Bodelning vid dödsfall

1. Vad är en bodelning vid dödsfall?

En bodelning innebär att den egendom som ägs av makar eller sambor delas upp mellan dem. I en bodelning mellan makar ingår giftorättsgodset, vilket är all egendom som makarna äger förutom den egendom som eventuell gjorts enskild genom föreskrift i äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev. Även rent personliga föremål, exempelvis kläder och smycken till ett lägre värde, får undantas från bodelning. För att en bodelning med anledning av dödsfall ska kunna ske måste först bouppteckningen efter den avlidne registreras. Mer information om bodelning, av generell karaktär, hittar du här.

2. När ska man göra en bodelning vid dödsfall?

Bodelning är obligatoriskt om det finns en efterlevande make eller om den avlidne var sambo och den efterlevande sambon begär att bodelning ska ske. Om en efterlevande sambo vill att bodelning ska äga rum måste en sådan begäran framställas senast vid bouppteckningsförrättningen. 

Under förutsättning att begäran om sambobodelning framställs i rätt tid kommer bodelningen ta sikte på bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk, så kallad ”samboegendom”. Samboegendomen ska redovisas i bouppteckningen. 

En efterlevande sambo som begär bodelning har alltid rätt att vid bodelningen tilldelas egendom till ett värde av lägst två prisbasbelopp (vilket 2023 motsvarar cirka 105 000 kr). Denna regel utgör ett skyddsnät för den efterlevande sambon och innebär, om det totala värdet av samboegendomen är lägre än två prisbasbelopp, att den efterlevande sambon erhåller all egendom. Detta förutsätter att det inte finns ett samboavtal som sätter sambolagens regler om bodelning ur spel.

3. Vilken egendom ska bodelningen omfatta?

Om den avlidne var gift ska bodelningen omfatta det giftorättsgods som innehas av den avlidne och den efterlevande maken. Giftorättsgods är, något förenklat, all egendom som inte är enskild egendom. Om den avlidne var sambo är det bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk som ska bli föremål för bodelning.

Egendom kan göras enskild genom upprättande av äktenskapsförord eller samboavtal. Enskild egendom ingår inte i bodelningen om det inte, vilket är sällsynt, finns grund för jämkning av samboavtalet eller äktenskapsförordet. Egendom kan även vara enskild till följd av att ägaren av egendomen mottagit den som arv eller gåva och det i testamentet eller gåvobrevet finns en föreskrift om att egendomen ska vara enskild.

4. Hur går en bodelning vid dödsfall till (steg för steg)?

Nedan följer en kortfattad kronologisk redogörelse för hur en bodelningsprocess till följd av ett dödsfall går till. 

Steg 1 – Bouppteckning

När en person avlidit ska det göras en bouppteckning. En bouppteckning kan upprättas av en anhörig till den avlidne men det är vanligt att en jurist eller advokat med familjerättslig expertis anlitas för att säkerställa att bouppteckningen uppfyller lagstiftningens krav. Det sammanträde då bouppteckningen gås igenom kallas för bouppteckningsförrättning. 

Vid förrättningen redovisas dödsboets tillgångar och skulder. Om den avlidne var gift redovisas även den efterlevande makens tillgångar och skulder. Om den avlidne var sambo redovisas den efterlevande sambons del av samboegendomen under förutsättning att vederbörande begärt att bodelning ska ske. Bouppteckningen undertecknas av den anhörig som har bäst kännedom om dödsboets ekonomiska situation, vilken benämns ”bouppgivare”, samt två så kallade ”förrättningsmän”. Förrättningsmännen, som ofta är jurister, får inte vara släkt med den avlidne. 

Steg 2 – Bodelningsavtal

Efter att bouppteckningen registrerats är det dags att upprätta ett bodelningsavtal, varigenom framgår hur giftorättsgodset, alternativt samboegendomen, ska fördelas. Bodelningsavtalet ingås mellan den efterlevande maken/sambon och dödsbodelägarna. Ett bodelningsavtal måste vara skriftligt och undertecknas av den efterlevande maken/sambon och dödsbodelägarna.

Steg 3 – Arvskifte

Det sista steget är att dödsboets tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna genom ett arvskifte. I många fall är den efterlevande maken/sambon delaktig även i arvskiftet (antingen för att en laglig rätt till arv föreligger eller för att den avlidne testamenterat egendom till den efterlevande maken/sambon). Om den efterlevande maken/sambon inte är berättigad till arv är dennes rättsliga relation med dödsboet avslutad i och med ingåendet av bodelningsavtalet.

