Beslut om betalningssäkring
Så fungerar det när Skatteverket betalningssäkrar dina tillgångar
Har du fått ett beslut om betalningssäkring? Skatteverket definierar en betalningssäkring som ”en tvångsåtgärd som kan användas för att säkra betalning från betalningsskyldiga som kan, men inte vill, betala skatter och avgifter.”
Nedan kommer en redogörelse för vad betalningssäkring är, hur det går till, om det går att överklaga samt hur du ska agera framöver.
Har Skatteverket beslutat om att betalningssäkra dina tillgångar? Vi erbjuder kostnadsfri första kontakt med jurist så att du förstår läget och vad vi kan hjälpa dig med. Det är bara att ringa 020 – 89 95 96 eller skicka in en kontaktförfrågan längst ned på sidan. Om du sedan väljer att anlita oss kommer vi överens om ett fast, avtalat pris.

Skattejuristerna Marianne, Sofia och Maria
Vi hjälper dig med:
- Kostnadsfri första kontakt
- Kontakt med Skatteverket
- Överklaga Skatteverkets beslut
Ta kontakt
Fri första kontakt med jurist. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.
1. Vad är betalningssäkring?
En betalningssäkring är en tvångsåtgärd som innebär att en betalningsskyldig person som kan men inte vill betala skatter eller avgifter kan komma att få sin egendom tillfälligt tagen i förvar. Med betalningsskyldig avses den som enligt en bestämmelse eller beslut är skyldig att betala skatt eller avgift. Åtgärden kan vidtas mot både juridiska och fysiska personer. Den innebär att Skatteverket får ta en del av den egendom tillhörande den betalningsskyldiga i anspråk för att säkerställa betalning av bl.a. skatter och avgifter. Egendomen kommer således att frysas och den betalningsskyldiga har då ingen möjlighet att flytta eller göra sig av med den egendomen. Regler om betalningssäkring går att finna i 46 kap. skatteförfarandelagen.
2. Hur går det till?
Beslut om betalningssäkring fattas genom att Skatteverket ansöker om betalningssäkring hos förvaltningsrätten. För att en sådan tvångsåtgärd ska få vidtas krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda. För det första krävs det att skattefordran är fastställd eller sannolik.
Med fastställd avses att skattefordran genom ett beslut eller på annat sätt bestämts till det belopp som den betalningsskyldiga behöver betala. Om betalningsskyldigheten inte är fastställd krävs det att det är sannolikt att betalningsskyldigheten kommer att fastställas. Betalningssäkringen får då inte avse ett högre belopp än det belopp betalningsskyldigheten sannolikt kommer att landa i. Om betalningsskyldigheten inte fastställts av Skatteverket eller Skatteverket inom sex månader från att beslut om betalningssäkring givits, inte ansökt om fastställelse hos förvaltningsrätten, upphör betalningssäkringen. Samma gäller om betalningsskyldigheten avser ett skattetillägg som avses enligt lagen om talan om skattetillägg i vissa fall och åklagaren inte har yrkat att skattetillägg ska tas ut.
Det krävs även att det finns en påtaglig risk för att den som är betalningsskyldig kommer att försöka dra sig undan betalning och att betalningsskyldigheten avser ett betydande belopp. Vad som avses med betydande belopp framgår inte av lag men av rättspraxis kan man dra slutsatsen att en betalningsskyldighet på under 31 000 kr inte kan ses som ett betydande belopp. Anledningen till varför det finns ett krav på betydande belopp är att en betalningssäkring kan vara resurskrävande samt att det är en ingripande åtgärd gentemot den betalningsskyldige.
Vidare krävs det att den tidsperiod som betalningsskyldigheten avser ska ha gått ut. Med tidsperioder avses beskattningsår och redovisningsperioder som gäller för skatteavdrag m.m. Det måste även tas hänsyn till om betalningssäkringen är proportionerlig. Om en betalningssäkring skulle innebära att ett företag skulle behöva lägga ner och resultera i förödande konsekvenser för de anställda kan det hända att man avstår från att ansöka om betalningssäkring. Detta trots att förutsättningarna för betalningssäkring i övrigt är uppfyllda.
3. Går det att överklaga beslut om betalningssäkring?
Om förvaltningsrätten beslutar att betalningssäkring ska vidtas mot dig har du möjligheten att överklaga beslutet. Beslutet överklagas till kammarrätten. Det krävs inte att kammarrätten meddelar prövningstillstånd dock krävs det om du senare överklagar kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Överklagandet ställs till kammarrätten men ska ges in till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till domstolen senast två månader efter att du fått del av beslutet.
Notera att det är mycket svårt att som lekman överklaga Skatteverkets/förvaltningsrättens beslut. Vi rekommenderar starkt att du kontaktar en skattejurist för att bedöma din situation. Vi har erfarna skattejurister som erbjuder dig en första kostnadsfri kontakt.
4. Vad ska jag göra om jag har fått ett beslut om betalningssäkring?
Om du fått ett beslut om betalningssäkring kan du överklaga beslutet. Vill du överklaga beslutet ska du genast ta kontakt med en erfaren skattejurist. Vi på Enkla Juridik återkommer inom en arbetsdag och erbjuder en första kostnadsfri kontakt. Vi har erfarna skattejurister med över 30 års erfarenhet som kan hjälpa er med att överklaga förvaltningsrättens beslut. Tveka inte att höra av er till oss på Enkla Juridik!