Den svenska arvsrätten reglerar hur den egendom en avliden person lämnar efter sig ska fördelas. Den avlidne personens samlade tillgångar, efter avdrag för skulder, kallas ”kvarlåtenskap”. Utgångspunkten är att det är den avlidnes närmast anhöriga som har rätt till arv. I de fall den avlidne inte har några bröstarvingar kan vederbörande dock helt fritt bestämma hur kvarlåtenskapen fördelas genom upprättande av testamente. I det följande redogörs översiktligt för det svenska arvsrättsliga systemet och vad som gäller för olika kategorier av anhöriga.
Behöver du hjälp? Kontakta oss
1. Vad är arvsrätt?
Arvsrätt är ett samlingsbegrepp för de lagar och regler som styr hur kvarlåtenskapen efter en avliden person ska fördelas. De flesta bestämmelser på arvsrättens område återfinns i ärvdabalken.
2. Hur ser arvsordningen i Sverige ut?
Den så kallade ”legala arvsordningen” styr vilka kategorier av släktingar som har rätt till arv efter en avliden person. Den avlidnes släktingar är uppdelade i tre arvsklasser. Den första arvsklassen innefattar bröstarvingar, det vill säga arvingar i rakt nedåtstigande led. Bröstarvingar är i första hand barn till den avlidne. Om den avlidnes barn inte lever övertar barnbarnen, om sådana finns, förälderns arvsrätt.
Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen är det personer i den andra arvsklassen som ärver. Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar. Om en eller båda föräldrarna är döda ärver istället förälderns barn (det vill säga den avlidnes syskon). Om även syskonen avlidit ärver syskonbarnen
Den tredje och sista arvsklassen, som aktualiseras om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen, består av den avlidnes mor- och farföräldrar. Om en eller flera av dessa är döda går arvet istället till mor- och farföräldrarnas barn, det vill säga den avlidne personens farbröder, fastrar, morbröder och mostrar.
Om den avlidne personen inte har släktingar som omfattas av någon av arvsklasserna, och heller inte upprättat ett testamente, tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden. Denna fond, som står under statlig förvaltning, använder sedan tillgångarna för allmännyttiga ändamål, med fokus på barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre.
3. Hur påverkar ett testamente?
Genom upprättande av ett testamente kan den legala arvsordningen rubbas. Personer som inte har bröstarvingar kan bestämma helt fritt hur deras tillgångar ska fördelas. Med andra ord kan en person, som inte har bröstarvingar, exempelvis besluta att all egendom som vederbörande äger ska gå till en välgörenhetsorganisation. En förutsättning för det är, förstås, att de formkrav som finns avseende testamenten är uppfyllda. Personer som har bröstarvingar är begränsade i hur stor andel av sina tillgångar som de, med bindande verkan, kan testamentera bort. Detta gås igenom under nästkommande rubrik.
4. Hur fungerar barns arvsrätt?
Bröstarvingar har en priviligierad ställning såtillvida att de enligt svensk lagstiftning inte kan göras arvlösa. Bröstarvingar är alltid, oberoende av vad som står i ett testamente, berättigade att få ut den så kallade ”laglotten”. Laglotten är hälften av det arv som bröstarvingen hade erhållit om det inte funnits något testamente. Om den avlidne inte upprättat ett testamente ska samtliga tillgångar tillfalla bröstarvingarna, vilket innebär att laglotten utgör hälften av dödsboets behållning. Nedan följer ett enkelt exempel som illustrerar detta.
Anders har avlidit och efterlämnat två barn, Beatrice och Carl. Det samlade värdet av tillgångarna i dödsboet uppgår till 100 000 kr. Anders efterlämnade ett testamente där det framgår att hela arvet ska gå till en välgörenhetsorganisation. Beatrice och Carl protesterar mot detta och begär att få ut sina laglotter. Vid arvskiftet efter Anders tillfaller 50 000 kr välgörenhetsorganisationen. Beatrice och Carl får 25 000 kr vardera.
