Arvstvist
Så löser eller förebygger du en tvist om arvsfördelningen
Behöver du hjälp? Fast pris vid hjälp från jurist
En arvstvist kan vara juridiskt komplicerad och känslomässigt påfrestande. Ofta kan förhållandevis små meningsskiljaktigheter, exempelvis gällande lösöre med affektionsvärde, mellan dödsbodelägarna eskalera, ge upphov till stora kostnader och medföra att en avveckling av dödsboet tar onödigt lång tid. I de allra flesta fall där en konflikt uppstått är det bäst för samtliga inblandade att hitta en samförståndslösning. I denna text redogör vi för vanligt förekommande arvstvister, hur man kan förebygga en arvstvist och hur man bör agera om en tvist ändå uppstår.
Vi hjälper dig med:
- Kostnadsfri första kontakt
- Fortsatt juridisk hjälp till fast pris
- Förlikningsförhandlingar och domstolsprocess
Ta kontakt
Kostnadsfri första kontakt med jurist. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.
1. Vad är en arvstvist?
När en person avlidit aktualiseras många frågor av juridiskt och praktiskt slag. Exempel på moment som ingår i en boupptecknings- och arvskiftesprocess är att kalla dödsbodelägare till bouppteckningssammanträde, värdera tillgångar, reglera skulder och tolka innebörden av ett testamente. Emellanåt uppstår oenighet mellan dödsbodelägarna om hur dödsboet ska förvaltas och kvarlåtenskapen fördelas. Det rör sig då om en arvstvist.
2. Hur kan man lösa en arvstvist?
Frivilliga uppgörelser är oftast den bästa lösningen på olika former av juridiska konflikter. Detta gäller inte minst i ett arvsrättsligt sammanhang. En bra tumregel för att åstadkomma en frivillig överenskommelse är att försöka se saken ur ett helikopterperspektiv. Varför resonerar motparten (som exempelvis kan vara ett syskon) som hen gör? I nästan alla tvister finns det omständigheter som talar för båda parters synsätt och det blir väsentligt lättare att nå en uppgörelse om båda parter anstränger sig för att förstå varandras perspektiv.
Om det visar sig omöjligt att nå en överenskommelse kan det vara lämpligt att anlita en jurist som får analysera situationen utan att egna känslor blandas in. En jurist kan både agera som ombud för en enskild part eller anlitas av samtliga dödsbodelägare för att tillhandahålla neutral rådgivning och sakliga rekommendationer. Utöver att anlita ett privat ombud erbjuder lagstiftningen följande alternativ.
Alternativ 1 – Boutredningsman
Samtliga dödsbodelägare har en absolut rätt att begära att tingsrätten ska utse en så kallad boutredningsman. En boutredningsman är i normalfallet en senior advokat med familjerättslig expertis. Genom tingsrättens förordnande övertar boutredningsmannen det fulla ansvaret för förvaltningen av dödsboet. Centrala moment i boutredningsmannens arbete är att utreda vilka tillgångar som finns i dödsboet, upprätta bouppteckning, reglera skulder och besluta om arvskifte.
Alternativ 2 – Skiftesman
Om dödsbodelägarna är eniga om vilka tillgångar som finns i dödsboet, men har olika uppfattningar om hur tillgångarna ska fördelas, kan tingsrätten utse en så kallad skiftesman. En skiftesmans behörighet inskränker sig till att, på basis av lagstiftningens ramverk och ett eventuellt testamente, fatta beslut om hur den avlidnes kvarlåtenskap ska delas upp mellan dödsbodelägarna.
3. Hur kan man förebygga en arvstvist?
Ett utmärkt sätt att förhindra att arvstvister uppstår är att upprätta ett testamente. Om testamentet tydligt anger hur kvarlåtenskapen ska fördelas, och håller sig inom lagstiftningens begränsningar, reduceras utrymmet för tvister avsevärt. Det finns ingenting som hindrar att man skriver ett testamente på egen hand men för att vara säker på att testamentet är förenligt med det arvsrättsliga regelverket, och inte ger upphov till tolkningsproblem, är det klokt att låta en jurist med familjerättslig profil utforma testamentet.
Oberoende av om det finns ett testamente eller inte är det oftast positivt att anlita en neutral jurist för att efter ett dödsfall besvara dödsbodelägarnas frågor, upprätta bouppteckningen och skriva arvskiftesavtalet. Därigenom minskar risken för att det uppstår misstankar om att någon dödsbodelägare försöker gynna sig själv på övrigas bekostnad. Dessutom säkerställs att slutresultatet går hand i hand med den bitvis ganska snåriga arvsrättsliga lagstiftningen.
4. Hur löser man arvstvister mellan syskon och andra arvtagare?
Många arvstvister mellan syskon beror på att den avlidne upprättat ett testamente som gynnar ett barn på ett annat barns bekostnad. Den avlidnes barn (och övriga släktingar i rakt nedåtstigande led) benämns som ”bröstarvingar”. Bröstarvingar har alltid rätt till den så kallade laglotten. Laglotten utgör 50 procent av det arv som bröstarvingen hade fått om det inte funnits en testamente som inskränkte arvet.
