Leasingavtal

1. Vad är ett leasingavtal?

Att leasa något innebär att leasing-tagaren (som kan vara en privatperson eller ett företag) hyr ett föremål under en avtalad period istället för att köpa det. Leasing-givaren ger således en rätt till leasing-tagaren att under avtalsperioden nyttja en viss tillgång. Det kan exempelvis röra sig om leasing av en industrimaskin, tjänstebil eller annan utrustning. Leasing är således en form av hyra. Det finns dock en rad skillnader.

När man ingår ett hyresavtal om lös egendom hyr man ett föremål under en viss tid, varefter egendomen återlämnas till uthyraren. När man leasar ett föremål har man däremot, efter att avtalstiden löpt ut, en möjlighet att köpa ut föremålet till dess restvärde och således överta ägandet. Det går säkert i många fall att köpa hyresobjektet från den som hyr ut, men då köper man objektet till marknadsvärdet och inte restvärdet. Rör det sig om ett objekt som har ett högt andrahandsvärde föredras såklart betalning av restvärdet över marknadsvärdet.

2. Vad ska ett leasingavtal innehålla?

Det går inte att säga exakt vad ett leasingavtal ska innehålla då ett sådant avtal kan se väldigt olika ut beroende på vad det är för objekt som ska leasas. Nedan följer dock några punkter som generellt är bra att inkludera i ett leasingavtal:

• Vilket objekt ska leasas, hur lång är leasing-perioden och vad uppgår leasing-avgiften till?
• Erbjuds någon garanti, vad omfattas av garantin och när gäller inte garantin?
• Vem står för underhållet av objektet? Är det leasing-givaren, leasing-tagaren eller båda beroende på situation?
• Finns det några möjligheter att säga upp leasingavtalet innan avtalstiden löpt ut? Om frågan besvaras jakande, hur påverkar det fördelningen av kostnaderna?
• Har leasing-tagaren någon möjlighet att överlåta leasingavtalet? Om så är fallet, ska denna möjlighet vara förenad med en kostnad?
• Normalt slitage kontra onormalt slitage. Vad anses vara normalt slitage? Detta ska konkretiseras i avtalet i syfte att klargöra för parterna hur leasing-objektet får användas och när leasing-tagaren kan bli ansvarig för de kostnader som uppkommer till följd av att objektets försämrats mer än normalt.

3. När är det vanligt med leasing?

Numera kan nästan vilket objekt som helst bli föremål för leasing. Ett av de mest förekommande objekten när det kommer till leasing är fordon. Men det finns även många andra typer av egendom som kan leasas ut, exempelvis:

• Byggställningar och annan utrustning som används av byggföretag.
• Utrustning som används i sjukvården, såsom röntgenapparater och tandläkarstolar.
• Skogsmaskiner till skogsvård.
• Inventarier till kontor och andra kommersiella lokaler.
• Maskiner till lantbruk och maskinstationer.

Ovan är endast ett fåtal exempel på egendom som kan bli föremål för leasing. Leasingformen har blivit allt mer frekvent och numera väljer många företag och privatpersoner att leasa föremål istället för att köpa. Listan ska alltså inte ses som uttömmande.

4. Kan man överlåta ett leasingavtal?

För att kunna överlåta ett leasingavtal krävs att det i leasingavtalet framgår att leasing-tagaren får överlåta leasingavtalet. Av avtalet bör också framgå vad det kostar för leasing-tagaren att överlåta avtalet. Om leasing-tagaren har möjlighet att överlåta avtalet kan leasing-tagaren, efter att ha hittat en köpare, kontakta leasing-givaren och begära att överlåtelsen verkställs. Om leasing-givaren efter en kreditprövning godkänner den tänkta nya leasing-tagaren övergår oftast villkoren i leasingavtalet oförändrat till den nya leasing-tagaren.

5. Vilka är skillnaderna mellan finansiell och operationell leasing?

Leasingavtal kan delas upp i finansiell och operationell leasing. Finansiell leasing (som är den vanligare formen av leasing i Sverige) kan liknas vid ett avbetalningsköp. Leasing-tagaren övertar de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med äganderätten till objektet utan att egentligen överta äganderätten. Detta innebär bl.a. att leasing-tagaren normalt själv måste stå för kostnader som service, reparation, försäkringar och andra kostnader. Efter avtalstidens utgång kan leasing-tagaren dock köpa objektet för en köpeskilling motsvarande objektets restvärde.

