Avsiktsförklaring (LOI)
När ni ska upprätta eller signera en LOI
Inför en försäljning/förvärv av ett företag, eller inför ett partnerskap av något slag, sker ofta omfattande förhandlingar. Det kan vara riskfyllt att börja förhandla med en motpart när man inte riktigt vet hur seriös motparten är och vad förhandlingen i slutändan kommer att leda till.
I syfte att underlätta dialogen kan en avsiktsförklaring skrivas. Nedan kommer en redogörelse för vad en avsiktsförklaring är, när den kan komma till användning, när den kan anses vara bindande samt vad som händer när en part bryter mot avsiktsförklaringen. Det är vanligt att det engelska begreppet ”letter of intent” används i stället för den svenska termen.
Vi hjälper dig med:
- Kostnadsfri första kontakt
- Agentavtal till fast pris
- Skriva eller granska
Ta kontakt
Fri första kontakt med jurist. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.
1. Vad är en avsiktsförklaring (letter of intent)?
En avsiktsförklaring (eller LOI på engelska) är ett avtal som parterna ingår för att markera att man är seriös med förhandlingarna. Det skapar förutsebarhet i förhandlingsprocessen genom att på förhand klargöra ömsesidiga förpliktelser, tidsplaner, preliminär köpeskilling samt andra villkor som är av vikt.
2. Vad är skillnaden med en avsiktsförklaring och ett föravtal?
Det är lätt hänt att en avsiktsförklaring förväxlas med ett föravtal men det är viktigt att observera att det inte rör sig om samma sak. Ett föravtal är till skillnad från en avsiktsförklaring bindande för parterna. Utmärkande för en avsiktsförklaring är att parterna har för avsikt att ingå exempelvis ett bindande överlåtelseavtal men att parterna samtidigt inte är skyldiga att i framtiden ingå ett bindande avtal. Ett föravtal däremot ger uttryck för ett beslut om att parterna i framtiden ska ingå ett bindande avtal.
En avsiktsförklaring tillämpas i regel i början av en uppköpsprocess. Anledningen till det är att ett företagsförvärv oftast innebär omfattande förhandlingar och en långdragen företagsbesiktning (due diligence).
I syfte att göra förhandlingen och företagsöverlåtelsen mer behaglig för köparen och ge denna en trygghet kan parterna i avsiktsförklaringen införa ett villkor om exklusivitet. En sådan förpliktelse innebär att säljaren under en föreskriven tid inte får förhandla med andra köpare. Detta underlättar för köparen som då inte behöver oroa sig över andra potentiella köpare under tiden parterna förhandlar och köparen gör företagsbesiktningen. I praktiken kan detta vara en avgörande omständighet för att köparen ens ska vilja börja förhandla om företagsöverlåtelsen.
I avsiktsförklaringen kan parterna även skriva hur och när företagsbesiktningen ska göras samt avtala om att parterna inte får röja sådana uppgifter som förekommer under förhandlingarna (sekretess). För mer om sekretess och sekretessavtal se här. Notera att parterna också kan förena förpliktelserna med viten. Om säljaren exempelvis skulle åsidosätta sina skyldigheter enligt exklusivitetsåtagandet och åtagandet förenats med vite, innebär det att säljaren är skyldig att betala det överenskomna vitet till köparen.
En annan vanlig klausul i ett letter of intent är en “break-up fee. Det är en klausul som stipulerar att säljande part ska stå för hela eller vissa kostnader av due diligence-processen om säljaren senare väljer att dra sig ur förhandlingarna. Detta är ett bra sätt för köparen att säkerställa att säljaren menar allvar.
4. På vilket sätt kan en avsiktsförklaring vara bindande?
Hur man väljer att rubricera handlingen är inte avgörande för om avsiktsförklaringen är bindande eller ej. Med detta menas att avtalet per automatik inte blir icke bindande bara för att dokumentet rubriceras som “avsiktsförklaring”. Det viktigaste för bedömningen om huruvida avsiktsförklaringen är bindande eller ej är innehållet i dokumentet. Om dokumentet innehåller formuleringar som exempelvis “överenskommer” och “ska” eller andra formuleringar som kan tolkas som att parterna lämnar någon form av anbud-accept så kan avtalet bli bindande. Av det skälet är det väldigt viktigt att en avsiktsförklaring skrivs i samråd med en affärsjurist.
5. Vad händer om en av parterna bryter mot avsiktsförklaringen?
Om avsiktsförklaringen är utformad på ett korrekt sätt och inte innehåller formuleringar som indikerar att parterna ingått ett bindande avtal har parterna rätt att dra sig ur den tänkta affären. Som tidigare nämnts kan parterna förena villkor om exempelvis exklusivitetsåtagande med viten vilket innebär att säljaren då ska utge ett vite till ett bestämt belopp enligt avsiktsförklaringen till köparen.
Om en part helt enkelt inte längre vill förhandla har parten rätt att dra sig ur och det innebär inget avtalsbrott. Parterna kan däremot i avsiktsförklaringen ange att en part ska betala en så kallad “break-up fee” till motparten om parten drar sig ur och inte vill fortsätta förhandla.
6. Varför är det en dålig idé att använda en mall?
Att använda en mall för er avsiktsförklaring är en dålig idé eftersom mallar oftast är generellt utformade och inte lämpar sig väl för just ert specifika fall. Att skriva en avsiktsförklaring kan innebära stora risker. Därför rekommenderar vi er att anlita en jurist för att inte riskera att drabbas av praktiska bekymmer och oförutsedda kostnader.
7. Vad kan Enkla Juridik hjälpa till med?
Vi på Enkla Juridik återkommer inom en arbetsdag och erbjuder kostnadsfri första kontakt med jurist. Vi har erfarna affärsjurister som kan hjälpa er med att skriva en avsiktsförklaring eller granska ett sådant dokument innan ni skriver på. Tveka inte att höra av er till oss på Enkla Juridik genom att fylla i kontaktformuläret nedan!