärver först. De är i den så kallade första arvsklassen. Släktingar i den andra arvsklassen får ärva endast om arvlåtaren inte har några bröstarvingar. En arvsklass måste alltså vara helt tom innan arvet kan gå vidare till nästa arvsklass, denna princip kallas successio ordinum. En annan viktig princip är istadarätten. Denna princip innebär att om en arvinge är avliden så träder dennas avkomlingar i den avlidnas ställe gällande rätten till arvet. 

Nedan kan du läsa mer om de olika arvsklasserna.

I första hand är det barnen till den avlidne, de så kallade bröstarvingarna, som har rätt till arvet. Om barnen inte längre finns i livet ärver istället dennes barn. Om den avlidne var gift ska i första hand en bodelning ske där hälften tillfaller den efterlevande maken/makan, om inget annat sagts i ett äktenskapsförord. Om paret hade gemensamma barn framskjuts barnens arv till dess att även den andra föräldern gått bort. Särkullbarn (icke gemensamma barn) har alltid rätt att få ut sin del av arvet direkt.

Sambor ärver inte varandra enligt arvsordningen, men har fortfarande rätt till en bodelning. Om man som sambo har gemensamma barn kommer därför arvet att tillfalla barnen direkt efter en bodelning. Om barnen är under 18 år får de en överförmyndare som Länsstyrelsen utser. För att en minderårig ska få disponera över sitt arv måste denne få godkänt från både överförmyndare och vårdnadshavare.

Om den avlidne var ogift eller saknar bröstarvingar är det istället den avlidnes föräldrar som får dela lika på arvet. Om någon av föräldrarna gått bort är det den avlidnes syskon (även halvsyskon) som får dela lika på den avlidne förälderns del. Om något syskon har avlidit är det dennes barn som får ärva.

Om föräldrar, syskon eller syskonbarn inte finns är det mor- och farföräldrar som har rätt till arvet. Är dessa inte i livet är det i sista hand deras barn, d.v.s. farbröder och morbröder liksom fastrar och mostrar som får ta del av arvet. Kusiner har ingen rätt att ärva utan saknas både arvingar och testamente går arvet till Allmänna Arvsfonden.

Exempel på hur ett arv kan fördelas:

Lisa avlider. Hon lämnar efter sig en make, ett gemensamt barn och ett barn från en tidigare relation (särkullbarn). Lisa hade 100 000 kr i tillgångar tillsammans med sin make samt en skuld på 20 000 kr. Testamente och äktenskapsförord saknas. Först sker en bouppteckning där tillgångar och skulder antecknas. Därefter betalas de skulder som finns. Dödsboet har kvar 100 000 – 20 000= 80 000 kr. 
Då det finns en efterlevande make sker en bodelning efter detta som ger maken 50 % av tillgångarna, d.v.s. 80 000/2= 40 000 kr. Därefter ska arvet på 40 000 kr fördelas. Vardera barnet har lika rätt till arvet, d.v.s. 40 000/2=20 000 kr. Eftersom den efterlevande maken hade ett gemensamt barn med Lisa kommer detta barns arv att tillfalla maken med fri förfoganderätt för att sedan tillfalla det gemensamma barnet när den efterlevande maken/pappan också gått bort. Särkullbarnet ärver direkt och får 20 000 kr med full äganderätt.

5. Så skriver du testamentet – viktigt att tänka på

Formkrav

Det absolut viktigaste när du upprättar ett testamente är att det uppfyller lagens formkrav. Du som upprättar ett testamente måste vara över 18 år. Ett undantag är om du fyllt 16 år och äger egendom som du själv har rätt att förfoga över, då får du upprätta ett testamente beträffande den specifika egendomen. Enligt ärvdabalken måste ett testamente vara skriftligt, undertecknat av testatorn och bevittnat av två personer för att få giltighet. Vittnena måste vara över 15 år och får inte vara släkt eller gift med testatorn eller på annat sätt omfattas av testamentet. Vittnena ska veta att det är ett testamente de bevittnar, men de behöver inte veta vad som står i testamentet.

