Aktieägaravtal
Att tänka på när ni skriver aktieägaravtal
Behöver du hjälp? Våra jurister hjälper dig till fast pris
Ett aktieägaravtal är ett juridiskt dokument där aktieägarna i ett bolag kommer överens om bolagets struktur och hur bolagets verksamhet ska styras. Exempel på villkor som ofta förekommer i aktieägaravtal är bestämmelser om hur styrelsen ska utses, hur bolaget ska finansieras och hur försäljning av aktier ska gå till.
Några exempel på vanliga klausuler i aktieägaravtal är 1) konkurrensklausul, 2) förköpsklausul, 3) hembudsklausul, 4) återköpsklausul, 5) samtyckesklausul, 6) drag along-klausul samt 7) tag along-klausul.
I denna text förklarar vi snabbt och enkelt hur ett aktieägaravtal fungerar och vad parterna bör tänka på när ett aktieägaravtal upprättas.
Om du funderar på att upprätta ett aktieägaravtal är du varmt välkommen att höra av dig till oss för en kostnadsfri och förutsättningslös konsultation. Om konsultationen leder till att du beställer en tjänst av oss betalar du ett på förhand överenskommet fast pris. Självklart skräddarsys avtalet av en jurist med särskild kompetens inom bolags- och avtalsrätt.
Varmt välkommen att ringa 020 – 89 95 96 för en kostnadsfri behovsanalys, alternativt skicka in din förfrågan skriftligt genom formuläret längst ned på sidan eller mejl.
Vi hjälper dig med:
- Kostnadsfri behovsanalys
- Skräddarsytt avtal till fast pris
- Granska befintligt aktieägaravtal
Ta kontakt med jurist
Kostnadsfri första kontakt. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.
Se vår förklaringsvideo
1. Vad är ett aktieägaravtal?
Ett aktieägaravtal är ett avtal som reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som råder för aktieägarna i ett bolag. Aktieägaravtal kan även, om avtalet avser att reglera ägandet av ett handels- eller komman-ditbolag, kallas kompanjonsavtal. Vanliga klausuler i ett aktieägaravtal är bestämmelser för hembud, förköp, återköp, samtycke, drag along och tag along.
2. Varför bör man upprätta ett aktieägaravtal?
Det främsta skälet för att upprätta ett aktieägaravtal är att reglera delägarnas rättigheter och skyldigheter vid olika framtida scenarier. Aktieägaravtalet kan fylla flera viktiga funktioner då det möjliggör för delägarna att på förhand komma överens om hur diverse situationer ska hanteras. Därigenom kan missförstånd, tolkningsproblem och skadliga effekter på grund av meningsskiljaktigheter undvikas.
Vi på Enkla Juridik rekommenderar generellt att ett aktieägaravtal upprättas när ett bolag ägs av fler än en person. Det gäller inte bara aktiebolag utan även verksamheter som drivs i form av ett handels- eller kommanditbolag. Det avtal som ägarna ingår kallas då kompanjonavtal.
3. Hur skiljer sig ett aktieägaravtal från en bolagsordning?
Ett aktieägaravtal är en frivillig överenskommelse mellan bolagets delägare. Det finns således inget lagstadgat krav på att ett aktieägaravtal ska upprättas. Bolagsordningen är ett obligatoriskt dokument som enligt lag måste finnas i alla svenska aktiebolag och som kan liknas vid stadgarna för en bostadsrättsförening.
En bolagsordning, som är en offentlig handling, är i normalfallet mycket mer kortfattad än ett aktieägaravtal och syftar till att ge utomstående en grundläggande inblick i bolaget. Vad gäller aktieägaravtal avtalar delägarna ofta om att avtalet ska vara belagt med sekretess, vilket innebär att det inte är tillåtet att spridda innehållet i avtalet vidare till externa aktörer.
