En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. Ett centralt och obligatoriskt moment i bouppteckningsprocessen är bouppteckningsförrättningen. Förrättningen är ett sammanträde där dödsbodelägarna, ofta tillsammans med en jurist, går igenom dödsboets ekonomiska situation. I denna text redogörs för vad som sker vid en bouppteckningsförrättning och vad man som enskild dödsbodelägare bör tänka på.
Behöver du hjälp med bouppteckning? Kontakta oss
1. Vad är en bouppteckning?
Efter att en person avlidit ska det upprättas en så kallad bouppteckning. En bouppteckning är en sammanställning av den avlidne personens tillgångar och skulder såsom de såg ut på dödsdagen. Bouppteckningen ska upprättas inom tre månader från dödsfallet. Därefter har man en månad på sig att ge in bouppteckningen till Skatteverket för registrering. Bouppteckningen blir efter registreringen en offentlig handling.
Bouppteckningar kan vara av enkel karaktär och det förekommer att bouppteckningar upprättas utan att en jurist konsulteras. Ofta uppstår dock frågeställningar som kan vara svåra att hantera för personer utan kunskap om det arvsrättsliga regelverket. Om den person som ansvarar för bouppteckningen (den så kallade ”bouppgivaren”) känner sig osäker på hur bouppteckningen ska utformas är det klokt att anlita en jurist med familjerättslig kompetens som säkerställer att bouppteckningen uppfyller de krav som lagstiftningen ställer.
2. Vad är en bouppteckningsförrättning?
Bouppteckningsförrättningen är det tillfälle då dödsbodelägarna träffas och går igenom dödsboets ekonomiska förhållanden (vilket dokumenteras i bouppteckningen). Den person som har bäst kännedom om dödsboets tillgångar och skulder är så kallad ”bouppgivare” och måste närvara vid förrättningen. Övriga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen men är inte tvungna att delta. Utöver bouppgivaren ska två så kallade ”förrättningsmän” närvara.
Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare och ska intyga att de tillgångar och skulder som framgår av bouppteckningen är korrekt redovisade. Om en jurist- eller advokatbyrå anlitats för att upprätta bouppteckningen är förrättningsmännen vanligtvis två medarbetare på det företaget. Bouppteckningen ska undertecknas av bouppgivaren och förrättningsmännen.
3. Bouppteckningsförrättning – steg för steg
Följande punkter är viktiga att beakta vid en bouppteckningsförrättning.
- Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Om det av någon anledning inte är möjligt kan Skatteverket medge anstånd. Begäran om anstånd ska framföras till Skatteverket innan tre-månaders-fristen löpt ut.
- Dödsbodelägarna ska kallas till förrättningen i god tid. Enligt Skatteverkets riktlinjer ska kallelse ske senast två veckor innan förrättningen. Om en delägare befinner sig i utlandet bör denna få kallelsen senast en månad innan förrättningen.
- Vid bouppteckningsförrättningen ska dödsboets tillgångar och skulder per dödsdagen gås igenom. Därutöver ska kostnader som är direkt hänförliga till dödsboförvaltningen redovisas – exempelvis kostnader för begravning och bouppteckningen. Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas. Om den avlidne var sambo ska samboegendom redovisas separat.
- Om någon dödsbodelägare inte närvarat vid sammanträdet ska ett kallelsebevis bifogas till bouppteckningen. Detsamma gäller, om sådant finns, testamente och äktenskapsförord.
- När bouppteckningen är komplett ska den undertecknas av bouppgivaren och förrättningsmännen. Därefter postas bouppteckningen till Skatteverket som, under förutsättning att bouppteckningen inte innehåller några formella felaktigheter, registrerar bouppteckningen inom cirka två månader.
Våra kunder gillar oss
4. Vilka är bouppgivare och förrättningsmän?
Bouppgivaren är den person som har bäst kunskap om ett dödsbos ekonomiska förhållanden. Bouppgivaren är vanligtvis en efterlevande partner eller ett barn till den person som avlidit. Det finns dock ingenting som hindrar att bouppgivaren är en person utan släktskap med den avlidne. Det avgörande är att bouppgivaren har den insikt i dödsboets ekonomiska situation som krävs för att en korrekt bouppteckning ska kunna upprättas. Om en boutredningsman eller testamentsexekutor utsetts är den personen bouppgivare.
