Optimering av de nya 3:12 reglerna (2026)
Våra skattejurister planerar din K10
De så kallade 3:12 reglerna är lagstiftning som riktar sig till fåmansbolag och dess ägare. Bestämmelserna reglerar bl.a. beskattningen av fåmansbolagsdelägare vid utdelning och kapitalvinst. Det är viktigt att du har koll på dessa regler och därför kommer nedan en redogörelse för vad dessa regler innebär, när de aktualiseras och vilka konsekvenser de medför.
I denna text går vi igenom vad 3:12 reglerna är, vilka risker som finns och hur du som fåmansbolagsdelägare kan optimera din beskattning.
Behöver du hjälp? Tveka inte att kontakta oss.
Skattejuristerna Marianne, Mehmet och Maria
Vi hjälper dig med:
- Kostnadsfri första kontakt
- Beräkningar av 3:12 för dig
- Processer mot Skatteverket som avser 3:12
Ta kontakt
Fri första kontakt med jurist. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.
1. Kan Enkla Juridiks skattejurister hjälpa mig optimera min beskattning i enlighet med 3:12-reglerna?
Ja, våra skattejurister är insatta i nya 3:12-reglerna och vet hur man kan optimera skatteuttaget för att undvika betala onödigt mycket i skatt. Kontakta oss helt förutsättningslöst för att tala med en skattejurist.
2. Vad är de nya 3:12-reglerna som trädde i kraft 1 januari 2026?
I syfte att förenkla och förbättra reglerna för fåmansbolag och dess ägare fåmansbolagsdelägare har lagstiftaren infört nya bestämmelser som till viss del träder i kraft 1 januari 2026 och resterande delar träder i kraft 1 januari 2027. De nya reglerna medför bl.a. ändringar avseende beräkningsmodell för gränsbeloppet dvs. det utrymme en fåmansbolagsdelägare kan tillgodoräkna sig som kapitalvinst i stället för tjänstebeskattning. Vidare medför de nya reglerna ändringar bl.a. avseende tidsfrister avseende karenstider. Mer om ändringarna följer här under fråga 7.
Tidigare fanns regelverket i 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt vilket är anledningen till att reglerna fått benämningen “3:12 reglerna”. Numera finns bestämmelserna i 56 och 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Regelverket har till syfte att motverka att ägare till fåmansbolag tar ut lön som utdelning i stället för lön och således beskattas med en lägre platt skatt utifrån en skattesats om 30 % (kapitalinkomstskatt) i stället för den högre progressiva skatten som kan gå upp till ca 50–53 % för löneinkomster (förvärvsinkomstskatt) beroende på den kommunala skatten.
Det bör tilläggas att all utdelning och kapitalvinst vid aktieförsäljning inte beskattas med den progressiva tjänstebeskattningen. Upp till en viss nivå beskattas ägaren motsvarande sitt gränsbelopp med en skattesats på 20 % (formellt är det kapitalskatt på 30 % på 2/3 delar av utdelningsutrymmet). Hur denna nivå fastställs kommer redogöras för längre ner i inlägget där också de nya reglerna påverkar beräkningen. Utdelning över denna gräns beskattas med den progressiva tjänstskatten.
För att den särskilda beskattningen enligt 3:12-reglerna ska aktualiseras krävs det dels att bolaget är ett fåmansbolag, dels att ägaren eller delägaren har kvalificerade andelar. Nedan kommer en redogörelse även för dessa regler.
Ta kontakt - helt förutsättningslöst
Behöver du hjälp? Ring oss på 020-899596 eller skicka in ditt ärende
3. Vad utgör ett fåmansföretag?
Med fåmansföretag avses ett aktiebolag eller ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 % av rösterna för samtliga andelar i företaget. Ett bolag som inte uppfyller detta krav kan fortfarande ses som ett fåmansföretag. Detta om näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och en fysisk person har den faktiska bestämmanderätten över en verksamhet och självständigt kan förfoga över verksamhetens resultat.
Ett marknadsnoterat bolag undantas från 3:12-reglerna och är således inte ett fåmansbolag.
