Ett biologiskt eller adoptivbarn till ena maken kallas för särkullbarn. Vid förälderns bortgång kan utdelningen av arvet ske tidigare än till de gemensamma barnen då reglerna är annorlunda.
Bortsett från detta finns det annat som kan vara bra för dig som är särkullbarn att vara medveten om. Nedan kan du läsa mer om olika tips och få en bredare förklaring på vad begreppet särkullbarn innebär.
Behöver du hjälp? Kontakta oss
Vem är ett särkullbarn?
Reglerna för hur man ärver skiljer sig beroende på om man är ett gemensamt barn eller om man är ett särkullbarn. Dessa regler finns i ärvdabalken. I 3 kap 1 § ärvdabalken definieras vem som är ett särkullbarn. Ett särkullbarn är någon som är biologiskt eller adoptivbarn till ena maken. Särkullbarn är alltså ett annat juridiskt begrepp för ordet bonusbarn. Särkullbarnen kan få ut sitt arv direkt när den biologiska föräldern har dött och behöver inte vänta tills den andra maken avlidit. Är barnet istället gemensamt har den kvarlevande maken fri förfoganderätt över arvet. Det innebär att barnets arv går till den efterlevande maken, som får förfoga över pengarna och använda dem fritt under vissa angivna förutsättningar. Efter att den kvarlevande maken avlidit får det gemensamma barnet ut sitt arv.
Särkullbarnet har alltid rätt att få ut sin laglott direkt efter att föräldern har dött, till skillnad från ett gemensamt barn. Det gör att ett testamente inte gäller i den delen där det står att särkullbarnet ska vänta med att få ut sin laglott. Om ett testamente med sådan innebörd finns måste särkullbarnet klandra testamentet inom sex månader. Överskrids den tiden förlorar särkullbarnet sin rätt. Den del av arvet som inte utgör laglotten kan dock testamenteras bort, och på samma sätt kan testator skriva att särkullbarnet ska vänta på att få ut den delen av arvet.
Tips 1. Innan den egna föräldern avlider
Innan den egna föräldern avlider är det bra att sätta sig in i vilka rättigheter man har som särkullbarn. Finns det ett testamente där särkullbarnets rätt till laglott testamenteras bort, finns det efter en tidsfrist på sex månader för att begära jämkning.
Det kan också vara bra att prata med föräldern om hur arvet ska fördelas. Särkullbarnet kan själv välja att avstå från att få ut arvet direkt och istället få det som efterarv när den andra maken har dött, 3 kap 9 § ärvdabalken. Är det vad både arvlåtaren och arvtagaren vill kan det vara bra om arvtagaren vet det. Det kan också vara bra att fråga om föräldern har något testamente eller om det finns några övriga önskemål. Finns några önskemål kan särkullbarnet och föräldern tillsammans upprätta ett testamente om ett sådant inte finns.
Tips 2. Innan din förälders nya make/maka/sambo avlider
Innan den nya maken/makan/sambon avlider är det bra att fråga maken om ett testamente finns eller om han har några särskilda preferenser och vill upprätta ett testamente. Om maken och särkullbarnet har en bra och nära relation kan maken önska testamentera bort sitt arv till särkullbarnet. Särkullbarnet har dock ingen rätt till arv på samma sätt som när den biologiska föräldern dör, förutsatt att särkullbarnet inte avstått från att få ut sitt arv till förmån för bonusföräldern. Har särkullbarnet avstått från sitt arv har särkullbarnet rätt till efterarv precis som de gemensamma barnen.
4. Strax efter att den egna föräldern avlider
Strax efter att den egna föräldern avlider har du som särkullbarn samma rättigheter som övriga dödsbodelägare och förvaltar dödsboet tillsammans med dem. Som legal arvinge ska du kallas till bouppteckningsförrättningen. Vid förrättningen ska dödsbodelägarna gå igenom vilka tillgångar och vilka skulder som finns. Efter tre månader från det att föräldern har dött måste bouppteckningen skickas in till Skatteverket.
Det är viktigt att få reda på när en förälder har gått bort och när en bouppteckning har upprättats. Upprättas bouppteckningen utan att särkullbarnet har kallats ska Skatteverket inte registrera bouppteckningen. Registrerar Skatteverket bouppteckningen utan att du har blivit kallad till bouppteckningsförrättningen måste du som särkullbarn överklaga bouppteckningen inom tre veckor. Då kan en tilläggsbouppteckning göras inom en månad (20 kap 10 § ärvdabalken). För att ta reda på om en bouppteckning har gjorts kan du ringa och fråga Skatteverket. Vanligtvis upprättar också begravningsbyråer bouppteckningar, och om du är osäker kan du eventuellt kontakta den begravningsbyrån som har hanterat begravningen.
Om föräldern har varit gift eller haft en sambo ska en bodelning göras efter att föräldern har avlidit. Efter bodelningen ska ett arvskifte göras och en arvskifteshandling upprättas. Arvskiftet är ett avtal som reglerar vad arvingarna ska få och hur arvet ska delas ut. Arvet ska fördelas bland annat utifrån ärvdabalkens regler och vad som eventuellt står i ett testamente. Arvskifteshandlingen ska sedan undertecknas av dödsbodelägarna.
Någon formell tidsfrist för när arvskiftet ska upprättas finns inte, men det bästa är ändå att upprätta arvskiftet så fort som möjligt. Efter en viss tid förlorar man annars möjligheten att få hjälp att betala räkningar i den avlidnes namn. Dessutom måste dödsboet deklareras varje år, vilket gör att det är bättre att få arvskiftet gjort på en gång.
6. Efter att den nya maken eller sambon avlider
Efter att den nya maken eller sambon avlider är du dödsbodelägare om du som särkullbarn har rätt till efterarv. Om din förälder testamenterat bort en del av ditt arv med fri förfoganderätt har du rätt till efterarv, och då ska du också kallas till bouppteckningen som övriga dödsbodelägare. Proceduren blir densamma som nämnts tidigare när en förälder dör, och både bouppteckning och arvskifte ska göras. Har du rätt till efterarv är det på samma sätt viktigt att du håller koll på när maken avlider och när en bouppteckning ska göras, eftersom du har rätt att delta i den och dessutom vara med och påverka arvskiftet. Är du däremot inte berättigad något arv från maken är det inte särskilt mycket du behöver tänka på juridiskt sett.