Det är viktigt att vara medveten om att ett testamente inte automatiskt är ogiltigt för att det inkräktar på laglotten. Tvärtom måste bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att deras rätt till laglott inte ska gå förlorad. Detta ska ske inom sex månader från att bröstarvingarna blev delgivna testamentet (i exemplet ovan är det välgörenhetsorganisationen som är ansvarig för att delgivning sker).
Barn som är gemensamma i ett äktenskap har arvsrätt först när båda föräldrarna avlidit. Om det finns en efterlevande make, och den avlidne inte upprättat ett testamente som rubbar den legala arvsordningen, är det således hen som ärver all egendom.
5. Hur fungerar särkullbarns arvsrätt?
Särkullbarn, det vill säga barn utanför äktenskapet, har samma rätt till arv som gemensamma barn. En central praktisk skillnad är dock att ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter att föräldern avlidit. Med andra ord behöver inte särkullbarnet vänta på arvet till dess att den efterlevande maken också avlidit. Särkullbarn kan dock, på frivillig basis, avstå från arv till förmån för den efterlevande maken. Om det sker kommer särkullbarnet erhålla sitt arv först när den efterlevande maken avlidit.
Särkullbarns arvsrätt kan påverkas genom upprättande av testamente. Det är förhållandevis vanligt med testamenten som anger att särkullbarn endast ska ha rätt till sina laglotter om de inte accepterar att skjuta upp arvet till dess att den efterlevande maken gått bort. Därigenom ges särkullbarnet en ekonomisk morot att avvakta med att ta ut arvet (eftersom det då, allt annat lika, blir dubbelt så stort). Nedan följer ett par enkla exempel som illustrerar skillnaden mellan en situation där ett särkullbarn får ut sitt arv direkt och ett läge där särkullbarnet avstår från arvet till förmån för den efterlevande maken.
Exempel 1
Anders och Bianca är gifta och har två gemensamma barn (Carl och Denise). Därutöver har Anders särkullbarnet Erik. Anders avlider och efterlämnar inget testamente. Behållningen i dödsboet uppgår till 3 000 000 kr och utgörs av Anders andel av den fastighet som han äger tillsammans med Bianca. Vid arvskiftet ska Erik erhålla 1 000 000 kr (det vill säga 1/3 av dödsboet). Resterande 2 000 000 kr ärvs av Bianca, eftersom Carl och Denise har rätt till arv först efter att båda deras föräldrar har avlidit. Bianca har dock inte råd att lösa ut Erik, vilket innebär att fastigheten måste säljas, varefter köpeskillingen delas upp mellan Bianca och Erik.
Exempel 2
Familjekonstellationen är identisk med vad som framgår ovan. I detta exempel har Anders dock upprättat ett testamente där det framgår att Bianca ska ärva all egendom och att Erik, om han begär att få ut sin laglott på en gång, inte ska ha rätt till något arv utöver laglotten. Om han däremot väljer att avstå från sin laglott ska han få sin fulla arvslott efter Biancas bortgång. Erik väljer att acceptera Anders önskemål, vilket innebär att Bianca ärver all egendom som finns i dödsboet. När Bianca avlidit kommer Carl, Denise och Erik vara delägare i hennes dödsbo och Erik ska då erhålla arvet efter Anders (vilket, om de ekonomiska förutsättningarna är oförändrade, uppgår till 1 000 000 kr).
Det är viktigt att vara medveten om att ett särkullbarn som väljer att avstå sitt arv till förmån för en efterlevande make inte är garanterad att få ut värdet av den fulla arvslotten. Om den efterlevande maken förbrukar alla tillgångar, eller skänker bort allt hen äger, finns ingenting att ärva. Ett arvsavstående till förmån för en efterlevande make bör således alltid bygga på en övertygelse om att hen kommer att förvalta arvet på ett ansvarsfullt sätt.
