Startsida » Enkla Juridik Företag » Kommissionsavtal

Kommissionsavtal

Att tänka på vid kommissionsförsäljning

Behöver du hjälp? Våra jurister hjälper dig till fast pris

Om du funderar på att börja med försäljning eller inköp på kommission finns det många aspekter som är viktiga att tänka på. Det mest fundamentala är att upprätta ett skriftligt kommissionsavtal, vilket minimerar risken för framtida missförstånd och konflikter. I den här texten kommer vi först och främst att gå igenom vad kommission är och vilka moment som ska ingå i ett kommissionsavtal. Därefter tar vi upp ett antal saker som är bra för dig som sysslar med kommission att ha koll på.

Medarbetare Enkla Juridik

Vi hjälper dig med:

Ta kontakt

Kostnadsfri utvärdering. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.

1. Vad är ett kommissionsavtal?

De två parter som ingår ett kommissionsavtal kallas för kommissionär och kommittent. Kommissionären är en person eller ett företag som agerar i eget namn för kommittentens räkning. Kommittenten är alltså en uppdragsgivare till kommissionären. Kommission kan ske genom försäljning, alltså att kommissionären säljer varor som kommittenten äger. Situationen kan också vara den omvända – det vill säga att kommissionären gör inköp å kommittentens vägnar.

Under förutsättning att de affärer som görs inom ramen för kommissionsförhållandet avser lös egendom (det vill säga i princip all egendom med undantag för fastigheter) gäller kommissionslagen för avtalet. Kommissionslagen är tvingande i de fall kommissionären är en näringsidkare och kommittenten en konsument. I andra scenarier är det i stor utsträckning möjligt att ersätta eller modifiera kommissionslagens regelverk med egna avtalsbestämmelser.

2. Vad utmärker kommissionsförsäljning? I vilka branscher är det vanligt?

När det talas om kommission till vardags menas oftast kommissionsförsäljning. Detta är alltså när någon (kommissionären) i eget namn men för annans (kommittentens) räkning säljer kommittentens varor. Det är denna typ av kommission som texten i det följande fokuserar på. Samma regler gäller dock för inköpskommission. Kommissionsförsäljning förekommer i många olika branscher – allt från privatpersoner som säljer kläder och gamla prylar på second hand-hemsidor till transaktioner på värdepappersmarknaden.

De avtal som kommissionären ingår med kunderna är helt vanliga köpeavtal. Kunderna märker alltså inte att varorna säljs på kommission. När kommissionären tar emot kundernas betalning för varorna är denne redovisningsskyldig mot kommittenten för de pengar som flutit in. Innebörden av redovisningsskyldigheten är att kommissionären antingen omedelbart ska skicka pengarna vidare till kommittenten eller hålla beloppet avskilt på ett särskilt konto till dess att överföring till kommittenten kan ske. Den ersättning, ofta i form av provision, som kommissionären har rätt till kan avräknas från det belopp som kunden betalat under förutsättning att kommissionsavtalet ger kommissionären en sådan rättighet.

3. Vad är skillnaden mellan kommission, återförsäljaravtal och agentavtal?

Det finns ett antal alternativ till kommissionsförsäljning. Det är viktigt att förstå de huvudsakliga skillnaderna mellan alternativen, så att du kan bilda dig en uppfattning om vad som passar den situation du befinner dig i bäst.

Vid en första anblick kan kommission likna ett återförsäljarförhållande. Det som skiljer en återförsäljare från en kommissionär är att återförsäljaren själv äger varorna som vederbörande säljer vidare till den slutliga kunden.

Ett annat vanligt förekommande alternativ är agentavtal. En agent skiljer sig mot en kommissionär såtillvida att agenten säljer varorna i uppdragsgivarens namn medan kommissionären säljer varorna i eget namn. Det innebär, bland annat, att kommissionären tar en större kommersiell risk, då det är kommissionären som får stå till svars om den vara som sålts är felaktig. En agent är med andra ord, i likhet med en mäklare, en sorts förmedlare mellan kunden och uppdragsgivaren och exponerar sig därmed inte för ett lika omfattande juridiskt ansvar för varans kvalitet.

