Standardavtal

1. Vad är ett standardavtal?

Ett standardavtal är ett avtal som upprättats för att användas i likartade affärssituationer. Istället för att upprätta ett avtal varje gång en viss typ av affärssituation är för handen kan man istället skapa ett standardavtal som blir aktuellt varje gång samma typ av affärssituation uppstår. Denna typ av avtal upprättas i syfte att minska kostnaderna för upprättandet av avtal då nya omfattande avtal annars skulle behöva skrivas varje gång ett nytt projekt ska påbörjas. Ett standardavtal underlättar även affärsförbindelserna mellan parterna. 

Det finns två olika former av standardavtal. En variant är ett ensidigt upprättat avtal vilket innebär att den ena avtalsparten skapat villkoren i avtalet. Den andra varianten är gemensamt upprättade avtal där båda parterna är med och upprättar avtalet. Exempel på detta är när parterna upprättar ett standardavtal med hänsyn till den branschpraxis som upprättats mellan parterna. 

Ett standardavtal innehåller bl.a. regler om

• Vem som gör vad, 
• Vilka rättigheter och skyldigheter parterna har mot varandra
• Vem som står för riskerna
• Betalningsvillkoren

2. Hur används standardavtal inom bygg?

Byggbranschen sticker ut när det kommer till standardavtal p.g.a. att det upprättats så många standardavtal inom branschen. Anledningen till det är att den svenska lagstiftningen i viss utsträckning saknar bestämmelser gällande byggområdet. Standardavtalen fyller ut de luckor som lagstiftningen inte reglerar. 

De mest kända standardavtalen är de s.k. allmänna bestämmelserna som förkortas AB. De allmänna bestämmelserna delas upp i olika delar som tar sikte på olika anpassningar beroende på vilken entreprenadform som avses. 

Exempel på standardavtal inom byggbranschen är bl.a.

• AB 04, reglerar vad som gäller vid upphandling och avtal av byggnads- anläggnings- och installationsentreprenad. Gäller vid entreprenader där beställaren ansvarar för projekteringen och entreprenören för utförandet (utförandeentreprenad). 
• AB-U 07, ett tillägg till AB 04 som gäller underentreprenader vid utförandeentreprenader. Gäller vid entreprenader där beställaren eller dennes uppdragsgivare ansvarar för hela eller väsentlig del av projekteringen. Reglerar förhållandet mellan underentreprenör och beställaren (uppdragsgivaren, den som benämns entreprenör i AB 04). 
• ABT 06, reglerar vad som gäller för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenad. Gäller vid entreprenader där entreprenören ansvarar för projekteringen och utförandet (totalentreprenad). 
• ABT-U 07, ett tillägg till ABT 06 som gäller underentreprenader vid totalentreprenader. Gäller vid entreprenader där underentreprenören ansvarar för hela eller en väsentlig del av projekteringen och utförandet av underentreprenaden. Reglerar förhållandet mellan underentreprenör och beställaren (uppdragsgivaren, den som benämns entreprenör i ABT 06).

Värt att tillägga är att allmänna bestämmelser och villkor är standardiserade och generella och därför inte alltid bör ensamt utgöra avtalsinnehåll. Ibland kan det vara att föredra att ha ett avtal som reglerar ett specifikt förhållande för att sedan i det avtalet även hänvisa till ett standardavtal. Detta rekommenderas för att standardavtal p.g.a. avtalstypens utformning och syfte inte tar hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet. 

3. Hur används standardavtal inom konsumentförhållanden?

När det kommer till standardavtal inom konsumentförhållanden är näringsidkare skyldiga att följa Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Lagen aktualiseras enbart då en konsument ingår ett avtal med en näringsidkare och avtalsvillkoren ensidigt bestämts av näringsidkaren. Om konsumenten är med och upprättar avtalsvillkoren blir lagen inte tillämplig.

Lagen syftar till att skydda konsumenter, som anses vara den svagare parten i ett avtalsförhållande mellan en näringsidkare och en privatperson, mot att näringsidkare upprättar avtalsvillkor som är för missgynnande för konsumenten. Konsumenten är bl.a. inte bunden av avtalsvillkor som

• syftar till att åsidosätta tvingande lagstiftning som konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen.
• är otydliga, i de fallen tolkas villkoren till förmån för konsumenten.
• är vilseledande.
• innebär att balansen mellan avtalsparterna inte upprätthålls, t.ex. om konsumenten får en sämre ställning p.g.a. avtalsvillkoren än vad denna skulle haft enligt konsumentskyddslagstiftning.

Exempel på standardavtal inom konsumentförhållanden är bl.a.

• Hantverkarformuläret 17, reglerar vad som gäller vid reparations- och ombyggnadsarbeten där beställaren är en konsument och hantverkaren är en näringsidkare.
• ABS 18, reglerar vad som gäller vid uppförande och tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus (småhusentreprenader) där beställaren är en konsument och hantverkaren är en näringsidkare.
• ROT-klausul, vissa tillbyggnadsarbeten kan ge rätt till ROT-avdrag, för detta har ett standardavtal tagits fram.

4. Hur inkorporeras ett standardavtal i ett kundavtal?

För att ett standardavtal ska kunna tillämpas krävs det att standardavtalet på något sätt inkorporeras eller inkluderas i parternas avtal. Detta kan göras genom att antingen infoga standardavtalstexten i avtalet som bilaga eller genom att referera till standardavtalet i parternas avtal. Inkorporering genom referens är vanligare i situationer där standardavtal vanligtvis används. Exempel på detta är när en försäkringstagare tecknar en försäkring hos ett försäkringsbolag. Försäkringstagaren bör förvänta sig att försäkringsbolaget kommer använda sig av sina standardvillkor varför en referens till de i avtalet bör räcka. Man bör även se till att hänvisningen är gjord på ett tydligt sätt för att undvika onödiga tvister om det. Vidare ska standardavtalet vara tillgängligt för den andra parten att ta del av utan större ansträngning, exempelvis genom att standardavtalet tillgängliggörs på företagets hemsida.

Det finns ett tredje sätt på vilket standardavtal kan räknas som en del av avtalet, utan att infogas som bilaga eller refereras till. Denna möjlighet som utgör undantag och inte huvudregel gäller om standardavtalet anses utgöra etablerat handelsbruk eller partsbruk mellan parterna.

5. Vad kan Enkla Juridik hjälp till med?

Om du som näringsidkare har frågor angående standardavtal och behöver hjälp med exempelvis att skriva ett sådant eller hjälp med att inkorporera ett standardavtal ska du inte tveka att höra av dig till oss på Enkla Juridik! Första kontakten är alltid kostnadsfri. Vi återkommer inom en arbetsdag. För fortsatt hjälp tar vi enbart fasta priser.