Bodelning – så går det till

Så går en bodelning till – steg för steg

Steg 1 – Undersök vad som ska ingå i bodelningen

Det första som ska göras inför en bodelning är att undersöka vilken konkret egendom som ska delas upp. Den egendom som ingår i bodelningen kallas giftorättsgods för makar och samboegendom för sambor. Nedan redogörs kortfattat för innebörden av dessa begrepp. 

Giftorättsgods i äktenskap

Giftorättsgods är, något förenklat, all egendom som inte gjorts till enskild egendom genom att makarna upprättat ett äktenskapsförord eller att någon av makarna mottagit egendom som enligt ett testamente eller gåvobrev ska vara enskild. Vid bodelning ska giftorättsgodset, efter avdrag för skulder, delas lika mellan makarna. Enskild egendom, och eventuella skulder som är kopplade till den enskilda egendomen, ingår inte i bodelningen. 

Samboegendom i samboförhållande

Bodelningsreglerna i sambolagen tar endast sikte på bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Andra former av tillgångar (exempelvis värdepapper och bilar) ingår inte i bodelningen och ska således behållas av den sambo som äger egendomen. Samboegendom kan göras enskild genom upprättande av ett samboavtal eller vara enskild till följd av förordnande i ett testamente eller gåvobrev.

Steg 2 – Bestäm vad som ska hända med bostaden

Efter kartläggningen av vilka tillgångar och skulder som ska ingå i bodelningen gjorts är det klokt att diskutera vem av makarna eller samborna som eventuellt ska bo kvar i den gemensamma bostaden. Om bostaden säljs till en utomstående köpare ska köpeskillingen, efter betalning av lån och under förutsättning att bostaden inte är enskild egendom, delas lika mellan makarna/samborna. 

Om någon av makarna/samborna vill överta det fulla ägandet av bostaden ska bostaden värderas. Därefter upprättas ett bodelningsavtal där det framgår att en av makarna/samborna tillskiftas bostaden. Den andra maken/sambon ska då erhålla egendom till motsvarande värde. Om det inte är möjligt blir den övertagande maken/sambon skyldig att utge kontant ersättning.

Om båda makarna/samborna vill överta den gemensamma bostaden är det som huvudregel den person som har störst behov av bostaden som ska få den på sin lott. Vid bedömningen av vem som har störst behov av bostaden ska, bland annat, makarnas/sambornas möjlighet att hitta en annan bostad beaktas. Det har även betydelse vem av makarna/samborna som ska ta det primära ansvaret för eventuella gemensamma barn. 

Om makarna/samborna inte kan enas om hur vårdnaden av barnen ska se ut föreligger en vårdnadstvist. En grundförutsättning för att en make/sambo ska få överta bostaden är att den andra maken/sambon kan kompenseras med annan egendom eller att den övertagande maken/sambon har råd att betala marknadsmässig ersättning.

Steg 3 – Anmälan om bodelning

Detta steg avser endast bodelningar under bestående äktenskap. För att en sådan bodelning ska vara giltig krävs att en anmälan skickas in till Skatteverket. Efter att anmälan registrerats kan makarna upprätta ett bodelningsavtal som kan läggas till grund för exempelvis förändring av ägandeförhållandena för en fastighet.

Steg 4 – Upprätta bodelningsavtalet

Efter att tillgångarna och skulderna kartlagts, och beslut fattats om vad som ska hända med den gemensamma bostaden, är det dags att upprätta bodelningsavtalet. För att bodelningsavtalet ska vara giltigt måste det upprättas skriftligen och undertecknas av makarna/samborna. Det finns inget krav på bevittning men det är klokt att ändå ta med det, framförallt om makarnas/sambornas relation är infekterad och det finns risk att någon kommer att påstå att hen tvingats att skriva under avtalet.

Steg 5 – Registrera bodelningsavtalet (valfritt)

Det sista steget i bodelningsprocessen är att registrera bodelningsavtalet hos Skatteverket. Detta är valfritt och gäller endast för makar. Ett skäl till registrering är att det därigenom säkerställs att bodelningsavtalet alltid finns tillgängligt om det skulle uppstå en tvist mellan makarna. 

En annan anledning är att bodelningen genom registreringen blir skyddad mot makarnas borgenärer (det vill säga företag och privatpersoner som makarna är skyldiga pengar). Om en borgenär anser att bodelningen inkräktar på dennes möjlighet att få betalt för sin fordran har borgenären inom viss tid möjlighet att kräva att bodelningen ska återgå.