6. När behöver jag ett testamente?
Ett testamente måste upprättas om det finns önskemål som på något vis avviker från den legala arvsordningen (det vill säga den fördelning av kvarlåtenskapen som gäller om det inte finns något testamente). Om en person exempelvis önskar att en viss del av kvarlåtenskapen ska gå till en välgörenhetsorganisation är upprättande av testamente det enda sättet att säkerställa att så blir fallet. Detsamma gäller om en person är sambo och vill att denne ska ta del av arvet (sambor har ingen lagstadgad arvsrätt).
Ytterligare ett skäl att upprätta testamente, men som inte rubbar den legala arvsordningen, är att åstadkomma att arvet blir mottagarens enskilda egendom. Därigenom skyddas arvet från att dras in i eventuella bodelningar. Nedan följer ett exempel på hur ett förordnande om enskild egendom kan formuleras.
Den egendom som mina arvingar erhåller ska vara deras enskilda egendom och således inte omfattas av sambolagens och äktenskapsbalkens regelverk om bodelning, rådighetsinskränkningar och övertaganderätt. Detsamma gäller egendom som kan komma att träda i den ärvda egendomens ställe samt all avkastning som den ärvda egendomen ger upphov till.
7. Ärver man skulder?
Nej, i Sverige ärver man inte skulder. Om en avliden person har skulder ska skulderna betalas med tillgångarna i dödsboet. Om skulderna överstiger värdet av tillgångarna övergår inte ansvaret för skulderna till arvingarna. I ett sådant scenario kommer dock arvingarna inte erhålla något arv, eftersom alla tillgångar som finns i dödsboet ska användas för att betala av skulderna. Om arvingarna tar ut egendom ur dödsboet utan att först betala av skulder kan det leda till personligt betalningsansvar upp till det värde som arvingarna tillgodogjort sig från dödsboet.
8. Vanliga frågor om hur släktingar ärver:
– Ärver makar varandra?
Makar ärver varandra under förutsättning att det bara finns gemensamma bröstarvingar eller inga bröstarvingar alls. Om den avlidne efterlämnar ett särkullbarn, det vill säga ett barn som inte är gemensamt, har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv omgående.
– Ärver sambor varandra?
Nej, sambor ärver inte varandra per automatik. För att en efterlevande sambo ska ha rätt till arv måste det finnas ett testamente. Om samborna har barn kan testamentet, med bindande verkan, endast ta sikte på hälften av arvet (resterande 50 procent av kvarlåtenskapen utgör barnets laglott).
– Ärver syskon varandra?
Syskon har arvsrätt under förutsättning att den avlidne inte efterlämnar make, barn, föräldrar och inte heller har upprättat ett testamente som styr hur arvet ska fördelas. Syskon tillhör den andra arvsklassen.
– Ärver kusiner varandra?
Nej, kusiner har ingen lagstadgad arvsrätt. Det enda scenariot där en kusin ärver är om den avlidne upprättat ett testamente där detta anges.
– Ärver syskonbarn?
Syskonbarn har arvsrätt om den avlidne inte efterlämnar make, barn, föräldrar, syskon och heller inte upprättat ett testamente som styr hur arvet ska fördelas. Syskonbarn övertar således arvsrätten från sina föräldrar.
– Ärver föräldrar sina barn?
Ja, föräldrar har arvsrätt om den avlidne inte efterlämnar make, bröstarvingar och heller inte upprättat ett testamente som reglerar hur arvet ska fördelas. Föräldrar har således bättre arvsrätt än syskon.
– Ärver barnbarn?
Ja, barnbarn är arvsberättigade om deras föräldrar (det vill säga den avlidne personens barn) har gått bort.
9. Hur kan Enkla Juridik hjälpa till?
Hos Enkla Juridik finns ett flertal jurister med mångårig erfarenhet av familjerätt. Vi kan hjälpa till med allt från upprättande av enkla testamenten till rådgivning i komplexa arvstvister. Kontakta oss genom att fylla i formuläret nedan eller ring 020-89 95 96. Den inledande kontakten är alltid kostnadsfri och vi tar aldrig betalt utan att först presentera en offert som kunden uttryckligen accepterat.
Denna text uppdaterades senast 2024-01-23. Hänsyn har tagits till lagstiftning och praxis som var gällande detta datum.
