Skatteplanering

1. Vad är skatteplanering?  

Skatteplanering är när ett företag eller en privatperson vidtar åtgärder för att minska sin skatt. Åtgärderna som vidtas kan vara bland annat att senarelägga beskattningen av till exempel inkomstskatt och sociala avgifter eller att minska den. För att nämna några exempel kan det handla om att göra maximal avskrivning på inventarier, ränteavdrag, interna aktieöverlåtelser eller att kvitta underskott i en näringsverksamhet mot inkomster i en annan. Genom skatteplanering kan en privatperson eller ett företag många gånger spara tusentals kronor per år.

2. Vad är aggressiv skatteplanering?

Aggressiv skatteplanering innebär att en skattebetalare minskar sin skattskyldighet genom att utnyttja skillnader och kryphål mellan olika länders skattesystem. Det kan till exempel handla om att göra dubbel icke-beskattning eller dubbla avdrag. Inom EU vidtas en rad åtgärder för att förhindra aggressiv skatteplanering på EU:s inre marknad, bland annat genom att anta direktivet mot skatteflykt och direktivet om hybrida missmatchningar. Hybrida missmatchningar innebär att man utnyttjar skillnader i skattereglerna i lagstiftningen i två eller fler jurisdiktioner för att uppnå dubbel icke-beskattning.

Enkla Juridik bistår inte med aggressiv skatteplanering.

3. Är skatteplanering olagligt? Vad är skattefusk?

Nej, skatteplanering är fullt lagligt. Det finns ingenting som säger att du ska behöva betala mer skatt än nödvändigt och så länge du håller dig inom lagens ramar är skatteplanering inte olagligt.

Olaglig skatteplanering kallas för skattefusk eller skattebrott, och det innebär vanligtvis att en skattskyldig genomför en eller flera transaktioner för att uppnå en viss beskattningseffekt, exempelvis genom att yrka avdrag för utgifter som inte funnits. Om förfarandet strider mot syftet med de aktuella skattebestämmelserna kan skatteflyktslagen i vissa fall tillämpas.

4. Är skatteplanering omoraliskt?

Begreppet ”skatteplanering” kan vara både positivt och negativt laddat beroende på vem du frågar, en del personer anser att det är moraliskt fel att skatteplanera. Om du däremot håller dig inom lagens ramar och skatteplanerar på ett sunt sätt för att gynna ditt företag finns det inga problem. Akta dig däremot för att skatteplanera på gränsen för vad som är tillåtet, eftersom det, förutom att vara i gränslandet för att vara moraliskt försvarbart, kan leda till oönskade rättsliga processer, böter och skattetillägg.

5. Vad gäller vid marginalskatteplanering?

Marginalskatteplanering kan var aktuellt för alla som inte betalar en bolagsskatt (dvs en rak inkomstskatt), det vill säga privatpersoner, enskilda näringsidkare, delägare i handelsbolag eller delägare i aktiebolag. För dessa personer gäller en progressiv beskattning, alltså att skatten ökar vid högre inkomster. I praktiken innebär det att den del av arbetsinkomsten som överstiger brytpunkten för statlig inkomstskatt (540 800 kr för år 2022) beskattas mycket hårdare. Skatteplaneringen innebär i dessa fall att försöka minska den deklarerade inkomsten under de år du ligger över brytpunkten för att istället beskattas för inkomsten under de år du ligger under brytpunkten, för att således minska beskattningen.

6. Vad är vanliga sätt att skatteplanera i ett aktiebolag?

Inom aktiebolag handlar skatteplaneringen delvis om att känna till de skatterättsliga reglerna som finns och delvis om att undvika vissa skatteeffekter genom att välja ett alternativ som minskar skattekostnaden. En vanlig form av skatteplanering som aktiebolag kan tillämpa är att genom olika åtgärder försöka minska den totala skatten på en inkomst. För lite större bolag är den interna bolagsstrukturen, och internprissättning viktiga aspekter att optimera.

Vanliga sätt att minska skatten för mindre bolag är genom olika avdragsgilla utgifter. Tjänstepension och friskvårdsbidrag är vanliga exempel på sådana utgifter. Periodiseringar och (över)avskrivningar är också aspekter att optimera. För många enskilda näringsidkare är det många gånger bättre att ombilda firman till ett aktiebolag.

Det kanske mest kända exemplet för att minimera onödig skatt är genom att på ett optimalt vis tillämpa de så kallade 3:12 reglerna. Se nästa fråga.

