En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. Ett viktigt moment i bouppteckningsprocessen är själva bouppteckningsförrättningen. Förrättningen är ett sammanträde där dödsbodelägarna, ofta tillsammans med en jurist, går igenom dödsboets tillgångar och skulder.
Förrättningen kan vara komplicerad att hålla själv eftersom flera juridiska frågeställningar kan uppstå. Samtidigt är det viktigt att du som dödsbodelägare tar tillvara på dina rättigheter om du blir involverad i en bouppteckning. Nedan följer viktiga frågor och svar som är bra att hålla koll på vid ett bouppteckningsförfarande.
1. Vad är en bouppteckning?
När en person avlidit ska det upprättas en så kallad bouppteckning. En bouppteckning är en sammanställning av den avlidne personens tillgångar och skulder såsom de var på dödsdagen. Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket för registrering inom fyra månader från dödsfallet, medan bouppteckningssammanträdet ska hållas senast tre månader efter dödsfallet.
Bouppteckningen kan vara komplicerade att upprätta på ett korrekt sätt. Ofta uppstår juridiska frågeställningar som kan vara svåra att reda ut för en person som inte har tidigare erfarenhet av den arvsrättsliga lagstiftningen. Om bouppgivaren känner sig tveksam inför hur bouppteckningen ska utformas är det klokt att anlita en jurist som säkerställer att bouppteckningen tillgodoser de lagstadgade kraven.
2. Vad är en bouppteckningsförrättning?
Bouppteckningsförrättningen är tillfället då dödsbodelägarna går igenom bouppteckningen. Den person som har bäst kännedom om dödsboets tillgångar och skulder, och som därmed är bouppgivare, har en obligatorisk närvaro vid förrättningen. Övriga dödsbodelägare och eventuella efterarvingar får delta frivilligt om de så önskar. Av bouppteckningen ska det framgå vilka som har deltagit vid bouppteckningsförrättningen.
3. Bouppteckningsförrättning – steg för steg
Följande punkter är viktiga att beakta vid en bouppteckningsförrättning:
- Bouppteckningsförrättningen måste hållas inom tre månader efter att dödsfallet har inträffat.
- Ändamålet med bouppteckningsförrättningen är att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder i syfte att de närvarande ska bli erforderligt informerade om det som ingår i dödsboet.
- För att en bouppteckningsförrättning ska kunna äga rum måste en kallelse skickas i god tid innan tillfället för bouppteckningsförrättningen. Enligt skatteverket bör en kallelse skickas senast två veckor innan förrättningen för arvingar som befinner sig i Sverige, och senast en månad innan förrättningen för arvingar som befinner sig utomlands.
- De som får en kallelse har en möjlighet att närvara vid bouppteckningsförrättningen. Om någon av de kallade inte kan närvara måste behöver man tillsammans med bouppteckningen skicka in ett bevis på att personen har blivit kallad i god tid innan.
- Bouppgivaren och två förrättningsmän ska intyga att bouppteckningen är korrekt och att ingen information avsiktligen har utelämnats. Intyget måste ske skriftligt.
Våra kunder gillar oss
4. Vem är förrättningsman?
Enligt 20 kap 2 § 1 st ärvdabalken (ÄB) ska en bouppteckning förrättas av två kunniga och trovärdiga personer. Dessa har i uppgift att anteckna allt som är rättsligt betydelsefullt som förekommer vid bouppteckningsförrättningen. Bland annat ska bouppteckningsmännen anteckna om ett äktenskapsförord eller testamente finns, vilka som har närvarat vid förrättningen samt bevaka att tillgångarna värderas korrekt. Därefter ska förrättningsmännen skriva under bouppteckningen för att intyga att allt har gått till på rätt sätt, samt att tillgångarna har värderats så korrekt som möjligt (20 kap 6 § 3 st ÄB).
Observera att en bouppteckning alltid ska undertecknas av två förrättningsmän. Däremot räcker det med att en av dem närvarar vid förrättningen och därefter informerar den andra förrättningsmannen om vad som har framkommit vid förrättningen.
5. Vem får vara förrättningsman?
Nästan vem som helst får vara förrättningsman. Det kan exempelvis vara en make eller en nära anhörig till en dödsbodelägare. Även en särskild bouppteckningsman kan utses av Skatteverket. Emellertid rekommenderar vi att en jurist utses för att bouppteckningen ska ske på ett så korrekt och rättssäkert sätt som möjligt.