4. Hur kan man reglera/begränsa överlåtelse av aktier?
Aktier kan normalt, precis som annan egendom, fritt överlåtas. I vissa fall kan det dock vara önskvärt för ett företag att kunna påverka vilka som är aktieägare. För sådana fall finns möjligheten att infoga klausuler om förbehåll som inskränker aktiernas fria överlåtbarhet. Sådana förbehållsklausuler reglerar hur, till vem och under vilka förutsättningar en aktie ska kunna överlåtas. Förbehållsklausuler kan förekomma i såväl aktieägaravtal som bolagsordningar.
Nedan går vi igenom dessa klausuler:
En hembudsklausul begränsar den fria rätten att överlåta aktier. Den innebär att en befintlig aktieägare ges möjligheten att köpa en aktie som en annan person mottagit genom exempelvis arv, gåva eller testamente. En hembudsklausul ger således en förköpsrätt till vissa på förhand bestämda personer och det är först när en aktie bytt ägare som denna förköpsrätt aktualiseras. Företrädesrätten kan även rangordnas mellan de olika aktieägarna.
Exempel: Har en aktie genom exempelvis arv, gåva eller testamente fått en ägare som inte tidigare är aktieägare i bolaget har resterande aktieägare lösningsrätt till de aktuella aktierna. Den nya ägaren ska skriftligen meddela sitt innehav till bolagets styrelse samt informera om hur denne fått äganderätten till de aktuella aktierna. Styrelsen ska i enlighet med den föreskrivna företrädesordningen meddela de lösningsberättigade om köpeerbjudandet som därmed har att inom en (1) månad svara på erbjudandet.
En förköpsklausul innebär att en på förhand bestämd grupp av personer har rätt att få ett erbjudande om att köpa aktier innan aktierna övergår till en utomstående aktör. Gruppen av förköpsberättigade är vanligtvis befintliga aktieägare i bolaget. Av klausulen ska det tydligt framgå vilka som har förköpsrätt samt vilka praktiska och ekonomiska villkor som förköpsrätten är förenad med.
Exempel: Om en aktieägare avser sälja delar av eller alla sina aktier ska denne i ett meddelande till bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att köpa aktierna. Erbjudandet ska vara marknadsmässigt. Styrelsen ska därefter meddela övriga aktieägare om detta erbjudande som därefter har en (1) månad på sig att svara på erbjudandet.
En återköpsklausul reglerar rätten att få köpa tillbaka aktier, som man tidigare sålt, under en viss tid till ett på förhand avtalat belopp. Klausulen bör innehålla information om under hur lång tid återköpsrätten gäller, prisvillkor samt en vitesklausul för att förhindra att den nya ägaren, innan tiden för återköpsrätt gått ut, väljer att sälja aktierna vidare.
Exempel: Säljaren förbehåller sig rätten att inom ett (1) år från köpeavtalets undertecknande köpa tillbaka aktierna till ett värde av x kr. Skulle köparen avhända sig aktierna innan föreskriven tid löpt ut utgår ett vitesbelopp om x kr.
Samtyckesklausuler föreskriver att en aktieägare i vissa fall måste inhämta styrelsens eller bolagsstämmans samtycka innan en överlåtelse av aktier sker. En överlåtelse kan ske genom försäljning, byte eller gåva.
Exempel: Den som avser sälja delar av eller alla sina aktier i bolaget ska skriftligen inhämta styrelsens samtycke till överlåtelsen. Av förfrågan ska framgå vem den tilltänkte ägaren är samt andra villkor för överlåtelsen. Styrelsen har att inom två (2) månader fatta beslut i frågan.
En drag along-klausul reglerar situationen när en majoritetsaktieägare, det vill säga en aktieägare som äger merparten av samtliga aktier i bolaget, ska sälja sina aktier. En sådan klausul föreskriver en skyldighet för minoritetsaktieägare att sälja sina aktier till en köpare om majoritetsaktieägaren vill sälja sina aktier. En drag along-klausul möjliggör för en köpare att genast köpa samtliga aktier i ett bolag. På motsvarande sätt ges majoritetsaktieägaren en total bestämmanderätt i detta hänseende. En klausul av detta slag är dock i normalfallet gynnsam även för minoritetsaktieägarna, eftersom det innebär att de säljer sina aktier med tillämpning av samma villkor och pris som majoritetsaktieägaren.
