När en person avlider lämnar den i regel en del tillgångar och skulder efter sig. Det kan röra sig om miljonbelopp, eller enklare ägodelar och mindre skulder. I både dessa fall finns det en del regler att tänka på och tidsfrister att hålla. Det är därför väsentligt att efterlevande närstående har en uppfattning om reglerna härom.
Kvarlämnade tillgångar och skulder kallas för ett dödsbo. En smidig och komplikationsfri hantering av dödsboet är många gånger en lättnad i ett annars känslomässigt skede. I den följande texten förklarar vi vad ett dödsbo är, vilka regler som du som närstående bör ha i åtanke samt vad som annars gäller för att ett dödsbo ska avvecklas, förvaltas m.m.
Vad är ett dödsbo?
Med ordet dödsbo avses en avliden persons kvarlåtenskap, det vill säga tillgångar och skulder. Ett dödsbo betraktas som en juridisk person (precis som exempelvis ett aktiebolag), vilket innebär att dödsboet anses utgöra en sammanslutning som har viss kapacitet att rättshandla.
Sammanslutningen som ett dödsbo utgör upplöses först när kvarlåtenskapen skiftas vid arvskifte. Under tiden som dödsboet existerar förvaltas det av s.k. dödsbodelägare.
Vilka bestämmer i ett dödsbo?
I ett dödsbo finns flera dödsbodelägare. Det är dödsbodelägarna som är ansvariga för att sköta dödsboet och fatta beslut om det. Beslut ska fattas gemensamt av dödsbodelägarna. Avvikelser från denna utgångspunkt kan dock förekomma.
Dödsbodelägare
Delägare i dödsbon är de personer som har rätt till arv efter den avlidne – s.k. arvingar. I regel utgörs denna krets av den avlidnes barn, make/maka eller sambo. Vidare kan dödsbodelägarskap tillfalla personer som enligt den avlidnes testamente är berättigade till en viss andel av den avlidnes kvarlåtenskap – s.k. universella testamentstagare.
Ibland kan dödsbodelägarna föredra att låta en dödsbodelägare ensamt företräda dödsboet och därmed fatta beslut om det. Detta föredras främst av praktiska skäl. I sådant fall behövs dock en fullmakt från övriga dödsbodelägare. Fullmakten är nödvändig för att eventuella beslut m.m. ska kunna verkställas hos exempelvis bank eller dylikt. Det behövs även för att besluten ens ska anses giltiga.
Kom ihåg att ett dödsfallsintyg med släktutredning många gånger behövs i kontakten med myndigheter och banker. I ett dödsfallsintyg står information om den avlidne samt dödsfallet. I släktutredning finns uppgifter om vilka efterlevande personer finns. Du kan beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning hos Skatteverket.
Testamentsexekutor
Om den avlidne i sitt testamente har utsett en viss person till testamentsexekutor, är det denna person som istället ska representera dödsboet. Utgångspunkten är att testamentsexekutorn ska träda in i övriga arvingars/testamentstagares ställe, såvida inte dennes uppdrag enligt testamentet är begränsat.
Boutredningsman
Avslutningsvis kan ett dödsbo representeras av en s.k. boutredningsman. En sådan utses av tingsrätten i den avlidnes kommun, på ansökan av dödsbodelägarna. Ansökan behöver inte göras eller godkännas av samtliga dödsbodelägare. Att anlita en boutredningsman aktualiseras oftast när dödsbodelägarna inte kan komma överens, eller när kvarlåtenskapen är omfattande.
En boutredningsman företräder boet utåt och förvaltar det.
Vilka är de viktigaste reglerna gällande dödsbo?
Ett dödsbo och ett dödsbodelägarskap är inte underkastat många tvingande regler. Det är nämligen övriga åtgärder som sammanhänger med dödsboet som i regel omfattas av en rad lagregler. Detta eftersom dödsboet i sig endast är en sammanslutning som ska sköta relevanta och nödvändiga åtgärder.
I första hand är det viktigt att du som närstående är införstådd med de primära åtgärderna som gäller efter ett dödsfall. Nedan går vi igenom nödvändiga åtgärder och viktiga regler för ett dödsbo.
Bouppteckning (alt. dödsboanmälan)
Inledningsvis måste en bouppteckning upprättas inom tre månader efter dödsfallet. En bouppteckning är ett dokument som innehåller en sammanställning över den avlidnes tillgångar och skulder. Dokumentet upprättas under ett fysiskt sammanträde där samtliga dödsbodelägare närvarar. Bouppteckningen måste skickas in till Skatteverket för registrering senast fyra månader efter dödsfallet.
Det är först under det fysiska mötet som dödsbodelägarna fastställs. Fram tills dess är det alltså inte bestämt vilka personer som enligt lagen och testamentet utgör dödsbodelägare. Det praktiska ansvaret över dödsboet fram tills bouppteckningsmötet ska i regel bäras av den dödsbodelägare som sammanbodde med den avlidne.