4. Vad ska ett kommissionsavtal innehålla?

Rent formellt finns det ingenting som hindrar att ett kommissionsavtal ingås muntligt. I praktiken är det dock olämpligt, då risken för missförstånd och tvister ökar markant i jämförelse med att kommissionsavtalet ingås skriftligen. Vi på Enkla Juridik rekommenderar starkt att kommissionsavtal alltid ingås skriftligen och, om avtalet är av större ekonomisk betydelse, granskas av en jurist med gedigen kunskap och erfarenhet på området. Nedan följer ett antal uppgifter som bör inkluderas i ett kommissionsavtal:

  • Parternas namn och organisationsnummer/personnummer.
  • Vilka varor som kommissionären ska sälja eller köpa för kommittentens räkning.
  • Hur försäljningen ska gå till och hur medlen från försäljningen ska redovisas.
  • Fördelning av kostnader (för exempelvis försäkring, transport och marknadsföring).
  • Hur kommissionärens ersättning beräknas och hur kommissionären tar betalt.
  • Ansvarsfördelning mellan parterna om varan är felaktig.
  • Hur länge kommissionsavtalet ska löpas (bestämd tid eller tills vidare).
  • Hur kommissionsavtalet kan sägas upp och vilken uppsägningstid som gäller.
  • Kommissionärens lagstadgade rätt till avgångsvederlag (se mer nedan).
  • Bestämmelse om sekretess.
  • Bestämmelse om konkurrensbegränsning.
  • Hur eventuella tvister ska hanteras.

Observera att det är avtalets innehåll, inte avtalets rubrik, som avgör om det räknas som ett kommissionsavtal eller inte. Enligt ett rättsfall från Högsta domstolen (NJA 2012 s. 419) ska man vid bedömningen av om ett avtal utgör ett kommissionsavtal bland annat ta hänsyn till om den part som agerar som säljare har rätt att returnera varor som inte sålts, risken för att sådan retur faktiskt sker, uppdragsgivarens intresse av försäljningens resultat, vem som bär kostnaden för försäkring och om varorna finns med i kommissionärens egen bokföring.

5. Vad händer om kommissionären går i konkurs?

Om någon av parterna försätts i konkurs upphör kommissionsavtalet att gälla (vilket framgår av 36 § kommissionslagen). En stor fördel för kommittenten är att denne har vissa rättigheter om kommissionären går i konkurs. Det är dock mycket viktigt att kommittentens varor hålls separerade från varor som kommissionären äger själv. Detsamma gäller de medel som strömmar in från kunderna som betalning för kommittentens varor. En kommissionär har enligt 6 § andra stycket kommissionslagen en skyldighet att hålla kommittentens varor avskilda, om inte kommittenten uttryckligen godkänt att sammanblandning sker.

Under förutsättning att varorna/medlen hålls avskilda har kommittenten separationsrätt i kommissionärens konkurs enligt 23 § kommissionslagen. Det innebär att varorna inte utgör en tillgång i konkursboet och således inte kan avyttras för att betala kommissionärens skulder. En kommittent riskerar alltså inte, givet att kommissionären uppfyllt kravet på avskiljande, att  vid en konkurs förlora sina varor eller de intäkter som varorna genererat.

6. Vad händer om kommittenten inte betalar ersättning till kommissionären?

Det förekommer att en kommissionär, i enlighet med vad som gjorts upp i kommissionsavtalet, sålt varor och erhållit betalning från kunden och att kommittenten sedan inte betalar ut den ersättning som kommissionären har rätt till. Exempelvis kan kommittenten ha hamnat på obestånd och därför saknar möjlighet att betala.

I ett sådant scenario har kommissionären panträtt i de varor som kommissionären har i sin besittning (se 15 § kommissionslagen). Om varorna redan har sålts, men kunderna ännu inte har betalat, kan kommissionären istället ha panträtt i fordringarna mot kunderna. Om kommissionärens fordran på ersättning förfaller får kommissionären realisera, det vill säga sälja, panten (vilket sker med stöd av 16 § kommissionslagen).

För kommissionären innebär detta helt enkelt att om kommittenten inte betalar den avtalade ersättningen har kommissionären rätt att sälja kommittentens varor och tillgodogöra sig de medel som motsvarar den obetalda ersättningen. Observera dock att andra regler gäller om kommittenten skulle gå i konkurs (se 8 kap. 10 § konkurslagen där det framgår att kommissionären måste inhämta förvaltarens samtycke för att på egen hand få sälja den egendom som kommissionären innehar).

7. Vad händer om det är fel på varorna?

En kommissionär ingår sedvanliga köpeavtal med de kunder som förvärvar den egendom som kommissionären säljer. De affärer som kommissionären medverkar till regleras antingen av köplagen eller konsumentköplagen. Kundernas juridiska rättigheter påverkas inte av att kommissionären inte är den egentliga ägaren till den egendom som säljs.

En kund som är missnöjd med den vara som hen köpt kan således reklamera direkt till kommissionären och kräva, exempelvis, prisavdrag eller hävning av köpet. Om kommissionären till följd av detta lider ekonomisk skada kan kommissionären framställa motsvarande krav på kommittenten. Det är fördelaktigt för både kommissionären och kommittenten om ansvaret för eventuella fel regleras på ett tydligt sätt i kommissionsavtalet.

