Vad definieras som ett varumärkesintrång?
Den svenska varumärkeslagen går att härleda till EU:s varumärkesdirektiv. I varumärkesdirektivet framgår att ett varumärke kan bestå av tecken såsom t.ex. figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud och former. En varumärkesinnehavare får ensamrätt till varumärket när det registreras hos Patent- och registreringsverket. Det går också att få ensamrätt till ett varumärke genom inarbetning. Om varumärket känns igen av en stor del av företagets kundkrets anses det inarbetat. Så länge det anses inarbetat kvarstår även ensamrätten. Ensamrätten kan även gälla inom en viss del av landet om det endast är där varumärket är inarbetat och känns igen. Nackdelen med ensamrätt genom inarbetning är att det i en tvist kan vara svårt att bevisa att ett varukännetecknet faktiskt har inarbetats inom ett visst geografiskt område.
Om ett varumärke är inarbetat eller registrerat följer av 1 kap 10 § varumärkeslagen att ingen annan än varumärkesinnehavaren får använda ett tecken för sina varor eller tjänster om tecknet är identiskt med varukännetecknet, om det finns en risk för förväxling eller om det drar otillbörlig fördel av varukännetecknet. Att olovligen använda någon annans varumärke genom att till exempel kopiera varumärkets kännetecken, logotyp, eller symbol utgör varumärkesintrång. Den som ägnar sig åt varumärkesintrång kan då dra nytta av varumärkets goodwill och befintliga kunder. Ett sådant förfarande strider mot lag och bestämmelserna om ensamrätt.
Behöver du hjälp? Kontakta oss
Vilka olika typer av varumärkesintrång finns det?
Det finns olika typer av varumärkesintrång, bl.a. varumärkesförfalskning, varumärkespiratkopiering, och cybersquatting. De olika varianterna av varumärkesintrång tenderar att överlappa varandra och det kan därigenom ses som överflödigt att sortera upp varumärkesintrång på det här sättet. För att skapa sig en bättre uppfattning kan det ändå vara bra att gå igenom olika typer av varumärkesintrång, även om skillnaderna är marginella.
Till att börja med finns den typen av varumärkesintrång som benämns som varumärkesförfalskning. Om ett varumärkestecken finns på en produkt utan godkännande från varumärkesinnehavaren utgör detta varumärkesförfalskning. Varumärkesförfalskning utgör i princip all handel som företas med ett varumärke som är identiskt likt ett annat skyddat varumärke. Eftersom produkterna kan ha sämre kvalité kan företagets renommé även skadas. De produkter som förfalskas kan t.ex. vara kläder, accessoarer och olika sorters förtäring. I dessa sammanhang rör det sig ofta om lyxvaror.
Varumärkespiratkopiering används ibland som en synonym till varumärkesförfalskning och det finns ingen tydlig distinktion begreppen emellan. Det som ändå kan sägas är att varumärkespiratkopiering ses som en imitation av själva varumärket och vissa delar av produkten, medan varumärkesförfalskning mer handlar om att varumärket felaktigt påstås vara det skyddade varumärket.
Att istället försöka efterlikna någon annans varumärke genom att skapa en identiskt lik hemsida utgör cybersquatting. Cybersquattning innebär att en webbplatsdomän utformas på ett sätt som syftar till att kunder förväxlar den kopierade webbplatsen med originalet. Ofta är startsidan i sådana fall identiskt lik den som finns på originalsidan. När konsumenter för över sina bankuppgifter till den förfalskade hemsidan riskerar de även att utsättas för bedrägeri. Om konsumenterna missförstår och tror att originalsidan lurat dem på pengar fastän det varit den olagligt gjorda hemsidan, kan det skyddade varumärket ta stor skada. Risken för sådana företeelser växer också i takt med den digitala utvecklingen.
Hur ska man agera när man blivit drabbad?
