Licensavtal

1. Vad är ett licensavtal?

Licensavtal kan enkelt förklaras som att en licensgivare överlåter nyttjanderätten av en immateriell rättighet till en eller flera licenstagare. En sådan immateriell rättighet kan t.ex. vara upphovsrätt, mönsterrätt, patenträtt eller varumärkesrätt. Om du har ingått ett licensavtal som licenstagare har du alltså rätt att t.ex. nyttja licensgivarens patent, eller tillverka licensgivarens produkt. Vanligtvis sker upplåtelsen av rättigheten mot en licensavgift. 

2. Vad är utmärkande för ett licensavtal? 

Det finns inget regelverk för licensavtal och parterna har ett stort utrymme att själva utforma avtalet fritt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vad som omfattas av rätten att nyttja den aktuella rättigheten kan variera från att vara av väldigt liten omfattning, till att ge licenstagaren långtgående möjligheter. Det är däremot viktigt att se över att licensavtalet inte strider mot gällande konkurrenslagstiftning då detta kan medföra konkurrensavgifter.

Det är även viktigt att hålla isär licens och äganderätt. Ett licensavtal mellan licensgivare och licenstagare ger endast licenstagaren rätt att använda licensen, men licensgivaren har fortfarande äganderätt. En licens är alltså endast en rätt att nyttja en rättighet.

3. Hur kan ett licensavtal vara utformat och vad bör ingå i ett licensavtal?

Licensavtal omfattas inte av något regelverk och parterna kan därför fritt utforma avtalet utifrån de omständigheter och behov som föreligger i det enskilda fallet. Det finns däremot vissa saker som bör finnas med i licensavtalet.

Avtalet bör ange vad som omfattas av licensen samt i vilken utsträckning licenstagaren har rätt att nyttja licensen. Omfattningen i vilken licenstagaren får nyttja licensen kan t.ex. vara inom vilket geografiskt område eller tidsperiod licensen får nyttjas. Oavsett om området är begränsat till ett land, en viss region eller hela världen så bör detta framgå.

Om licensgivaren vill begränsa användningen av licensen bör detta tydligt framgå av avtalet. Vidare kan det vara bra att fundera över om avtalet ska innehålla några skyddsregler, i form av t.ex. sekretess som måste upprätthållas av licenstagaren. 

En licens ges ofta mot en licensavgift, dvs. en ersättning som licenstagaren betalar till licensgivaren. Hur ersättningen ska erläggas kan variera och det bör framgå av avtalet om det t.ex. rör sig om en engångsbetalning eller baserar sig på användningens omfattning. 

Slutligen bör avtalet innehålla bestämmelser som reglerar ansvar och vad som händer om endera part inte upprätthåller någon del av avtalet.

4. Vad är skillnaden på ett licensavtal och ett SaaS-avtal?

Ett Software as a Service-avtal (SaaS-avtal) är ett avtal som reglerar användning av en mjukvara som ett företag tillhandahåller, såsom en molntjänst, en app eller andra onlineverktyg. Den kanske största skillnaden mellan ett licensavtal och ett SaaS-avtal är att licensavtal tillåter licenstagaren att installera och använda en hårdvara, medan ett SaaS-avtal ger användaren åtkomst till programvaran utan att installera den. Det innebär att en användare som ingått licensavtal har rätt att kopiera och använda mjukvaran, medan ett SaaS-upplägg endast innebär tillgång till en tjänst.

5. Vad finns det för olika typer av licensavtal?

Det finns tre olika typer av licenser och dessa är exklusiv licens, icke-exklusiv licens (även kallad enkel licens) eller ensam licens. 

En exklusiv licens innebär att licenstagaren ges en exklusiv rätt, eller en ensamrätt, att använda licensen. En exklusiv licens är alltså begränsad till en part. Det innebär att licensgivaren inte får upplåta nyttjanderätten till någon annan inom samma område så länge avtalet gäller.

En icke-exklusiv licens, även kallad enkel licens, innebär att flera licenstagare och även licensgivaren har rätt att nyttja licensen. Om det är en icke-exklusiv licens är licensgivaren inte hindrad från att upplåta rättigheter till någon annan och licensgivaren har också rätt att själv nyttja licensen inom samma område som licenstagaren.

En ensam licens innebär att både licensgivaren och licenstagaren har rätt att nyttja licensen. En ensam licens ger alltså licenstagaren ensamrätt att nyttja licensen, med förbehåll om att även licensgivaren får nyttja denna.

6. Vad brukar vara föremål för licensavtal?

Ett licensavtal ingås som sagt för att ge en, eller flera, licenstagare en rätt att nyttja en immateriell rättighet. Ett licensavtal kan gälla olika immateriella rättigheter och nedan följer de vanligaste rättigheterna som brukar vara föremål för licensavtal listade. 

Mjukvara

Det är vanligt att företag använder sig av någon typ av mjukvara eller arbetar med att ta fram en mjukvara inom ramen för sin verksamhet, dvs. en programvara eller ett datorprogram. Genom ett licensavtal kan t.ex. ett företag som tar fram en mjukvara avtala med en licenstagare om hur denne får nyttja mjukvaran inom licenstagarens egen verksamhet. 