Vid sidan av de formella formkraven är det av yttersta vikt att du är tydlig och pedagogisk angående dina viljeförklaringar i testamentet. Här får det inte finnas några marginaler för misstag eller feltolkningar – din vilja ska klart framgå, även när du inte längre kan vara med och förklara dina intentioner. Om testamentet är diffust formulerat kan det i värsta fall leda till utdragna och kostsamma juridiska konflikter. 

Formkrav testamente
Laglotten

Laglotten är den del av arvet som enligt lag ska tillfalla dina bröstarvingar. Denna del går inte att testamentera bort om du har barn (eller barnbarn) och utgör 50 % av kvarlåtenskapen som barnen har att dela på. Är något barn inte längre i livet men som själv har barn ärver dessa barn dennes del enligt principen om istadarätten. Skulle du skriva ett testamente som inskränker på laglotten har barnen rätt att kräva att testamentet jämkas så att de får ut sin del av laglotten. Laglotten utfaller alltså inte automatiskt utan förutsätter att varje bröstarvinge som vill ha sin laglott begär jämkning av testamentet. En begäran om jämkning ska ske inom 6 månader från det att bröstarvingen blivit delgiven testamentet.

Martin är ogift och vid sin bortgång lämnar han efter sig två döttrar. Martins kvarlåtenskap uppgår till 100 000 kr. Innan Martin dog skrev han ett testamente där han anvisade att hela hans kvarlåtenskap skulle gå till en viss välgörenhetsorganisation. När döttrarna delgivits testamentet inser de att Martin försökt få dem arvlösa och båda två kräver därför att testamentet jämkas så de får ut sin del av arvet. De har en lagstadgad rätt till 50 % av 100 000 kr = 50 000 kr. Varje dotter får således 25 000 kr var från Martins arv, medan resterande del går vidare till välgörenhetsorganisationen.

6. Gåvor som jämställs med testamente

Laglotten garanterar den avlidnes bröstarvingar en viss del av kvarlåtenskapen. Detta skydd utsträcks till att även omfatta gåvor som till syftet är att likställa med ett testamente – även kallat förstärkt laglottsskydd. Ändamålet med detta är att laglottsskyddet inte ska kunna kringgås, och en förutsättning för skyddets tillämplighet är att gåvan ges just för att givaren börjat tänka på sin död. Det finns två typer av gåvor som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet:

  1. Gåvan ges när givaren ligger för döden, eller annars trodde att denne höll på att dö.
  2. Gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen.

Resultatet av en sådan gåva är att gåvan behandlas som om den vore föremål för ett testamentsförordnande. Laglottens storlek beräknas som om gåvan aldrig getts och gåvans värde (vid dödstillfället) räknas in som en tillgång i den övriga kvarlåtenskapen. Gåvomottagaren kan bli återbäringsskyldig eller ersättningsskyldig för vad som saknas när en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott ur kvarlåtenskapen.

När Bertil gick bort lämnade han efter sig tre barn och 100 000 kr i kvarlåtenskap. Strax innan Bertil avled gav han bort sin bil till sin favoritson Erik. Bilens värde var 50 000 kr. För laglottens beräkning ska kvarlåtenskapen och gåvans värde läggas samman, dvs 150 000 kr. Laglotten är halva arvslotten, vilket innebär att varje barns laglott är 25 000 kr. Ur kvarlåtenskapens värde kan varje barn få ut 16 700 kr, det saknas alltså 8 300 kr per barn för att de ska få sin laglott. De övriga barnen väcker talan om återbetalning och Erik får således betala mellanskillnaden till sina syskon.

7. Samboskap

En efterlevande sambo kan ha ett minst lika starkt intresse av att ta del av arv från en avliden partner som en make eller maka. Eftersom en efterlevande sambo inte har rätt till arv efter den först avlidne sambon är det därmed mycket viktigt att författa ett testamente som ger den efterlevande rätt till arv. I sammanhanget bör även nämnas att även om du testamenterar att ditt arv först ska gå till din efterlevande sambo vid din bortgång, har dina eventuella barn fortfarande rätt till att kräva ut sin laglott genom laglottsjämkning.