6. Vilka ska kallas till bouppteckningsförrättningen?
Den som är ansvarig över bouppteckningen har en skyldighet att skicka en kallelse till bouppteckningsförrättningen till samtliga dödsbodelägare och efterarvingar. Om någon dödsbodelägare är minderårig ska kallelsen skickas till dennes förmyndare. En efterarvinge är en person som är berättigad till arv efter den avlidne personen, men som måste vänta till den efterlevande makens frånfälle för att kunna ta ut arvet. Däremot finns det ingen skyldighet att närvara vid förrättningen. För de personer som inte närvarar behövs däremot skickas in bevis på att personen har blivit kallad, endera genom ett ifyllt kallelsebevis eller ett kvitto på att kallelsen har skickats till personen per post (20 kap 3 § 2 st ÄB). Det bör även noteras att den som får en kallelse även kan närvara vid förrättningen genom ett ombud, god man eller förvaltare – förutsatt att det finns en fullmakt eller ett annat dokument som styrker ombudets behörighet att företräda huvudmannen. Observera att utebliven närvaro vid förrättningen på grund av att en kallelse inte har skickats inte kan rättas genom att vederbörande godkänner bouppteckningen i efterhand.
7. Vem kallar till bouppteckningsförrättning?
När bouppteckningen är färdig kallas alla dödsbodelägare och efterarvingar till bouppteckningsförrättningen. Den som kallar till bouppteckningsförrättningen är vanligtvis bouppgivaren eller någon av förrättningsmännen.
8. Vem kan vara bouppgivare? Vem brukar vanligtvis bli det?
En bouppgivare har till uppdrag att lämna information om dödsboets innehåll – inklusive tillgångar, skulder, testamente, äktenskapsförord, släktförhållanden m.m. Den person som har störst kunskap om den avlidnes tillgångar och skulder brukar vanligtvis bli utsedd till bouppgivare. Det kan exempelvis vara ett syskon, barn eller en efterlevande make eller sambo till den avlidne. Emellertid kan även en utomstående person, såsom en boutredningsman eller testamentsexekutor utses till bouppgivare. Det bör även noteras att det inte finns något förbud mot att den som är dödsbodelägare även utses till bouppgivare.
10. Vad gör man om man inte vet vilka som ska kallas till förrättningen?
Huvudregeln är att samtliga arvsberättigade släktingar, testamentstagare, efterarvingar samt efterlevande make eller makar ska kallas till en bouppteckningsförrättning. Därefter ska det framgå vilka som närvarande under förrättningen. Om man inte vet vilka dessa personer är eller om testamentstagare saknas, bör en släktutredning göras hos Skatteverket för att ta reda på vilka släktingar som eventuellt kan vara arvsberättigade.
Ta kontakt - helt förutsättningslöst
Behöver du hjälp? Ring oss på 020-899596 eller skicka in ditt ärende
11. Kan en bouppteckningsförrättning göras online?
En bouppteckningsförrättning kan även göras via telefon eller videosamtal. Emellertid finns det inga möjligheter att genomföra en bouppteckningsförrättning genom att fylla ett formulär eller enbart skicka in skriftliga handlingar. Förrättningen ska alltså ske på plats, men kan även göras på distans. På Enka Juridik kan vi bistå med familjerättsjurister som kan företräda dig i en bouppteckningsförrättning. Både genom fysiskt möte och online.
12. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckningen har registrerats?
Uppgifterna i bouppteckningen måste överensstämma med hur tillgångarna och skulderna såg ut vid dagen för dödsfallet. Det är först när bouppteckningen är registrerad som den fungerar som en legitimationshandling som bevisar vilka personer det är som har rätt att företräda dödsboet. Detta innebär att ingen av arvingarna får tömma dödsboet innan bouppteckningen är färdig och registrerad, eftersom detta skulle kunna betraktas som bedrägeri eller förskingring vilket är straffbart. Det bör även noteras att dödsboet är en egen juridisk person. Bouppgivaren, som dokumenterar alla tillgångar och skulder i bouppteckningen, måste dessutom på heder och samvete lämna försäkran om att uppgifterna i bouppteckningen är korrekta och att inga väsentliga uppgifter har utelämnats.
13. Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig?
På Enkla Juridik har vi erfarna och omsorgsfulla familjejurister som kan hjälpa till genom hela bouppteckningsprocessen och hjälpa dig att navigera den juridiskt komplicerade process som uppstår vid ett sådant förfarande. Vår affärsmodell bygger på transparens och tillit, vilket innebär att vi erbjuder en kostnadsfri utvärdering för att reda ut hur vi kan hjälpa dig på bästa sätt. Vi debiterar endast fast pris, vilket innebär att du inte behöver oroa dig för oväntade kostnader. Välkommen att höra av dig idag för en förutsättningslös konsultation!