Oavsett om det är företaget som äger mjukvaran eller om det är företaget som nyttjar denna så är det bra att ta fram ett licensavtal som reglerar hur tjänsten får användas och inom vilka ramar.

Musik

Vad gäller licensavtal för musik så är det artisten som äger inspelningen, men denna rättighet kan upplåtas till t.ex. en radiokanal eller till en webbplats, som i sådana fall får nyttja inspelningen. Det handlar alltså om att artisten har ansvar för inspelningen kring hela produkten, och sedan använder ett skivbolag för att få ut produkten utan att överlåta eller sälja hela inspelningen.

Mönsterrätt

Mönsterrätt tar sikte på utseendet på en produkt och är det viktigaste rättsliga skyddet inom industridesign. Utseendet på en produkt skyddas genom att registrera designen och innehavaren av mönsterrätten erhåller då ensamrätt till produktens utseende. Mönsterrätt kan vara t.ex. utseendet på en möbel eller en mönsterdesign på ett tyg.

Varumärke

Ett varumärke är ett kännetecken som skiljer varor och tjänster som tillverkas eller produceras av ett företag från andra företags varor och tjänster. Det kan t.ex. vara ett företagsnamn eller en logotyp. Ensamrätt till ett varumärke erhålls i regel genom registrering. 

Upphovsrätt

En upphovsrätt är skaparens principiella ensamrätt att bestämma över verket som uppstått som ett resultat av dennes kreativa arbete. Upphovsrätten kan avse t.ex. en målning, ett fotografi eller musik. Upphovsrätten uppstår automatiskt när verket skapas och behöver inte registreras. 

7. Vad gäller vid licensavtal om en patent?

En patenträtt är en immateriell rättighet av en uppfinning som ger uppfinnaren ensamrätt att nyttja uppfinningen i tjugo år, enligt 4 kap. 40 § patentlagen (1967:837). En uppfinning som omfattas av en patenträtt innebär att innehavaren av patenten kan neka andra att professionellt exploatera uppfinningen. Patent måste registreras hos Patent- och Registreringsverket. 

Med en licens kan du ge någon annan rätt att helt eller delvis använda din uppfinning. Licensavtal för uppfinningar skyddade av patenträtt fungerar på samma sätt som licensavtal för andra immateriella rättigheter. Du som licensgivare kan bl.a. reglera användningens omfattning, antal användare och andra begränsningar i licensavtalet. 

8. Kan licensgivaren kräva ersättning, och i sådana fall hur?

När en licensgivare överlåter nyttjanderätten av en rättighet till licenstagaren görs detta oftast mot en licensavgift (ersättning). Det finns olika ersättningsmodeller och vilken ersättningsmodell som används är ofta sammankopplat med valet av licenstyp. 

Ersättning kan ges i form av en engångsbetalning som licenstagaren erlägger en gång för hela licensavtalets giltighetstid. Problemet med denna ersättningsmodell är att det kan vara svårt att beräkna en skälig engångsbetalning för hela avtalsperioden.

Den vanligaste formen av ersättning är royaltybetalningar. Royaltybetalningar utgörs av värdet av licenstagarens nyttjande av licensen och ersättningen kan beräknas på olika sätt. Det kan t.ex. vara en fast procentsats av nettoförsäljningen eller ett fast belopp som baseras på varje såld, tillverkad eller uthyrd enhet. Oavsett hur ersättningen ska erläggas så är det viktigt att det av licensavtalet framgår hur beräkningen ska gå till och när fordran uppkommer, samt vilka betalningsvillkor som gäller.

Korslicensiering innebär ett utbyte av licenser mellan avtalsparterna. I sådana fall fungerar licensutbytet som en form av ersättning och denna ersättningsmodell används främst av företag som kan dra nytta av varandras patent.

9. Hur kan jag säga upp ett licensavtal?

Det finns inget regelverk för licensavtal och parterna har ett stort utrymme att utforma avtalet fritt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Licensavtalets giltighetstid blir därför beroende av avtalsinnehållet och avtalet kan gälla tills vidare eller vara tidsbundet. Hur länge avtalet ska löpa och huruvida endera av parterna kan säga upp avtalet kan parterna fritt komma överens om. 

Vid uppsägning av avtal som gäller tills vidare kan parterna när som helst säga upp avtalet och efter uppsägning kan en eventuell uppsägningstid uppkomma, om det framgår av avtalet. Ett tidsbundet avtal innebär däremot att avtalet är ställt att gälla under en viss period och dessa avtal kan inte sägas upp i förtid om det inte föreligger särskilda omständigheter till grund för en uppsägning i förtid. 

10. Vad händer om en part bryter mot ett licensavtal?

Om någon av parterna som ingått licensavtalet inte presterar i enlighet med avtalet, gör parten sig skyldig till avtalsbrott. I dessa fall gäller allmänna avtalsrättsliga regler som går att hitta i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL). Licensavtal bör innehålla bestämmelser om ansvar. t.ex. skadestånd, om någondera av parterna inte uppfyller sina avtalsförpliktelser. 

11. Kan Enkla Juridik hjälpa mig?

Ja, våra affärsjurister både skriver och granskat licensavtal. Alltid till fast pris. Hör av dig till oss helt förutsättningslöst!