Om man blivit utsatt för varumärkesintrång är det viktigt att så fort som möjligt agera och ta tag i problemet. Det man bör göra är att samla bevis om vad som har hänt och den skada man lidit. Dokumentationen kan bestå av t.ex. bilder eller videor på olagliga kopior av varumärkesskyddade produkter. Efter att bevisen dokumenterats kan man också vända sig till de plattformar personen har marknadsfört olagliga kopior. Sker det online rekommenderas att höra av sig till ägarna av plattformen som kan ta bort all den reklam som finns för produkten. I samband med att man kontaktar diverse olika plattformar kan man också med fördel kontakta den som gjort sig ansvarig till varumärkesintrånget. Genom att direkt kontakta den ansvariga personen och påtala att den gjort sig skyldig till något brottsligt kan processen effektiviseras, då personen antagligen slutar med intrånget direkt efter tillsägelse från varumärkesinnehavaren.
Om man istället väljer att vända sig till domstol kan detta dra ut på tiden. En fördel med att vända sig till domstol är dock att det går att få skadestånd. Skadeståndet kan täcka de skador som uppstått i samband med varumärkesintrånget. Att varumärkesinnehavaren är berättigad ersättning för varumärkesintrång följer av 8 kap 4 § varumärkeslagen. Vid skadeståndet beaktas bl.a. den uteblivna vinstens omfattning, ideell skada och skadelidandes intresse av att intrång inte begås. Väljer man att gå vidare till domstol är en nackdel att man riskerar bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader om man inte lyckas bevisa det man påstår. Därför är det bästa man kan göra att vända sig direkt mot den som utför intrånget och begära att intrånget upphör.
Något som går att överväga är också medling. Parterna kan då komma överens om en lösning som båda accepterar utan att ärendet behöver föras vidare till domstol. Detta är mindre tidskrävande och även billigare. Är det oklart om motparten kommer fortsätta med intrånget, kan medling däremot vara ett mindre bra alternativ.
Kan man skriva ett varningsbrev? Vad ska det innehålla?
För att undvika risken att behöva betala motpartens rättegångskostnader, och för att undvika en långdragen och kostsam process går att med hjälp av ombud eller på egen hand upprätta ett varningsbrev. Det är viktigt att ett varningsbrev upprättas på ett korrekt sätt eftersom det annars kan strida mot marknadsföringslagen. Skrivs alltför långtgående påståenden kan dessa förklaras otillbörliga av marknadsdomstolen som sedan kan utdöma ett vitesbelopp som varumärkesinnehavaren blir skyldig att betala.
Det som är bra att ha med i varningsbrevet är sina egna kontaktuppgifter för att kunna föra en dialog med den andra parten. Det mest effektiva är därför att vara öppen och kontaktbar. I varningsbrevet bör man också ge en motivering till varför motparten har gjort sig skyldig till varumärkesintrång. I sin motivering ska också tydligt anges vilka bevis som stärker ens påståenden. Bevisen måste vara påtagliga. Motparten får inte ogrundat anklagas för varumärkesintrång. I varningsbrevet ska även hänvisas till relevanta juridiska grunder. På så sätt förstår också motparten exakt vad denne blir anklagad för.
Man ska också på ett tydligt sätt begära att motparten snarast upphör med varumärkesintrånget. I varningsbrevet ska anges vilken tidsfrist motparten har på sig att svara innan ytterligare åtgärder vidtas. Förhåller sig motparten passiv under en längre tid kommer motparten troligtvis inte upphöra med den olagliga verksamheten. En förutsättning för det antagandet är att kontakt har tagits genom rätt kontaktuppgifter. Det ska då inte finnas någon risk för att kontakt med motparten vidtagits genom felaktiga kontaktuppgifter som personen i dagsläget inte längre använder.
