Saker som en arvlåtare ger bort medan denne fortfarande är i livet kan ibland räknas som ett arv. Det kallas då att personen har fått ett förskott på arvet. Konsekvensen av en sådan gåva är att den som huvudregel ska räknas som en del av det arv som arvingen får efter personens död, och värdet av gåvan räknas då av från den beräknade arvslotten. Vanliga förskott på arv är fastigheter, pengar och möbler.
Vad räknas som förskott på arv till bröstarvingar?
Reglerna i ärvdabalken utgår från att en arvlåtare vill att alla barnen i slutändan ska få lika mycket i arv. Huvudregeln är således att gåvor som den avlidne gett till sina bröstarvingar under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits vid gåvans överlämnande. Gåvans värde ska räknas in i kvarlåtenskapen vid beräkningen av arvslotterna, och sedan dras av från gåvomottagarens arvslott.
Exempel: Anders har tre söner: Bo, Conrad och Daniel. Några år innan Anders avled gav han 100 000 kr till Daniel för att hjälpa honom att köpa en bil. Anders kvarlåtenskap uppgår till 500 000 kr. Gåvan betraktas som ett förskott på Daniels arv och ska tas med i beräkningen av arvslotterna. Inledningsvis ökas kvarlåtenskapens värde med gåvans värde och uppgår nu till 600 000 kr, som barnen totalt ska dela på. Detta innebär att varje barn ska få 200 000 kr. Bo och Conrad får 200 000 kr vardera, men eftersom Daniel redan har fått 100 000 kr så räknas detta av från hans arvslott, vilket innebär att Daniel får ut 100 000 kr.
Hur ska gåvan värderas?
Det kan hända att värdet på en gåva väsentligt ändras från gåvotillfället till tidpunkten för beräkning av arvslotterna. Så kan vara fallet när gåvan till exempel är en bostad eller aktier. Detta har lösts genom att det är gåvans värde vid gåvotillfället som ska läggas till kvarlåtenskapen. Skulle gåvans värde öka under tiden får mottagaren tillgodoräkna sig detta, samtidigt som mottagaren bär risken för att värdet av gåvan minskar.
Hur ska man göra för att ge en gåva som inte kommer räknas som förskott på arv?
Det som är speciellt vid gåvor till bröstarvingar är att de presumeras vara förskott på arv och ska avräknas, medan gåvor till andra arvingar inte presumeras vara det. Denna presumtion kan däremot brytas om det av arvlåtaren uttryckts att denne inte vill att gåvan ska avräknas.
Om du skulle vilja ge bort en gåva till ett barn och du således inte vill att den ska avräknas på barnets arvslott efter dig kan du alltså uttrycka att du vill att gåvan inte ska utgöra en del av arvet. Detta kan ske antingen vid gåvotillfället, genom ett gåvobrev, eller vid ett senare tillfälle genom ett testamente. Det går även att muntligen uttrycka denna vilja. Av bevishänseende är det däremot alltid bra att få denna vilja uttryckt i skrift och vi rekommenderar att du tar hjälp av en jurist med detta.
Vidare finns det gåvor som aldrig ska avräknas. Överföringar till barnen som kan ses som fullgörande av föräldrarnas underhållsskyldighet ska inte avräknas, inte heller ”vanliga gåvor” såsom julklappar och födelsedagspresenter. En annan omständighet som kan göra att avräkning inte ska ske är om samtliga barn har fått liknande gåvor, till exempel om alla får en bil på sin 18-års dag.
Vad händer om gåvan överstiger den beräknade arvslotten?
Förskottet på arvet räknas av från arvslotten, och det kan uppkomma situationer där den gåva som tidigare getts är större än den beräknade arvslotten. En bröstarvinge som har fått ett större förskott än vad som kan avräknas behöver inte betala tillbaka det överstigande beloppet.