7. Vad innebär det att skatteplanera inom ramen för 3:12-reglerna?

De så kallade 3:12-reglerna är skattereglerna för dig som bedriver ett fåmansföretag. Reglerna föreskriver hur mycket du kan ta ut i lågbeskattad utdelning. 3:12-reglerna handlar om fördelningen av inkomster som ska beskattas i inkomstslaget tjänst (progressiv skatt) respektive inkomstslaget kapital (platt skatt). Inom gränsbeloppet är skattesatsen 20 %, jämfört med tjänstebeskattningen som, beroende på inkomstnivån, ligger på mellan 32–57 %. Eftersom en skattesats på 20 % är förhållandevis låg är det en fördel att kunna beskattas så mycket som möjligt till denna procentsats – därför är det vanligt att företagare skatteplanerar inom ramen för 3:12-reglerna.

Beräkningen av gränsbeloppet kan ske enligt antingen förenklingsregeln eller huvudregeln, och du bör välja den beräkningsmetod som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln innebär att ditt gränsbelopp tas upp som ett schablonbelopp:

• År 2020: 177 100
• År 2021: 183 700
• År 2022: 187 550
• År 2023: 195 250
• År 2024: 204 325

Huvudregeln baseras på ett företags totala löner, och du får ta upp 50 % av bolagets totala löner som betalats ut under föregående år som ditt gränsbelopp. För att kvalificera sig till att använda huvudregeln så krävs det att lönenivåerna överstiger minimigränsen. På Skatteverkets hemsida finns utförliga tabeller som visar minimigränserna för de olika inkomståren.

Ibland kan det däremot vara fördelaktigt att ta ut ersättning i form av lön i första hand, eftersom det finns en hel del förmåner som är knutna till kontanta löneuttag. Det handlar till exempel om förmåner i fråga om pension, sjukpenning och föräldrapenning.

8. Hur kan man skatteplanera internationellt?

Att bedriva sin verksamhet utomlands kan många gånger innebära stora skattemässiga fördelar eftersom skatten i en del EU-länder är mycket mer förmånlig för bolag, exempelvis Cypern, Nederländerna och Portugal. Om du har planer på att flytta din verksamhet utomlands är det många lagar och regler som du måste ta hänsyn till och det är således av stor vikt att allting går till på ett korrekt och lagligt sätt. Om du har ett utländskt holdingbolag som äger ett svenskt företag är det av stor vikt att se till att beskattningen blir lagenlig, eftersom ett sådant upplägg många gånger kan ligga i gråzonen och ofta är föremål för Skatteverkets granskning. Vi rekommenderar därför starkt att du tar kontakt med en skattejurist om du planer på att flytta utomlands.

9. Hur kan man skatteplanera med gåvor?

I och med att arvs- och gåvoskatten slopades är det numera enkelt att skatteplanera med till exempel gåvor eller arv. Ett generationsskifte i ett företag är alltså numera ur skattesynpunkt relativt enkelt att genomföra om man har möjligheten att göra det genom arv, gåva, bodelning eller testamente.

Samma sak gäller för gåvor mellan privatpersoner som ger bort fastigheter eller bostadsrätter som förskott på arv. I sådana fall utgår ingen reavinstskatt i samband med överlåtelsen.

Vad gäller julklappar till anställda är de helt skattefria upp till 450 kr inklusive moms. Gåvan kan vara vad som helst, men den får inte vara en ren penninggåva. Om julklappens värde överstiger 450 kr är gåvan skattepliktig från första kronan för mottagaren, och arbetsgivaren måste även betala arbetsgivaravgifter för gåvans värde. Oavsett gåvans värde är däremot gåvan alltid en avdragsgill utgift för arbetsgivaren.

10. Hur fungerar uppskov vid bostadsförsäljning?

Den som har sålt en bostad med vinst är skyldig att betala skatt på denna vinst. Däremot finns det under vissa förutsättningar möjlighet att skjuta upp vinstbeskattningen – så kallat uppskov. Man skiljer mellan preliminärt och slutligt uppskov. Tidigare gällde en räntebeläggning (uppskovsränta) av det uppskjutna beloppet, men sedan 1 januari 2021 är uppskovsräntan borttagen.

För att kunna begära slutligt uppskov med beskattningen i efterhand krävs att du:

• Avyttrat din ursprungsbostad med en vinst om minst 50 000 kr
• Att du köpt en ersättningsbostad senast året efter avyttringsåret, samt
• Att du flyttat in i den nya bostaden senast den 2 maj året därpå

Om du inte uppfyller kravet om att ha köpt en ny bostad eller flyttat in i din nya bostad har du möjlighet att ansöka om preliminärt uppskov. Skillnaden mellan preliminärt och slutligt uppskov är att du kan ha kvar ditt slutliga uppskov tills dess att du säljer din nya bostad, medan det preliminära uppskovet måste återföras nästa beskattningsår.

11. Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig?

Våra skattejurister har mångårig erfarenhet av att planera beskattningen för att undvika onödig skatt. Hör av dig för en kostnadsfri första kontakt med jurist. Därefter lämnar vi ett fastprisförslag för att hjälpa dig vidare.