Vilka juridiska åtgärder kan vidtas
I varumärkeslagen finns diverse sanktioner för den som begår ett varumärkesintrång. Därtill följer att att flera juridiska åtgärder kan vidtas. Om den som begår varumärkesintrång fortsätter med intrånget efter att varningsbrevet delgivits honom kan brottet anmälas till polisen. Ett varumärkesintrång kan då straffas med fängelse i högst två år. Om varumärkesintrånget är att anse som grovt, kan straffet istället uppgå till fängelse i högst sex år. Brottet kan betecknas som grovt om varumärkesintråget t.ex. har föregåtts av särskild planering, utgjort ett led i organiserad form, eller varit av särskilt farlig art. För att målet ska tas upp av åklagare måste det däremot vara motiverat av allmän syn. Man kan utöver detta också få skadestånd enligt 8 kap 4 § VML. Det gäller i de fall man väcker skadeståndstalan inom fem år från skadans uppkomst. I Patent- och marknadsdomstolen kan den som gjort sig skyldig till varumärkesintrång även bli tvungen att betala vite.
De juridiska åtgärder som nämnts ovan rekommenderas att vidtas så snabbt som möjligt. Detta beror på att man enligt EU:s varumärkesdirektiv kan förlora sin rätt att ogiltigförklara varumärken om man under fem års tid accepterat intrånget. Denna regel gäller inom hela EU. Regeln kommer även till uttryck i 1 kap 14 § varumärkeslagen. Är man passiv, förlorar man således sin rätt. Av 1 kap 15 § varumärkeslagen framgår dessutom att ett inarbetat varukännetecken gäller även om det gör intrång på ett äldre, i de fall innehavaren av det äldre varumärket inte inom rimlig tid försökt hindra användningen av det nya varumärket. Det är alltså väldigt viktigt att på något sätt agera när man märker att någon gör intrång på ens eget varumärke. För att tiden ska börja löpa måste varumärkesinnehavaren av det äldre varumärket få kunskap om det yngre varumärket. Rätten att ogiltigförklara ett nytt varumärke förloras inte när man varit passiv på grund av okunskap om att intrånget skett.
Hur kan man undvika att bli drabbad
Om ett avtal ingåtts med någon, t.ex. ett licensavtal, är det viktigt att tydligt reglera vad motparten får och inte får göra. På det sättet minskas risken att bli drabbad av varumärkesintrång och det kan även motverka missförstånd och konflikter med motparten. Det är också bra att kontinuerligt kontrollera att licensinnehavaren följer överenskommelsen. Har motparten vetskap om att man är noggrann och kontrollerar hur avtalet följs kan detta även verka förebyggande, då motparten förstår att åtgärder snabbt kan komma att vidtas om man hanterar avtalet felaktigt eller agerar direkt brottsligt.
En annan sak som går att göra för att motverka de nackdelar som uppstår genom varumärkesintrång är att hålla koll på marknaden. Det gör det enklare att snabbt kunna stoppa ett varumärkesintrång. Har man information om det som finns ute på internet och även ute på den fysiska marknaden går att snabbt få reda på ett intrång och därmed stoppa det. Om resurser för detta saknas går att istället vända sig till olika företag som erbjuder varumärkesövervakningstjänster. Dessa företag kan då hålla regelbunden koll på om intrång sker. Företagen undersöker om intrång förekommer på marknaden men kan även specifikt ha koll på om det görs på sociala medier.
Vilka utmaningar finns för internationella varumärken?
För att ens varumärke överhuvudtaget ska vara skyddat internationellt krävs antingen en ansökan till EUIPO för registrering inom EU, till den internationella immaterialrättsmyndigheten WIPO, eller ansökan om registrering direkt till det land varumärket ska vara skyddat i. Har bara ansökts om registrering till vissa länder finns utmaningar bestående i att andra varumärken i andra länder eventuellt kan efterlikna ens eget eftersom varumärket eventuellt inte är skyddat där. En annan utmaning för stora internationella varumärken är att det kan vara svårt att hålla koll på alla kopior. Det blir svårare att själv övervaka marknaden och ingripa snabbt när det rör sig om internationella varumärkesintrång. För stora internationella varumärken kan det vara bra att ingå samarbetsavtal med andra företag i olika länder som kan undersöka vilka intrång som förekommer eller riskerar förekomma på marknaden.