Läs mer här om vår specialsida om testamente mellan sambor (med eller utan barn).

8. Inbördes testamente

Ett inbördes testamente är ett testamente som två personer, oftast makar/sambor upprättar gemensamt. Även andra personer, såsom syskon eller goda vänner kan upprätta inbördes testamente för att gynna varandra. I ett inbördes testamente framgår vad personerna önskar ska ske med respektive persons tillgångar, beroende av vem som avlider först. Förenklat kan man därmed säga att ett inbördes testamente är två testamentet som slagits samman till ett.

Klicka här för att komma till vår specialsida för inbördes testamente.

8. Olika äganderättsbegrepp att beakta vid upprättandet

När du upprättar ett testamente är det viktigt att du har koll på skillnaden mellan olika äganderättsbegrepp. Skulle dessa blandas ihop kan det få konsekvenser för hur ditt arv kommer att disponeras. Nedan går vi igenom vad de olika begreppen egentligen innebär.

Enskild egendom

Ett testamente kan föreskriva att den egendom som testamenteras bort ska vara mottagarens ”enskilda egendom”. Innebörden av begreppet ”enskild egendom” är att mottagaren inte behöver dela med sig av den om han eller hon skulle separera från sin sambo eller skiljas från sin make/maka. Genom att ta med ett villkor om enskild egendom i testamentet säkerställs därmed att egendom som du som testator bryr dig särskilt mycket om (exempelvis en fastighet eller en båt) permanent stannar hos testamentstagaren. Avser du testamentera egendom till ditt barn såsom enskild ska det nämnas att egendomen först kommer tillfalla efterlevande make/maka med fri förfoganderätt om du var gift. Vill du att barnet ska ärva egendomen direkt bör du skriva detta i ditt testamente.

Vid min bortgång är det min yttersta vilja att sommarhuset i Solgläntan 5:1 ska tillfalla min dotter Karin. Fastigheten ska ärvas såsom enskild egendom och således inte ingå i eventuell framtida bodelning. Min önskan är att Karin ärver egendomen direkt efter min bortgång.

Fri förfoganderätt

Fri förfoganderätt innebär att testamentstagaren kan spendera eller sälja egendomen precis som han eller hon önskar, med vissa undantag. Den fria förfoganderätten är bland annat till för att skydda bröstarvingarna, d.v.s. barnen till den avlidne. När en förälder avlider går arvet inte direkt till barnen om den avlidne var gift med barnens andra förälder. Arvet förskjuts istället och går först till den efterlevande föräldern med fri förfoganderätt. Barnen får ta del av arvet efter att den andra föräldern också gått bort. Den fria förfoganderätten förhindrar föräldern från att testamentera bort egendomen eller skänka bort större delar av den. Detta innebär dock i praktiken att den efterlevande föräldern fortfarande kan spendera alla pengar och lämna barnen arvlösa. Det är även möjligt att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt till utomstående.

Efter min bortgång är det min önskan att min granne Martin ska ärva båten med fri förfoganderätt. Martin har rätt att sälja båten, men får inte ge bort den i gåva eller testamentera vidare den. Vid Martins frånfälle ska båten eller dess kvarvarande värde tillfalla mina barn.

Full äganderätt

Om egendom testamenteras med full äganderätt innebär det att testamentstagaren kan göra precis vad den vill med egendomen. Den kan välja att spendera, sälja, ge bort eller testamentera arvet vidare. Vill du exempelvis att din make/maka ska ärva med full äganderätt och ni har gemensamma barn är det viktigt att du inte testamenterar så det inskränker på laglotten. 

Efter min bortgång är det min önskan att min fru Maria ärver 50 % av kvarlåtenskapen med full äganderätt. Resterande del tillfaller Maria med fri förfoganderätt innan det genom efterarv går till våra gemensamma barn.