Exempel: Om en ägare av mer än 50 % av bolagets totala aktier vill sälja sina aktier till en köpare är övriga aktieägare skyldiga att med tillämpning av samma praktiska och ekonomiska villkor sälja sina aktier till köparen.
Liksom en drag along-klausul reglerar en tag along-klausul situationen att en majoritetsägare önskar sälja sina aktier. Enligt en sådan klausul kan minoritetsägaren välja mellan att sälja delar av eller hela sitt aktieinnehav till samma köpare. Klausulen föreskriver således en valmöjlighet/rättighet, men inte en skyldighet, för minoritetsägaren att sälja aktier med tillämpning av samma villkor som majoritetsägaren. En tag along-klausul ger majoritetsägaren större anledning att ta hänsyn till minoritetsägare vid förhandlingar med eventuella köpare. Detta eftersom minoritetsägare har en rätt (men inte en skyldighet) att sälja aktier på samma villkor. En enkel variant av tag along-klausul kan formuleras enligt nedan.
Exempel: Om en ägare av mer än 50 % av det totala antalet aktier i bolaget vill sälja sina aktier till en köpare ska övriga aktieägare beredas möjlighet att välja om de önskar att, med tillämpning av samma villkor, sälja sina aktier till den aktuella köparen.
Det är möjligt att inom ramen för en tag along-klausul ge minoritetsägare en rätt att stoppa en affär för det fall att den tilltänkta köparen inte avser att köpa samtliga aktier i bolaget. Därigenom tillskrivs minoritetsägaren en vetorätt.
5. Bör man ha med dessa klausuler i bolagsordningen eller i aktieägaravtalet?
Förbehåll om samtycke, förköp och hembud kan tas in både i aktieägaravtal och i bolagsordning. Om ett förbehåll tas in i bolagsordningen blir förbehållet blir bindande i förhållande till utomstående aktörer. Med andra ord måste en köpare av aktier i ett bolag där bolagsordningen innehåller exempelvis ett förköpsförbehåll förvissa sig om att förbehållet respekterats. Övriga förbehåll kan tas in i ett aktieägaravtal och blir då enbart bindande mellan de aktieägare som ingått avtalet.
6. Vilka andra bestämmelser ska finnas med i ett aktieägaravtal?
Det är upp till delägarna att själva bestämma hur aktieägaravtalet ska utformas. Aktieägaravtal saknar särskild lagreglering och utgångspunkten är att full avtalsfrihet råder. Delägarna kan därmed välja om aktieägaravtalet ska vara allmänt skrivet eller detaljerat.
Några exempel på villkor som är bra att ha med i ett aktieägaravtal är regler för hur styrelsen i bolaget ska tillsättas, vilket ansvar delägarna har för bolagets finansiering, hur försäljning av aktier ska gå till och huruvida det är tillåtet för delägarna att bedriva andra verksamheter. Nedan följer några ytterligare exempel på klausuler som kan vara bra att ha med i ett aktieägaravtal.
Konkurrensklausul
Det är vanligt förekommande att en konkurrensklausul tas med i aktieägaravtalet. Anledningen till detta är att det i normalfallet finns ett intresse bland delägare att förhindra att någon av delägarna lämnas bolaget till förmån för en konkurrerande verksamhet. För branscher där kundrelationer är viktiga (exempelvis revision, importverksamhet m.m.) eller där det finns tekniskt avancerade produkter (som IT-tjänster) kan det vara extra viktigt att i aktieägaravtalet uppställa ett konkurrensförbud.