Vilka utmaningar finns för svenska varumärken?
För svenska varumärken är problemet detsamma som för internationella varumärken. Det kan vara svårt för ett svenskt varumärke att veta om det förekommer något intrång i något helt annat land. Däremot är risken lägre, då varumärket inte är lika känt internationellt. En annan utmaning för svenska varumärken är att varumärket kanske endast har skydd i Sverige. Det bidrar till svårare internationella frågor avseende om det svenska varumärket ens är skyddat utomlands eller inte. Om det är skyddat kan dessutom bero på andra länders lagstiftning. Har andra länder samma system som i Sverige, dvs. ett system av skydd som uppstår vid inarbetning, kan det uppstå svåra juridiska frågor och avvägningar som svenska företag kanske inte har någon erfarenhet av att hantera.
Hur påverkar varumärkesintrång företag inom olika branscher, som mode, teknik och livsmedel?
För varumärken inom modebranschen kan varumärkesintrång leda till att kundkretsen minskar. Därmed minskas även inköpen och intäkterna för företaget. Om det går att hitta en snarlik väska för ett mycket billigare pris leder det till att vissa konsumenter istället köper den väskan. På sådant sätt kan en varumärkesinnehavare bli utkonkurrerad av sin ‘’egen’’ produkt. Om en konsument istället tror att den kopierade väskan verkligen är äkta, kan det istället leda till att varumärkets renommé minskar, eftersom kvalitén kan vara sämre på kopian än den i själva verket är på varor av varumärkesinnehavaren.
Inom teknik finns istället risken att tekniska problem med den kopierade produkten uppstår. Det kan leda till att konsumenter skadas och om konsumenterna inte förstår att produkten är en kopia kan företaget eventuellt också stämmas juridiskt. Detta kan dra ut på tiden och orsaka företaget mycket arbete för att endast få konsumenten förstå att det inte är företaget som ska stå till svars för felet med produkten. Skadas en konsument som inte påtalar detta eller tar kontakt med företaget minskar även kundförtroendet.
Inom livsmedelsbranschen påverkas varumärkesinnehavaren negativt på så sätt att det rentav kan vara farligt för konsumenter att förtära något de tror håller viss kvalité och utgör varumärkesinnehavarens produkt. Det kan även leda till att återförsäljare väljer att inte samarbeta med varumärkesinnehavaren, då de kan få klagomål från kunder. På så sätt kan också företagets intäkter minskas, eftersom produkten finns på färre geografiska platser och det därmed blir svårare för kunder att konsumera produkten.
Finns det gemensamma utmaningar?
En utmaning alla företag delar är att intrång orsakar skador på alla sorters företag. Skadorna kan bestå av minskade intäkter från kunder, sämre renommé och eventuellt också rättsliga tvister om kunden tror felet orsakats av varumärkesinnehavaren och inte förstår att produkten utgör en piratkopia. Samma vidtagande av åtgärder för att lösa problemet måste också företas av företag inom olika branscher. Att gå till domstol kan vara tidskrävande och att anlita juridisk hjälp kan även bli dyrt. Detta skiljer sig inte beroende på vilken bransch det rör sig om.
Finns det straffrättsliga konsekvenser?
För varumärkesintrång finns straffrättsliga konsekvenser. Försök eller förberedelse till varumärkesintrång är straffbelagt. Den som begår varumärkesintrång med uppsåt eller grov oaktsamhet kan dömas till böter eller fängelse. Straffet för varumärkesintrång framgår av 8 kap 1 § varumärkeslagen. Man kan även dömas för grovt varumärkesintrång enligt 8 kap 1 § 2 st. varumärkeslagen. Grovt varumärkesbrott straffas med fängelse i upp till sex år.