9. Delgivning av testamente

Med delgivning avses att en handling skickas ut eller lämnas över till någon som har behörighet att ta emot den. Delgivning och tidpunkten för densamma har betydelse för en del tidsfrister, exempelvis rätten att begära ut sin laglott för bröstarvingar. Vanligtvis sker delgivning genom att en bestyrkt kopia av testamentet skickas ut till var och en av arvingarna. Respektive arvinge som tagit del av testamentet skriver därefter under detsamma och intygar att denne tagit del av testamentet.

10. Att tänka på om du testamenterar till välgörenhet

Om du vill testamentera bort delar av ditt arv till välgörenhet rekommenderar vi att du följer Giva Sveriges rekommendationer (branschorganisation för tryggt givande). De förordar att du, när du testamenterar till välgörande ändamål, tänker på att:

  1. Det är bättre att testamentera bort en procentuell andel av kvarlåtenskapen snarare än en fast summa.
  2. Alltid ange organisationsnummer till den organisation som ska få ta del av ditt arv.
  3. Inte öronmärka gåvan med ett mycket specifikt ändamål, skriv istället att gåvan ”i första hand” ska gå till ett visst ändamål.
  4. Kontakta välgörenhetsorganisationen och informera om att du har testamenterat till dem.
Här kan du läsa ett exempel på hur du kan formulera en sådan önskan i ett testamente:

Vid min bortgång är det min yttersta vilja att 30 % av värdet av min kvarlåtenskap ska tillfalla [Välgörenhetsorganisationen X, med organisationsnummer Y]. I första hand önskar jag att arvet går till att bekämpa problemet Z, men arvet kan tas emot som en allmän gåva om det första önskemålet inte går att uppfylla.

Tips! Tänk även på att icke-vinstdrivande organisationer är skattebefriade, till skillnad från ett dödsbo. Om du exempelvis har en fastighet är det bättre att testamentera bort hela fastigheten istället för att först låta sälja fastigheten och ge bort vinsten av försäljningen. På så vis kommer organisationen erhålla ett större arv.

11. Tolkning av ett testamente

Eftersom du efter din död inte kommer kunna vara med och förklara exakt vad du menat i ditt testamente är det viktigt att du ser till att din vilja klart framgår för utomstående som har att ta del av testamentet. Men var händer om egendom du testamenterat bort inte längre finns kvar, eller om du innan din död hamnat i en svår konflikt med någon testamentstagare? För att så långt som möjligt kunna se till att din vilja efterföljs kan man ibland behöva tolka testamentet. Utgångspunkten är alltid testamentet och de viljeförklaringar som anges däri. Tolkningen ska vara starkt viljeteoretisk, vilket innebär att det är din subjektiva vilja som ska vara vägledande och inte vad efterlevande arvingar eller andra testamentstagare tror att du velat. 

12. Ogiltighet och klander av testamente

Det finns fall där ett testamente på grund av förekomsten av vissa omständigheter blir ogiltigt automatiskt, och fall där testamentet måste angripas för att bli ogiltigt. Inom ramen för detta skiljer man mellan nullitet och angriplighet. Vid nullitet är ogiltigheten självverkande, exempel på detta kan vara att ett testamente strider mot lag eller förfalskade testamenten. Vid angriplighet måste testamentsförordnandet angripas genom klander för att bli ogiltigt. En klandertalan måste väckas av den arvinge som anser att testamentet ska ogiltigförklaras inom 6 månader från delgivningen. 

Klicka här för att komma till vår specialsida om klander och jämkning av testamente

13. Vad kostar ett testamente hos Enkla Juridik?

Att skriva ett testamente kan variera lite i komplexitet och hur mycket tid det beräknas ta att upprätta. Innan vi sätter igång meddelar vi dig vilket fast pris det blir för just din situation. På så vis kan du bestämma dig i lugn och ro och vet vad det kommer att kosta. Självklart är vår juridiska utvärdering av din situation alltid kostnadsfri. Välkommen att höra av dig till Enkla Juridik!

Skicka in ditt ärende

Kostnadsfri juridisk utvärdering. Inga krav eller förbindelser. Vi återkommer inom en arbetsdag!