Vitesklausul
För att ett aktieägaravtal ska vara ett effektivt instrument i praktiken bör det innehålla ett villkor om skyldighet att betala vite om en delägare gör sig skyldig till ett avtalsbrott. Om en vitesklausul saknas är det oftast väldigt svårt att visa att en delägares avtalsbrott faktiskt har gett upphov till en ekonomisk skada för övriga delägare (vilket är en grundförutsättning för att skadestånd ska kunna utdömas av en domstol). Vilken storlek på vite som är lämplig är det förstås upp till aktieägarna att komma överens om.
Äktensksapsförord
Om någon av delägarna är gift är det klokt att ta in ett villkor om att äktenskapsförord ska upprättas mellan delägaren och dennes make eller maka. Därigenom elimineras risken för att makan eller maken, mot de övriga delägarnas vilja, blir aktieägare i bolaget till följd av en eventuell bodelning.
7. Hur skriver man en konkurrensklausul?
En konkurrensklausul ska vara så konkret som möjligt och inte lämna onödigt utrymme för gränsdragningsproblematik. Om det bolag som aktieägaravtalet reglerar är en restaurang kan konkurrensklausulen utformas enligt nedan:
Parterna förbinder sig att inte, personligen eller genom bolag, bedriva konkurrerande verksamhet. Med konkurrerande verksamhet avses all form av verksamhet inom restaurang- och livsmedelsnäringen. Om någon av parterna, till följd av försäljning av aktier eller av annat skäl, upphör att vara part till detta avtal gäller konkurrensförbudet under 12 månader från det att den ifrågavarande parten upphörde att vara part till detta avtal.
8. Hur kan ett aktieägaravtal reglera nyemissioner?
Att utfärda nya aktier i ett bolag, s.k. nyemission, är ett vanligt sätt att få in mer kapital till företaget. En nyemission kan ske på olika sätt, exempelvis genom att vara riktad eller med företrädesrätt. En riktad nyemission omfattar särskilda investerare, exempelvis anställda i bolaget som får förvärva aktier för att knytas närmare verksamheten. En nyemission med företrädesrätt innebär att befintliga aktieägare har företräde till de nyemitterade aktierna.
En nyemission leder per definition till en utspädning av de ursprungliga aktierna, det vill säga en minskning av hur stor andel av bolaget som en aktie representerar. Därför är det viktigt att delägarna sinsemellan är överens om förutsättningarna för en nyemission, hur nya aktier ska bjudas ut, vilka som ska omfattas av erbjudandet m.m.
I ett aktieägaravtal kan man införa en s.k. utspädningsklausul (även kallat anti-dilution-klausul). Genom en sådan klausul kan en investerare/riskkapitalist ges skydd mot att nya aktier senare emitteras till någon annan och mot ett lägre pris. Genom en nyemission riskerar ju investeraren att dennes ägarandel av bolaget minskar och att maktförhållandet mellan aktieägarna rubbas. Mot denna bakgrund kan investeraren genom en utspädningsklausul tillerkännas en rätt att delta vid framtida nyemissioner. På detta sätt skyddas investeraren mot den värdeminskning som kan följa av att bolaget i ett senare skede emitterar nya aktier.
9. När och hur skriver man ett anslutningsavtal?
Genom ett anslutningsavtal kan en ny delägare bli part till aktieägaravtalet utan att ett helt nytt aktieägaravtal behöver upprättas. Ett anslutningsavtal kan tas in som ett villkor i det aktieöverlåtelseavtal som ligger till grund för den nya delägarens köp av aktier. Om det inte framgår av aktieöverlåtelseavtalet att den nya delägaren automatiskt blir part till aktieägaravtalet måste det ordnas separat (genom att ett anslutningsavtal upprättas mellan de gamla delägarna och den nya delägaren).