Om ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott har bröstarvingen möjlighet att påkalla jämkning av testamentet. Jämkning innebär att bröstarvingen gör övriga testamentstagare uppmärksam på att hen begär att få ut sin laglott. Begäran om jämkning ska ske inom sex månader från det att bröstarvingen tog del av testamentet.
Om bröstarvingen låter bli att begära jämkning blir testamentet giltigt trots att det inkräktar på laglotten. Det är således väldigt viktigt att en bröstarvinge, som vill göra anspråk på sin laglott, underrättar övriga testamentstagare om det.
Det finns åtskilliga andra varianter på tvister som kan uppstå inom ramen för ett dödsbo. Gemensamt för samtliga scenarier är att parterna nästan alltid tjänar på att ha en konstruktiv dialog och på ett tidigt stadium komma överens – snarare än att lägga tid, pengar och energi på att anlita egna ombud.
Ta kontakt - helt förutsättningslöst
Behöver du hjälp? Ring oss på 020-899596 eller skicka in ditt ärende
5. Vad händer om tvisten rör en fastighet?
För att en fastighet ska kunna övergå till en eller flera dödsbodelägare måste först bouppteckningen efter den avlidne personen registreras. Därefter ska ett arvskiftesavtal upprättas och undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Först när det har skett kan en ansökan om lagfart skickas in till Lantmäteriet (som är den myndighet i Sverige som ansvarar för fastighetsregistret). Om det uppkommit en tvist mellan dödsbodelägarna är det således omöjligt att skriva över en fastighet på någon av dem innan tvisten, på ett eller annat sätt, har lösts.
Om fler än en person ärver en fastighet kommer fastigheten innehas med så kallad samäganderätt. Det är inte minst vanligt gällande sommarhus, fjällstugor och andra typer av fritidsfastigheter. Om flera dödsbodelägare gör anspråk på en fastighet, men inte vill äga fastigheten tillsammans, kan dödsbodelägarna avtala om att den befintliga fastigheten ska klyvas i flera mindre fastigheter. I ett sådant scenario är det nästan alltid nödvändigt att anlita en jurist som besitter både familjerättslig och fastighetsrättslig kompetens. Annars är risken stor att avtalet utformas på ett sådant sätt att det inte kan verkställas i praktiken.
6. Vad är en klandertalan?
Lagstiftningen uppställer flera krav för att ett testamente ska vara giltigt. Ett testamente som inte uppfyller lagens krav kan klandras. En talan om klander av testamente väcks vid tingsrätten. Stämningsansökan måste lämnas in inom sex månader från det att den person som vill få testamentet ogiltigförklarat tog del av testamentet. Det är endast den avlidnes legala arvingar (vilket vanligtvis är barn och efterlevande partner) som har rätt att ta initiativ till en klandertalan.
En framgångsrik klandertalan gynnar bara den arvinge som väckt talan. Om inte samtliga legala arvingar ansluter sig till processen blir testamentet således giltigt gentemot de arvingar som inte är parter i processen. För att en klandertalan ska kunna bifallas måste någon av följande omständigheter föreligga.
- Testamentet uppfyller inte lagstiftningens formkrav gällande undertecknande och/eller bevittning. Ett sådant scenario är att bevittning visserligen har skett men att vittnena har skrivit under vid skilda tillfällen.
- Testamentet har upprättats under påverkan av en psykisk störning (oftast demens eller någon annan sjukdom som påverkar den kognitiva kapaciteten negativt).
- Någon har otillbörligen påverkat testator att upprätta testamentet. Ett exempel på en sådan situation är att en person själv upprättar testamentet och sedan i aggressiva ordalag förmår testatorn att underteckna testamentet.
Om den som väckt klandertalan påstår att testatorn inte undertecknat testamentet, eller att bevittning inte skett på rätt sätt, är det testamentstagaren som har bevisbördan för att formkraven faktiskt är uppfyllda. Om klandertalan tar sikte på testatorns psykiska tillstånd, alternativt att testatorn blivit vilseledd, är det den legala arvingen som måste bevisa att omständigheterna varit sådana att testamentet ska ogiltigförklaras.
7. Hur kan Enkla Juridik hjälpa er att lösa en arvstvist och vad kostar det?
På Enkla Juridik arbetar ett flertal jurister med gedigen kunskap och erfarenhet av arvsrättsliga frågor och tvister. Vi kan hjälpa till med att både förebygga tvister och hantera en process från start till mål om det är vad som krävs för att ett arv ska kunna skiftas på ett korrekt sätt. Den inledande kontakten är alltid kostnadsfri och vi skickar aldrig en faktura utan att först presentera en offert som kunden uttryckligen godkänner. Hör av dig genom att fylla i kontaktformuläret nedan eller ring 020-89 95 96.