Med delägare avses en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget. Värt att tillägga är att ett företag kan träffas av 3:12-reglerna även om delägarna är fler än fyra. Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag ska en person och hans närstående anses som en delägare. Detta innebär att om en delägare har en person i sin närståendekrets som också är delägare i företaget räknas de som en delägare. Prövningen görs med utgångspunkt från den äldste personen och därefter i fallande ordning. En delägare kan dock inte vara med i flera närståendekretsar.
Med närstående avses följande:
- make
- föräldrar
- mor- och farföräldrar
- barn och barns make (svärdotter/svärson)
- syskon, syskons make och deras barn
- dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.
Det är dock inte endast i dessa fall då flera delägare kan klumpas ihop och ses som en delägare. Det finns ett utvidgat fåmansföretagsbegrepp. Alla delägare som själva eller genom någon närstående är eller har varit verksamma i betydande omfattning i företaget de senaste fem beskattningsåren ska räknas som en enda delägare. Exempelvis ansågs ett aktiebolag med 150 verksamma aktieägare som ett fåmansföretag enligt det utvidgade begreppet för fåmansföretagsbegrepp.
Vid bedömningen av vad som utgör “verksam i betydande omfattning” beaktas arbetets omfattning och betydelse för den verksamhet som bedrivs i företaget. En person ska alltid anses verksam i betydande omfattning i ett företag om personens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.
4. När har man kvalificerade andelar?
En delägares andelar i ett företag är kvalificerade om:
- andelsägaren eller en närstående till denna under beskattningsåret eller de senaste fem beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget,
- företaget, direkt eller indirekt, äger eller ägt andelar i ett annat fåmansföretag under beskattningsåret eller de senaste fem beskattningsåren och delägaren eller en närstående till denna varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag. Denna regel aktualiseras exempelvis när företaget har ett dotterbolag som delägaren eller någon närstående till denna varit verksam i betydande omfattning i. Regeln kan också vara för handen även om det andra fåmansföretaget inte är ett dotterbolag. Exempelvis om företaget (som delägaren har sina andelar i) äger en mindre andel i ett annat fåmansföretag där delägaren är verksam i betydande omfattning, eller
- andelsägaren eller en närstående till denna under beskattningsåret eller de senaste fem beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet som fåmansföretaget som andelsägaren har sina andelar i enligt punkten 1 ovan eller det fåmansföretag som avses enligt punkten 2 ovan.
5. Vad är utomståenderegeln?
Under vissa förutsättningar kan en andel anses vara icke kvalificerad trots att någon av de ovannämnda punkterna uppfylls. Detta aktualiseras om en eller flera utomstående (utomståenderegeln), direkt eller indirekt, äger del i företaget i betydande omfattning och har rätt till utdelning. Med utomstående avses någon som inte själv är eller har varit verksam i betydande omfattning i det företag som avses i den punkten som uppfyllts ovan. Enligt praxis avses med betydande omfattning ett utomstående ägande om minst 30 procent av andelarna. Märk väl att om särskilda skäl talar för det kan en andel ändå anses vara kvalificerad trots att det finns ett utomstående ägande om minst 30 procent. Enligt förarbetena kan detta vara för handen om det finns inbördes avtal som reglerar vinsten, korsvisa äganden eller optionsavtal.
6. Är en andel fortfarande kvalificerad om företaget inte längre är ett fåmansföretag?
Ja, andelarna kommer fortfarande vara kvalificerade även om företaget upphör att vara ett fåmansföretag. Detta kommer dock inte att pågå i all oändlighet. Andelarna kommer upphöra att vara kvalificerade fem beskattningsår efter att företaget upphört att vara ett fåmansföretag.
7. Vad säger de nya 3:12-reglerna som började gälla 1 januari 2026?
En av de viktiga ändringarna avser beräkningsmodellen avseende gränsbeloppet. De tidigare gällande förenklingsregeln och huvudregeln som innebar två olika sätt att beräkna gränsbeloppet sätts ihop till en gemensam beräkningsmodell som enligt reglerna ska bestå av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme.
Ny beräkningsmodell
Årets gränsbelopp: Består av fyra inkomstbasbelopp, fördelade efter fåmansbolagsdelägares andel i bolaget.