10. Hur garderar man mot sig mot att bolaget påverkas av att en delägare dör?
Det bästa sättet att minimera effekterna av ett dödsfall i delägarkretsen är att ta in ett villkor i aktieägaravtalet med innebörden att de övriga delägarna har rätt att köpa den avlidne delägarens aktier från dödsboet för ett förutbestämt pris. Därigenom elimineras risken för att den avlidnes arvingar, mot övriga delägares vilja, blir aktieägare i bolaget
11. Varför är det extra viktigt för mig som minoritetsägare att det finns ett aktieägaravtal?
Som huvudregel gäller majoritetsprincipen i aktiebolagsrätten. Det innebär att det alternativ som får flest röster blir gällande. Som minoritetsägare i ett bolag har du således, generellt sett, en betydligt svagare position än majoritetsägaren. Om aktieägaravtal saknas skyddas du enbart av de minoritetsskyddsregler som återfinns i aktiebolagslagen (förkortad ABL).
Det formella minoritetsskyddet kommer främst till uttryck i 7 kap. ABL. Här finns bestämmelser som ställer krav på viss informationsgivning, tillhandahållande av handlingar eller särskilda majoritetsregler. Särskilt betydelsefulla är reglerna om hur kallelse till bolagsstämma ska gå till.
Det materiella minoritetsskyddet omfattar regler som inskränker bolagsorganens möjlighet att företa diverse rättshandlingar som gynnar vissa aktieägare på bekostnad av andra aktieägare. Med andra ord syftar reglerna till att säkerställa att bolagsorganen (det vill säga bolagsstämman och styrelsen) behandlar alla aktieägare lika.
För att ytterligare stärka ditt skydd och ditt inflytande över bolaget är det bra att ha ett aktieägaravtal som utvidgar dina rättigheter som minoritetsägare i jämförelse med ABL:s tvingande regelverk. Nedan följer information om vad som kan vara bra att, ur ett minoritetsägar-perspektiv, tänka på vid författandet av ett aktieägaravtal.
12. Vad ska jag som minoritetsägare tänka på när jag skriver ett aktieägaravtal?
Tänk på att det ofta är majoritetsägaren som har den största möjligheten att påverka och fatta beslut i olika bolagsrättsliga frågor. Ett aktieägaravtal kan rubba denna utgångspunkt och göra dig och majoritetsägaren till mer likvärdiga parter. Därför kan det vara positivt att du ser till att aktieägaravtalet innehåller bestämmelser som ger dig rätt till inflytande beträffande vissa områden av bolagets verksamhet (exempelvis hur styrelsen ska tillsättas, rätt till insyn i bolagets räkenskaper och vilka principer som ska gälla kring vinstutdelning).
13. När går det bra att använda en mall för att upprätta aktieägaravtal?
Det finns ingenting som hindrar att du och dina kompanjoner använder en mall eller upprättar ett aktieägaravtal på egen hand. Det är dock inte ovanligt att aktieägaravtal som upprättats av delägarna själva, och där ingen av dem är juridiskt sakkunnig, är ofullständiga eller medför tolkningsproblem.
Att på ett ordentligt sätt utforma villkoren för bolagets styrning och framtid, och delägarnas inbördes rättigheter och skyldigheter, kräver i regel en genomgång med en bolagsrättsligt kunnig jurist. Detta gäller inte minst utformningen av klausuler om överlåtelseförbehåll, konkurrensförbud, värderingsmodeller m.m. Om ni vill vara säkra på att aktieägaravtalet är väl anpassat för just er verksamhet är det således klokt att kontakta en jurist, som åtminstone får granska det utkast till avtal som ni eventuellt själva tagit fram.
14. Hur gör jag för att upprätta ett aktieägaravtal?
På Enkla Juridik är vi ett flertal affärsjurister. Vi erbjuder en kostnadsfri första kontakt med jurist och lämnar därefter en offert med ett helt fast pris för att upprätta aktieägaravtalet. Betalning sker självklart efter att vi levererat vad du och övriga delägare beställt. Varmt välkommen med er förfrågan