Om det redan i detta skede står klart att den avlidne saknar tillgångar eller försäkringar som täcker begravningskostnaderna m.m., kan dödsboet ansöka om s.k. dödsboanmälan. En sådan anmälan ersätter en bouppteckning, och sker hos socialkontoret i den avlidnes hemkommun.
När det gäller detta steg, är det viktigt att tänka på tidsfristerna för registrering och reglerna för kallelse till sammanträdet. Det är vidare betydelsefullt att du har i åtanke att dödsboet inte får tömmas eller på annat sätt skiftas i detta skede. Här kan du läsa mer om reglerna kring en bouppteckning.
Arvskifte
Efter att bouppteckningen har registrerats, är det dags att skifta boets tillgångar.
Först ska dock dödsboets skulder betalas. Därefter ska dödsboets penningtillgångar och övriga tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna.
Arvskiftet omfattas av ett fåtal regler. Det är främst krav på att arvskiftet ska fastställas i en skriftlig överenskommelse, som ska undertecknas samtliga dödsbodelägare. Du kan läsa mer om förfarandet här.
Hur förvaltas ett dödsbo?
Att förvalta ett dödsbo innebär att en person eller flera personer tar itu med praktiska angelägenheter, utöver de ovan nämnda åtgärderna. Det kan vara fråga om att betala räkningar, sälja lösöre i bostaden, säga upp abonnemang m.m.
Det finns inga regler gällande förvaltning av dödsbo. Att förvalta ett dödsbo innebär dock i praktiken att man fattar och verkställer beslut, och därmed krävs (oftast) ett gemensamt beslut av dödsbodelägarna. Varje dödsbodelägare har dessutom både en rätt och en skyldighet att delta i förvaltningen. I detta hänseende kan det därför vara praktiskt att genom fullmakt överlåta den huvudsakliga förvaltningen till en eller flera dödsbodelägare. Här kan du läsa mer om tillfällen där fullmakt behövs och inte behövs.
I avsaknad av dödsbodelägarnas tid och ork att sköta förvaltningen, kan en boutredningsman utses. En boutredningsman utses efter ansökan hos tingsrätten av en eller flera dödsbodelägare.
Hur avvecklas ett dödsbo?
Ett dödsbo avvecklas först när ett arvskifte har genomförts, och samtliga tillgångar i dödsboet därmed har fördelats. Boet såsom juridisk person kan dock återuppstå, exempelvis om tidigare okända skulder tyder upp.
Behöver du hjälp med att tömma ett dödsbo? Kontakta gärna Städenergi för tömning av dödsbo.
Vad händer om skulderna är större än tillgångarna?
Först och främst kan det vara bra att känna till att dödsboets skulder aldrig övergår till att bli delägarnas/en av delägarnas personliga skulder. Skulder kan alltså inte ärvas, utan de ska betalas med tillgångarna som finns i dödsboet.
Om skulderna i dödsboet överstiger tillgångarna kan man begära uppskov med betalning. Det kan vara en klok idé främst när nya tillgångar förväntas dyka upp. Uppskov innebär att man meddelar borgenären, exempelvis en bank, att man begär anstånd med betalning till dess det är klarlagt om tillgångarna räcker för betalning.
Om det är konstaterat att skulderna i dödsboet är större än tillgångarna, måste man bestämma vilka skulder som ska betalas. Lagen anger inga regler om skulder som ska prioriteras framför andra, det vill säga som har företräde till betalning. I allmänhet anses dock begravnings-och bouppteckningskostnader ha företräde framför andra skulder. Här kan vi upplysa om att skulderna – vid händelse av otillräckliga tillgångar – inte får betalas förrän en månad efter att bouppteckningen är gjord.
Skulder som inte täcks av tillgångarna måste avskrivas. Detta sker genom att ni som dödsbodelägare gör en dödsboanmälan till den avlidnes hemkommun. Därefter måste ni meddela respektive fordringsägare om avskrivning, och även bifoga en kopia av dödsboanmälan.
Kan dödsbon gå i konkurs?
Ja, ett dödsbo kan på ansökan försättas i konkurs. I ett sådant fall utses en konkursförvaltare som ser till att sköta skulderna och betala de i viss lämplig ordning. En ansökan om konkurs kan göras när skulderna i ett dödsbo överstiger tillgångarna.
Enkla Juridik hjälper dig
Frånfället av en närstående för med sig en hel del processer och praktiska bestyr. Det gäller att ha koll åtgärderna som måste vidtas och tidsfristerna som ska hållas. Många gånger kan det därför vara en god idé att anlita en jurist för att få hjälp med all bestyr från A till Ö. Vi på Enkla Juridik erbjuder hjälp till ett fast pris. Tveka inte på att kontakta oss!