Leasing som inte klassificeras som finansiell är i regel operationell leasing och innebär att leasing-givaren fortfarande har ansvaret för objektet under tiden objektet hyrs ut. Leasing-givaren har under avtalstiden således ansvaret för de kostnader som leasing-tagaren vid en finansiell leasing skulle ansvara för.

6. Vilka är leasingtagares fördelar med leasing?

Vid leasing betalar leasing-givaren under leasing-perioden en stor del av objektets värde och kan efter leasing-periodens slut köpa objektet till ett på förhand överenskommet pris. Väljer leasing-tagaren istället att hyra objektet finns ingen given rätt att köpa objektet efter att hyresavtalet upphört. Utgångspunkten är då att objektet ska återlämnas till uthyraren.

Till skillnad från att köpa objektet behöver leasing-tagaren inte tänka på lån eller kontantinsats.

Objektet som ställs som säkerhet för leasingavtalet är i de flesta fall leasing-objektet, vilket innebär att leasing-tagaren inte behöver oroa sig över att ställa annat värdefullt i dennes besittning som säkerhet, vilket ofta krävs om ett köp finansieras med ett banklån.

Till skillnad från att köpa objektet behöver leasing-tagaren inte oroa sig över att marknadsvärdet på objektet minskar eller att senare behöva ägna tid åt att sälja objektet. Leasingavgiften är vanligtvis skattemässigt helt avdragsgill för näringsidkare (dock endast 50 procent för personbilar).

7. Vilka är leasing-givarens fördelar med leasing?

Genom leasing kan leasing-givaren nå ut till kunder som inte är kapitalstarka i dagsläget, men likväl har bra framtida intäkter. På så vis är antalet potentiella kunder fler och leasing-givaren får ett stabilt kassaflöde med förutsägbara intäkter. Det är i regel dyrt för leasingtagaren att säga upp avtalet. På så vis har leasinggivaren en starkare inlåsningseffekt än vid hyra.

Vidare står leasing-givaren tiden som ägare till föremålet (till skillnad från överlåtelse av föremålet) och åtnjuter därför de fördelar äganderätten till föremålet bär med sig. Leasing-givaren har en bättre ställning vid leasing än avbetalningsköp då leasing-givaren har separationsrätt om leasing-tagaren skulle försättas i konkurs (konkursförvaltaren måste då lämna tillbaka leasing-objektet till leasing-givaren).

8. Vilka är leasing-tagarens nackdelar med leasing?

Det kan bli både svårt och kostsamt för leasingtagaren att säga upp leasingavtalet i förtid. Vissa objekt, exempelvis bilar, har i regel en begränsning för hur mycket de får utnyttjas. När leasing-perioden löpt ut objektet (om leasing-tagaren inte är intresserad av att köpa loss objektet) ska lämnas tillbaka till leasing-givaren uppstår ibland konflikter om huruvida objektet utsatts för onormalt slitage. För att förebygga den typen av tvister är det viktigt att leasing-avtalet noggrant anger vilken typ av skador som leasing-tagaren är skyldig att utge kompensation för.

9. Vilka är leasing-givarens nackdelar med leasing?

Om föremålet skulle minska i värde får leasing-givaren stå förlusten om inte annat avtalats. Om leasing-objektet blir föremål för onormalt slitage kan slitaget innebära att objektets värde sänks kraftigt. Även om avtalet innehåller villkor och bestämmelser om att leasing-tagaren ska ersätta kostnader för onormalt slitage kan i vissa fall den ersättningen inte täcka upp för värdeminskningen av objektet. Det finns dessutom en risk för att leasing-tagaren vägrar att ersätta reparationskostnaden för en skada, vilket innebär att betalningsskyldigheten måste bedömas av domstol. En sådan process tar lång tid, kostar pengar och det är sällan givet vad utfallet kommer att bli.

10. Hur kan vi på Enkla Juridik hjälpa er?

Om du vill ha hjälp med att upprätta ett leasing-avtal från grunden, eller granska ett leasing-avtal som du överväger att skriva under, är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Enkla Juridik. Vi erbjuder kostnadsfri första kontakt med jurist och presenterar sedan en offert med ett fast pris för fortsatt rådgivning. Hör av dig genom att fylla i kontaktformuläret nedan eller ringa 020-89 95 96.