Hur fördelas arvet (om man inte har ett testamente)?

Arvet efter en avliden person, som inte upprättat ett testamente, fördelas enligt det ganska snåriga regelverk som framgår av ärvdabalken. Först på tur att ta emot arv är de så kallade bröstarvingarna (barn, barnbarn etc.). I de fall bröstarvingar saknas går arvsrätten vidare till andra släktingar enligt en viss rangordning. Även om man är nöjd med att ens arv fördelas enligt ärvdabalkens bestämmelser finns det ett stort värde i att upprätta ett testamente, eftersom man där kan förordna om att arvet ska vara så kallad enskild egendom.

ärvdabalken finns regler om hur tillgångarna efter en avliden person ska fördelas. Reglerna, som bitvis är relativt krångligt formulerade, går i stor utsträckning att kringgå med hjälp av ett testamente. Om ett testamente inte upprättats ska hela kvarlåtenskapen (vilket är den juridiska termen för den egendom som den avlidne lämnat efter sig) delas i lika mellan den avlidnes bröstarvingar. Bröstarvingar är personer som är släkt med den avlidne i rakt nedåtstigande led (barn, barnbarn osv.). Ett adoptivbarn är en bröstarvinge på samma vis som ett biologiskt barn.

Om den avlidne inte har några bröstarvingar

Om den avlidne inte hade några bröstarvingar går arvet istället till den avlidnes föräldrar. Om föräldrarna är avlidna ska arvet delas mellan den avlidnes hel- eller halvsyskon. Saknas syskon övergår arvsrätten till mor- och farförälder. Om mor- och farföräldrar inte är i livet övergår arvsrätten till moster och morbror eller motsvarande individer på faderns sida. Därefter upphör den så kallade legala arvsrätten, vilket innebär att kusiner inte har någon lagstadgad rätt till arv. I de fall det inte finns några legala arvingar överhuvudtaget tillfaller arvet Allmänna Arvsfonden. Den fonden är en statlig institution som beviljar bidrag till välgörande ändamål och samhällsprojekt av skiftande slag.

Om den avlidne var gift ärver makar varandra

Under förutsättning att den avlidne var gift, och det inte finns några barn utanför äktenskapet, har den efterlevande makan eller maken företräde till arvet framför den avlidnes arvingar. Detta gäller oavsett om arvingarna är bröstarvingar eller andra former av släktingar. Syftet med att makar ärver varandra först är att den efterlevande makan eller makens ekonomiska situation inte ska försämras alltför mycket när dennes livskamrat gått bort. Den praktiska innebörden av lagens konstruktion är följaktligen att arvingarna får vänta på sitt arv till dess att även den efterlevande maken eller makan lämnat jordelivet. Om den avlidne hade barn utanför äktenskapet (vilket brukar kallas särkullbarn) har barnet eller barnen dock rätt att få ut sitt arv omedelbart.

Ett testamente ger trygghet

Om man känner sig tillfreds med ärvdabalkens regler om fördelning av arv är det lätt att tro att ett testamente är en överflödig handling. Detta stämmer dock inte. Att upprätta ett testamente är det enda sättet att säkerställa att arvet blir mottagarens så kallad enskilda egendom. Att egendom är enskild innebär att egendomen inte kommer att ingå vid en bodelning om den person som mottagit arvet skulle separera, skiljas eller själv gå ur tiden. Om man exempelvis vill att en sommarstuga, en båt eller en värdefull tavla ska stanna i släkten är det därför mycket viktigt att upprätta ett testamente – även om man tycker att arvet ska fördelas på precis det sätt som framgår av lagstiftningen. I ett sådant scenario blir testamentet endast klargörande av att arvet ska utgöra mottagarens enskilda egendom.

Har du fler frågor om arv?

Har du som läser detta frågor om lagens regler om fördelning av arv eller hur man utformar ett testamente för att säkerställa att din sista vilja går i uppfyllelse? Tveka då inte att ta kontakt med oss på Enkla Juridik. Vi utvärderar din förfrågan kostnadsfritt. Vi ger sedan ett förslag på ett helt fast pris för att upprätta ett testamente eller annan juridisk hjälp.

Vill du veta mer om arv och hur man kan avsäga eller avstå från arv, läs då vår specialtext om avsägelse och avstående av arv här.