5. Hur förhåller sig bodelningen till bouppteckningen?

Bouppteckningen är ett dokument som redovisar den avlidnes tillgångar och skulder. Om den bortgångne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas (oavsett om egendomen är giftorättsgods eller enskild). Bouppteckningen fungerar som en legitimationshandling för dödsboet och utvisar vilken krets av personer som har rätt till bodelning och/eller arv. Det är siffrorna i bouppteckningen, under förutsättning att de är korrekta, som läggs till grund för bodelningen. Om det visar sig att bouppteckningen är ofullständig, det vill säga att en tillgång eller skuld saknas, måste hänsyn till den nya informationen tas när bodelningen och arvskiftet genomförs.

6. Hur fördelas giftorättsgodset?

Den efterlevande maken har rätt att bestämma huruvida giftorättsgodset ska delas lika eller om den efterlevande maken och dödsboet ska behålla sina egna tillgångar och skulder vid bodelningen. För en efterlevande make som eftersträvar att få ut så mycket som möjligt vid bodelningen är det fördelaktigt att begära att vederbörande ska behålla det egna giftorättsgodset om hen har större nettotillgångar än dödsboet. Om den efterlevande maken har giftorättsgods som summerar till ett lägre nettovärde än dödsboet är det gynnsamt för den efterlevande maken att begära en sedvanlig likadelning.

Utöver rätten till bodelning har den efterlevande maken i många fall rätt till arv. Detta gäller om det endast finns gemensamma bröstarvingar, alternativt att den avlidne inte efterlämnar några barn. I de fallen, under förutsättning att det inte finns ett testamente som säger något annat, övertar den efterlevande maken all egendom med så kallad ”fri förfoganderätt”. Först när den efterlevande maken har avlidit får gemensamma bröstarvingar, alternativt andra släktingar till den först avlidne, del av arvet. Om den avlidne efterlämnar särkullbarn (det vill säga barn utanför äktenskapet) har dessa rätt att få ut sitt arv direkt.

7. Vad händer med skulder i dödsboet?

Den avlidnes skulder ska redovisas i bouppteckningen. Vid bodelningen ska avdrag för skulder alltid ske innan giftorättsgodset fördelas. Syftet med det är att såväl dödsboet som den efterlevande maken ska ha kapacitet att betala sina skulder. Om skulderna är större än tillgångarna kan varken den efterlevande maken eller arvingarna få ut något värde från dödsboet. Arvskifte ska aldrig ske förrän samtliga skulder har reglerats. Med andra ord måste dödsboets fordringsägare alltid få betalt innan dödsboets egendom delas ut.

8. Vad händer om den efterlevande maken och dödsboet inte kan komma överens?

Om dödsbodelägare inte kan enas om hur bodelning och/eller arvskifte ska gå till kan var och en av dem ansöka om en så kallad boutredningsman. En boutredningsman, som i regel är en advokat med familjerätt som professionell inriktning, utses av tingsrätten och har ett heltäckande mandat att utreda dödsboets ekonomiska situation, upprätta bouppteckning och fatta beslut om bodelning/arvskifte. 

Om bodelning har ägt rum, men meningsskiljaktigheter föreligger avseende arvskiftet, räcker det med att ansöka om en så kallad skiftesman. En skiftesman utses också av tingsrätten men har inte i uppdrag att utreda dödsboets ekonomiska förhållanden utan endast fatta beslut om arvskiftet.

Läs mer på vår specialsida om regler för dödsbon.

9. Kan Enkla Juridik hjälpa till med bodelning vid dödsfall?

Vi på Enkla Juridik hjälper gärna till med både allmänna frågeställningar kring bodelning vid dödsfall och upprättande av bodelningsavtal. Den inledande kontakten med oss är alltid kostnadsfri och vi tar aldrig betalt utan att först presentera en offert som kunden uttryckligen accepterat. Varmt välkommen att skicka in din förfrågan med hjälp av kontaktformuläret nedan eller ring 020-89 95 96.

Denna text uppdaterades senast 2023-08-21. Hänsyn har tagits till lagstiftning och praxis som var gällande detta datum.