Lönebaserat utrymme: Består av 50 % av den del av delägarens andel av löneunderlaget som överstiger åtta inkomstbasbelopp. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Vidare får det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger sådan kontant ersättning som delägaren eller någon närstående har fått från företaget och dess dotterföretag under året före beskattningsåret. Därtill ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makar.
Den tidigare gällande regeln som möjliggjorde uppräkning av sparat utdelningsutrymme slopas. I stället får andelsägaren beräkna (ränteberäkning) en uppräkning baserat på sitt anskaffningsvärde endast om detta belopp överstiger 100 000 kr som sedan får läggas till årets gränsbelopp.
För andelsägare som tidigare har beräknat sitt gränsbelopp i enlighet med den gamla förenklingsregeln innebär den nya beräkningsmodellen en förbättring från 2,75 inkomstbasbelopp till 4 inkomstbasbelopp.
Årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Den andelsägare som äger andelar i flera företag får vid beräkningen av årets gränsbelopp inte tillgodoräkna sig mer än ett grundbelopp.
Mer om ändringarna avseende lönebaserat utrymme
Det tidigare gällande löneuttagskravet på 9,6 inkomstbasbelopp slopas helt. Kravet innebar att en delägare eller närstående till delägaren skulle årligen ta ut en lön i enlighet med kravet för att kunna tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme. Det slopade löneuttagskravet kompenseras i stället av den nya regeln om löneavdrag som varje delägare ska göra till ett belopp om 8 inkomstbasbelopp årligen. Löneavdraget medför att det egna lönebaserade utrymmet minskar.
Ytterligare en förändring av reglerna är att det tidigare gällande andelskravet på 4 % ägande slopas. Kravet innebar att en andelsägare kunde tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme endast ägandet uppgick till 4 % andelarna i företaget.
De slopade kraven på ägarandel och löneuttag medför således att betydligt fler andelsägare i fåmansbolag kan använda sig av löneunderlagsregeln vid beräkning av sitt gränsbelopp.
Avskaffande av index- och kapitalunderlagsreglerna
Reglerna som tidigare möjliggjorde att indexuppräkning av anskaffningsutgiften för äldre aktier samt reglerna om kapitalunderlag avskaffas. Reglerna gäller dock enligt övergångsbestämmelserna fortsatt t.o.m. beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029.
Dotterbolagsdefinitionen
Den tidigare gällande dotterbolagsdefinitionen i fåmansbolagsreglerna avskaffas. Bedömningen av om ett företag är ett dotterföretag ska i stället göras enligt civilrättsliga regler i aktiebolagslagen. Detta innebär att det kan efter förändringen finnas dubbla moderföretag i en koncern.
Löneunderlaget vid andelsbyten
Det införs nya regler som innebär att löneunderlaget vid interna aktieöverlåtelser som sker genom andelsbyten inte faller bort. Vid vanliga interna aktieöverlåtelser ändras dock inte reglerna vilket innebär att löner före överlåtelsen alltjämt kan försvinna bort.
Skattesatser och takbelopp
Några förändringar avseende de nuvarande skattesatserna hänförliga till beskattning av utdelning och kapitalvinster för fåmansbolagsdelägare har lagstiftaren inte övervägt inom ramen för de nya reglerna. Följaktligen innebär detta att skattesatsen för utdelningar som motsvarar gränsbeloppet är fortsatt 20 %. Belopp som överskrider gränsbeloppet tjänstebeskattas fortsatt med en skattesats om 50 – 53 % upp till takbeloppet om 90 inkomstbasbelopp för utdelningar och 100 inkomstbasbelopp för kapitalvinster. Belopp som överskrider takbeloppen beskattas därefter med 30 %.
Lagstiftaren övervägde att införa ett gemensamt takbelopp för både utdelningar och kapitalvinster. Denna ändring uteblev dock i den slutliga versionen av förslaget.
Ikraftträdande
De nya 3:12-reglerna (fåmansföretagsreglerna) träder i kraft från och med 1 januari 2026 och gäller för utdelning och kapitalvinst som tas ut eller realiseras under inkomståret 2026 (deklareras våren 2027). Reglerna har förenklats betydligt jämfört med det gamla systemet.