För kommittenter är det viktigt att känna till att i situationer då kunden är en privatperson, och både kommissionären och kommittenten är näringsidkare, kan kunden framställa krav direkt mot kommittenten. Detta förutsätter dock att kommissionären har avvecklat sin verksamhet, gått i konkurs eller inte kan nås (se 25 kommissionslagen och 8 kap. 5 § konsumentköplagen).

8. Vad händer om kommissionären bryter mot instruktioner som lämnats av kommittenten?

Det kan hända att kommissionärens agerande på något sätt strider mot kommittentens instruktioner. Tänkbara exempel på detta är att kommissionären överlåter varor till ett lägre pris än vad som blivit avtalat. Kommittenten har, med stöd av 22 § kommissionslagen, möjlighet att avvisa de avtal som ingåtts mot kommittentens instruktioner.

För avvisade köpeavtal har kommissionären ingen rätt till provision. Dessutom kan kommissionären bli skadeståndsskyldig gentemot kommittenten om kommissionärens agerande medfört att kommittenten erhållit en lägre ersättning för den sålda varan än vad som varit fallet om kommissionären följt villkoren i kommissionsavtalet. Den kund som köpt varan får dock behålla den, om hen varken insett eller borde ha insett att kommissionären begått ett avtalsbrott gentemot kommittenten.

9. Hur kan ett kommissionsavtal sägas upp?

Ett kommissionsavtal kan ingås antingen på bestämd tid eller tillsvidare. Avtal som ingås tillsvidare behöver sägas upp för att avslutas. Avtal på bestämd tid kan i undantagsfall sägas upp i förtid.

Kommissionsavtal som ingåtts på bestämd tid upphör automatiskt att gälla när avtalstiden löpt ut. Uppsägningstiden för kommissionsavtal som ingåtts tillsvidare varierar beroende på hur lång tid avtalsförhållandet varat. Den kortaste uppsägningstiden är en månad (vilket följer av 33 § kommissionslagen). Den maximala uppsägningstiden uppgår enligt samma paragraf till sex månader.

Uppsägning får ske med omedelbar verkan om någon av parterna begått ett väsentligt avtalsbrott eller om det föreligger extraordinära omständigheter. Exempel på sådana omständigheter (vilket brukar kallas “force majeure”) är att en part har drabbats av allvarlig sjukdom, att en väpnad konflikt brutit ut eller att en naturkatastrof har inträffat.

Noterbart är att det inte finns någon rättslig möjlighet att tvinga en kommissionär att fortsätta bedriva sin verksamhet. I praktiken kan ett kommissionsavtal således alltid sägas upp. En “otillåten” uppsägning kan dock leda till skadeståndsskyldighet för den part som sagt upp avtalet utan giltig anledning.

10. När har kommissionären rätt till avgångsvederlag och efterprovision?

En så kallad handelskommissionär kan ha rätt till två typer av ersättningar efter att kommissionsavtalet upphört. Den första ersättningsformen är avgångsvederlag och regleras i 39 § kommissionslagen. Avgångsvederlag utgår om kommissionären antingen tillfört nya kunder till kommittenten eller väsentligt ökat handeln med den existerande kundkretsen.

Om uppsägningen gjorts av kommittenten utgår normalt sett ett avgångsvederlag, under förutsättning att uppsägningen inte föranletts av ett avtalsbrott från kommissionärens sida. Avgångsvederlaget ska motsvara högst ett års provision. Kommissionärens rätt till avgångsvederlag kan inte avtalas bort. Om kommissionären gör anspråk på avgångsvederlag måste ett anspråk därom framställas senast ett år efter det att avtalet upphörde.

Den andra typen av ersättning som en handelskommissionär kan erhålla efter avtalets slut är efterprovision, vilket framgår av 12 § kommissionslagen. Efterprovision kan utgå om en kund lämnat ett anbud under den tid kommissionsavtalet var gällande och när ett avtal med en kund ingåtts strax efter att kommissionsavtalet upphört och det är kommissionärens förtjänst att affären blivit av. Efterprovision kan utgå vid alla former av kommissionsavtal som pågått en längre tid och det har ingen betydelse av vilket skäl kommissionsavtalet sagts upp.

11. Hur kan Enkla Juridik hjälpa till?

Om du överväger att, i egenskap av kommissionär eller kommittent, ingå ett kommissionsavtal är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Enkla Juridik. Vi har erfarna affärsjurister som utvärderar din förfrågan kostnadsfritt och sedan presenterar en offert med ett fast pris för upprättandet av ett avtal som är skräddarsytt för din situation.

Självklart kan vi även hjälpa till med andra frågor som anknyter till kommissionsförhållanden – exempelvis granskning av ett befintligt kommissionsavtal, tolkning av avtalsvillkor och tvistlösning. Ring oss på 020-89 95 96 eller skicka en skriftlig förfrågan genom att fylla i kontaktformuläret nedan.