Förrättningsmännen ska vara två utomstående personer. Förrättningsmännen får således inte vara delägare i dödsboet. Förrättningsmännen ska underteckna bouppteckningen och intyga att tillgångarna värderats efter bästa förstånd. För att förrättningsmännen ska kunna utföra sitt uppdrag på ett korrekt sätt behöver de således ta del av den dokumentation som ligger till grund för bouppteckningen (exempelvis engagemangsbesked från banken som visar hur mycket pengar som satt på dödsboets konton på dödsdagen).
5. Vilka ska kallas till bouppteckningsförrättningen?
Den som åtagit sig ansvaret för bouppteckningen ska i god tid innan förrättningen skicka kallelser till samtliga dödsbodelägare och eventuella efterarvingar. Dödsbodelägare är den avlidnes legala arvingar och eventuella universella testamentstagare. Efterarvingar är personer som är berättigade till arv först efter att en dödsbodelägare avlidit.
Ett vanligt förekommande exempel på efterarvingar är barn som är den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma. Barn inom äktenskapet har lagstadgad arvsrätt först efter att båda föräldrarna avlidit. Det finns inga hinder mot att en dödsbodelägare eller efterarvinge, som inte vill närvara personligen vid sammanträdet, representeras av ett ombud med fullmakt.
6. Vad gör man om man inte vet vilka som ska kallas till förrättningen?
Om kretsen av dödsbodelägare är helt eller delvis okänd måste en släktutredning göras innan kallelser till bouppteckningsförrättningen skickas ut. En släktutredning kan beställas av Riksarkivet. I de fall dödsbodelägarkretsen endast består av barn till den avlidne kan informationen hämtas från Skatteverket. Vilka som är barn till den avlidne framgår av ett dödsfallsintyg som utfärdas av Skatteverket.
7. Kan en bouppteckningsförrättning göras online?
En bouppteckningsförrättning ska ske fysiskt. Däremot finns det inga hinder mot dödsbodelägare närvarar vid sammanträdet via videolänk eller telefon. De enda personer som måste inställa sig fysiskt till mötet är bouppgivaren och förrättningsmännen.
8. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckningen har registrerats?
Arvskifte ska inte ske förrän bouppteckningen registrerats och eventuella skulder betalats. Det är bouppteckningen som utvisar vilka personer som är dödsbodelägare och således har rätt att företräda dödsboet. När bouppteckningen registrerats ska dödsbodelägarna ingå ett arvskiftesavtal, som reglerar hur den avlidnes egendom ska fördelas. I de fall det endast finns en dödsbodelägare (exempelvis när en efterlevande make ärver all egendom) behöver inget avtal upprättas. Det räcker då att dödsbodelägaren visar upp bouppteckningen för, till exempel, banken och begär att pengar överförs från dödsboet.
Gällande lös egendom som inte betingar något större ekonomiskt värde (exempelvis fotoalbum och enklare bohag) är det vanligt att dödsbodelägarna gör en uppdelning redan innan bouppteckningen registrerats. Det är inga problem under förutsättning att alla är helt överens och det är säkert att dödsboet kommer kunna betala sina skulder. Dödsbodelägarna har då gjort en så kallad ”sämjedelning” av egendomen, vilket bör noteras i det arvskiftesavtal som senare upprättas. Att arvskifte inte sker förrän dödsboets skulder betalats är väldigt viktigt eftersom dödsbodelägarna annars kan bli personligt betalningsansvariga för skulderna.
9. Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig?
Hos Enkla Juridik finns ett flertal jurister med gedigen kompetens inom såväl ekonomisk som social familjerätt. Vi har bistått med upprättande av hundratals bouppteckningar och andra familjerättsliga dokument. Du är varmt välkommen att kontakta oss genom att fylla i formuläret nedan eller ringa 020-89 95 96. Den inledande kontakten är alltid kostnadsfri och vi tar aldrig betalt utan att först presentera en offert, med ett helt fast pris, som kunden uttryckligen accepterat.
Denna text uppdaterades senast 2024-02-14. Hänsyn har tagits till lagstiftning och praxis som var gällande detta datum.
Ta kontakt - helt förutsättningslöst
Behöver du hjälp? Ring oss på 020-899596 eller skicka in ditt ärende