8. Upp till vilket belopp beskattas utdelning eller kapitalvinst vid aktieförsäljning med den 20-procentiga skattesatsen?
Som nämnts ovan beskattas utdelning och kapitalvinst vid aktieförsäljning med en skattesats på 20 % upp till gränsbeloppet. Från och med inkomståret 2026 gäller de nya förenklade reglerna som i de flesta fall medför en förbättring mot tidigare förenklingsregelns schablonbelopp.
Enligt de nya reglerna beräknas gränsbeloppet för kvalificerade andelar och är summan av följande belopp:
- Grundbeloppet: För en andelsägare som äger samtliga andelar i företaget innebär detta ett grundbelopp om 322 400 kr dvs. fyra inkomstbasbelopp (för 2026: 4 × 80 600 kr = 322 400 kr), fördelat lika på varje andel i företaget. Om andelsägaren äger andelar i flera fåmansföretag fördelas de totalt 322 400 kr proportionellt mellan företagen. Andelsägaren har ingen möjlighet att välja vilka företag grundbeloppet ska fördelas på.
- Lönebaserat utrymme: Om det aktuella företaget i vilket samtliga andelar ägs av en person enligt exempel ovan har en lönesumma om 50 inkomstbasbelopp (för 2026: 50 × 80 600 = 4 030 000) skulle det motsvara en lönesumma om 4 030 000 kr. Från detta belopp ska ett löneavdrag om 8 inkomstbasbelopp göras (för 2026: 8 × 80 600 kr = 644 800 kr). Som därefter motsvarar ett belopp om 3 385 200 (4 030 000 – 644 800). Det lönebaserade utrymmet är därefter 50 % av den del av delägarens andel av löneunderlaget som överstiger 8 inkomstbasbelopp. Detta motsvarar således ett lönebaserat utrymme om 1 692 600 kr för delägaren som äger samtliga andelar i företaget.
- Ränteberäkning på omkostnadsbelopp: Om andelsägaren dessutom har ett omkostnadsbelopp för andelarna som uppgår till 500 000 kr kommer detta därtill innebära att andelsägaren får tillgodoräkna sig ett räntebelopp motsvarande 46 200 kr för året. För 2026 används statslåneräntan 2,55 % (nov 2025), så beräkningen blir ca 11,55 % på överskjutande del. (400 000 kr × 0,1155 = 46 200 kr.)
Totalt gränsbelopp för andelsägaren kommer således att uppgå till 2 061 200 kr (322 400 + 1 692 600 + 46 200).
Finns det gamla sparade utdelningsutrymmen från tidigare år får det beloppet läggas till gränsbeloppet.
9. Hur kan man optimera uttag från bolaget enligt 3:12-reglerna?
Från 2026 finns ingen valfrihet mellan ”förenklingsregel” och ”huvudregel” – alla använder den gemensamma regeln. För att maximera det lågbeskattade utrymmet (20 %) bör du:
- Ha maximerat löneunderlaget under 2025 (det påverkar lönebaserat utrymme 2026) – men dra nytta av att löneuttagskravet är slopat från 2026.
- Ha högt omkostnadsbelopp (särskilt över 100 000 kr) för att få extra ränta.
- Strukturera ägandet om du har flera bolag (t.ex. via holdingbolag) för att undvika att grundbeloppet 322 400 kr delas upp för mycket.
- För många småföretagare med låg/medelhög lön blir gränsbeloppet högre än tidigare (från ca 187–221 tkr till minst 322 tkr + eventuellt lönebaserat/ränta), vilket är en förbättring.
För exakta beräkningar, använd kontakta oss för att tala med en skattejurist.
10. Hur kan Enkla Juridik hjälpa? Har ni skattejurister som kan 3:12?
Ja. Våra skattejurister har mångårig erfarenhet av att planera beskattningen för att undvika onödig skatt. Vi hjälper dig att hamna i bästa möjliga rättsläge och bistår dig med den rådgivning du behöver, oavsett vilken skatterättslig situation du befinner dig i. Tveka inte att kontakta oss för en kostnadsfri första kontakt med jurist!