Exempel: När Gustav gick bort efterlämnade han 100 000 kr i kvarlåtenskap och tre döttrar, Sofia, Agnes och Mikaela. Sofia hade tidigare fått 200 000 kr av Gustav som hjälp för att köpa en lägenhet. Eftersom gåvan räknas som förskott läggs värdet tillbaka till kvarlåtenskapen, som då uppgår till 300 000 kr. Vardera barns arvslott är därmed 100 000 kr, men eftersom den verkliga kvarlåtenskapen enbart är 100 000 kr får Agnes och Mikaela 50 000 kr var. Sofia får inget mer i arv, men behöver inte heller betala tillbaka någonting.
Förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet
Laglottsskyddet innebär att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott, det vill säga halva arvslotten. Det förstärkta laglottsskyddet sträcker sig längre än det vanliga laglottskyddet och kan tillämpas på gåvor som har getts innan arvlåtarens död och som kan likställas med ett testamente. Huvudregeln är att sådana gåvor ska återbäras till dödsboet i den mån gåvan innebär att bröstarvingarna inte kan få ut sin laglott. Som nämndes ovan behöver man inte återbära förskott. Har en bröstarvinge fått en gåva, och gåvan inte kan räknas av kan man alltid pröva om förutsättningarna för laglottsskyddet är aktuellt.
För att regeln om förstärkt laglottsskydd ska bli tillämplig krävs att gåvan uppfyller något av följande:
- Gåvan har getts i nära anslutning till arvlåtarens död
- Den som ger bort gåvan har haft rätt att nyttja egendomen fram till sin död
Här är det viktigt att påpeka att det är värdet vid tidpunkten för dödsfallet som ska läggas till kvarlåtenskapen, och alltså inte värdet vid gåvotillfället som annars gäller vid förskott.
När regeln om förstärkt laglottsskydd blir tillämplig kan den som fått gåvan bli återbetalningsskyldig till den eller de som inte får ut sin laglott. Arvingarna kan då väcka talan hos tingsrätten inom ett år från att bouppteckningen avslutats. Den som fått gåvan får då betala tillbaka så mycket som krävs för att täcka bröstarvingarnas laglott.
Exempel: Mattias har två barn: Jakob och Vera. Mattias gav strax innan han dog bort sin fastighet till sonen Jakob. Mattias kvarlåtenskap uppgår till 500 000 kr. Fastigheten var vid tidpunkten för Mattias död värd 2 000 000 kr och läggs inledningsvis tillbaka till kvarlåtenskapen som då uppgår till 2 500 000 kr. Barnens laglotter, det vill säga halva arvslotten, är 625 000 kr var. För Vera fattas det därmed 125 000 kr för att hon ska kunna få ut sin laglott. Eftersom gåvan är att likställa med ett testamente väcker Vera talan och Jakob får betala mellanskillnaden.
Hur påverkar ett förskott på arv en bodelning?
Regeln om att värdet av ett förskott på arv ska läggas tillbaka till den avlidnas kvarlåtenskap kompletteras med en regel som innebär att förskottet ska beaktas redan vid bodelningen. Rent konkret innebär det att om en avliden har gett en gåva från sitt giftorättsgods som ska avräknas enligt reglerna om förskott på arv, så ska detta förskott beaktas redan i bodelningen med den efterlevande maken. Gåvans värde läggs in i den avlidne makens giftorättsgods.
Exempel: Annas make Bertil har gått bort. Tillsammans har de två barn, Isabel och Karla. Bertil hade tidigare gett bort sin bil till Isabel, som vid gåvotillfället var värd 50 000 kr. Bertils giftorättsgods uppgår till 100 000 kr, och Annas uppgår till 200 000 kr. Vid bodelningen läggs bilens värde till Bertils giftorättsgods, dvs totalt 150 000 kr. Bertils kvarlåtenskap blir efter bodelningen således (150 000 + 200 000)/2 = 175 000 kr.
Behöver du hjälp?
Behöver du hjälp med att ge bort en gåva på ett korrekt vis? Eller behöver du hjälp med att jämka eller klandra ett testamente? Du är varmt välkommen att höra av dig till oss för en kostnadsfri första juridisk kontakt. Vår fortsatta hjälp sker alltid till fast pris.
