Klicka här för förutsättningslös kontakt!

Startsida » Arbetsrätt » MBL-förhandling

MBL-förhandling

När du som arbetsgivare förhandlar med facket

MBL-förhandlingar är ett väldigt viktigt moment för dig som arbetsgivare att inte göra fel på. Om du som arbetsgivare t.ex. försummar att kalla till MBL-förhandling vid viktiga förändringar kan du bli skadeståndsskyldig. 

Nedan finner du mycket information om vad en MBL-förhandling är, när du ska ta initiativ till det och annat viktigt du ska känna till. Behöver du hjälp av en arbetsrättsjurist? Tveka inte att kontakta oss helt förutsättningslöst.

Juristerna på Enkla Juridik

Vi hjälper dig med:

Ta kontakt

Fri första kontakt med jurist. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.

1. Vad är en MBL-förhandling?  

Enligt medbestämmandelagen (MBL) är en arbetsgivare skyldig att förhandla med arbetstagarorganisationen (facket) innan vissa beslut tas. Arbetstagarorganisationen har därmed medbestämmanderätt i arbetsgivarens beslutstagande.

I lagen anges en grundläggande förhandlingsrätt, även kallat allmän förhandlingsrätt. Reglerna i denna bestämmelse kräver inte att de förhandlande parterna ska stå i kollektivavtalsförhållande till varandra. Här har du som arbetsgivare och arbetstagarorganisationen en ömsesidig förhandlingsrätt.

Det föreligger alltså en rätt för er båda att begära förhandling rörande förhållanden mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren.

Förhandlingen kan tillkallas i alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagaren. Det avser vanligtvis antingen avtalsförhandlingar (syfte att sluta avtal – ofta kollektivavtal) eller tvisteförhandlingar (exempelvis tolkning av avtal).

Att en förhandling enligt den grundläggande förhandlingsskyldigheten påkallats hindrar dock inte dig som arbetsgivare att verkställa ett beslut i den frågan. Du behöver därmed inte avvakta med att ta ett beslut eller verkställa det innan förhandlingen avslutats.

2. Finns det fall där du som arbetsgivare måste kalla till förhandling?

I vissa fall måste arbetsgivaren däremot ta initiativ till förhandling. Arbetstagarinflytandet följer av 11–14 §§ MBL. De bestämmelserna ger uttryck för en förstärkt förhandlingsrätt för arbetstagarorganisationerna.

Förhandlingsskyldigheten sträcker sig väldigt långt. I ett fall från Arbetsdomstolen från 2006 förelåg en förhandlingsskyldighet även om det var tvistigt om det fanns ett anställningsförhållande mellan parterna.

Om förhandlingsskyldigheten enligt MBL bryts leder det till skadeståndsskyldighet. Om parterna dessutom inte kan komma överens om rättstvister kan talan väckas i domstol.

Om du blir ombedd till förhandling har du en skyldighet att delta. Detsamma gäller om du i stället skulle begära förhandling. Att begära förhandling är däremot frivilligt enligt 10 § MBL till skillnad från 11 § MBL som kommer att redogöras för mer nedan.

3. När ska du som arbetsgivare ta initiativ till en MBL-förhandling?

Enligt 11 § MBL har du som arbetsgivare en primär förhandlingsskyldighet när det kommer till vissa typer av beslut. Detta förutsätter att det finns ett kollektivavtal. Du har då en skyldighet att ta initiativ till förhandling med facket.

Beslut som faller under din primära förhandlingsskyldighet är följande:

  1. Beslut om viktigare förändringar av verksamheten (verksamhetsfall)
  2. Beslut av viktig karaktär avseende en fackföreningsmedlems arbets- eller anställningsförhållande (arbetstagarfall).

Vad som menas med just verksamhetsfall eller arbetstagarfall kan vara svårt att precisera. Här nedan ges därför några vanliga exempel på när en förhandling måste påkallas:

  • Omorganisation
  • Anställning av en VD eller anställning av en annan hög chefsposition
  • Uppsägning av anställd (oavsett om anledningen är arbetsbrist eller personliga skäl)
  • Utvidgning eller inskränkning av driften
  • Lokalisering av hela eller delar av verksamheten
  • Planering och inrättande av arbetslokaler
  • Anlitande av entreprenörer
  • Stora investeringar
  • Permittering
  • Disciplinpåföljder
  • Arbetstidsförläggning

Enligt Arbetsdomstolen har dock inte ett byte av en arbetsfri dag ansetts som en sådan viktigare förändring som faller under arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet.

Enligt 38 § MBL har du även en förhandlingsskyldighet med facket avseende att låta någon utföra visst arbete för din räkning utan att denna ska vara arbetstagare i verksamheten. Det rör sig ofta om arbeten som ska utföras på entreprenad.

Syftet är att fackföreningen ska beredas möjlighet att utnyttja sin vetorätt (39 § MBL) samt att de ska få möjlighet att påverka omfattningen och formen av den eventuellt anlitade arbetskraften. Brott mot 38 § MBL kan även leda till en skadeståndsskyldighet.

4. Finns det undantag från förhandlingsskyldigheten?

Om en fråga faller under din primära förhandlingsskyldighet måste du påkalla förhandling i frågan. Det finns dock bestämmelser om att förhandlingsskyldigheten i 38 § MBL kan frångås i vissa fall.

Till exempel om du ska anställa en konsult vars arbete är av kortvarig eller tillfällig natur. Eller om det rör sig om ett arbete som arbetstagarorganisationerna tidigare godtagit. Ta kontakt med en av våra arbetsrättsjurister om du är osäker på om du har en förhandlingsplikt eller inte!

Om det föreligger synnerliga skäl får du fatta och verkställa beslut innan du har fullgjort din förhandlingsskyldighet enligt både 11 § och 38 § MBL. Med synnerliga skäl menas endast vissa undantagssituationer såsom med hänsyn till säkerheten på arbetsplatsen, brådskande affärstransaktioner, behov av sekretess med mera.

Ta kontakt - helt förutsättningslöst

Behöver du hjälp? Ring oss på 020-899596 eller skicka in ditt ärende

5. Hur går en MBL-förhandling till?

Du som arbetsgivare bör inledningsvis analysera och utvärdera den fråga som ska framställas under förhandlingen. För din egen del är det bra att en konsekvensanalys gjorts, så att du är väl förberedd inför mötet med arbetstagarorganisationen.

Förhandlingen med arbetstagarorganisationen ska ske i så god tid som möjligt. Facket ska genom förfarandet ha en ärlig chans att kunna påverka ditt beslutsfattande. Förhandlingen äger med anledning av detta rum innan du tagit ditt slutgiltiga beslut i frågan.

Den part som vill förhandla ska ge in en förhandlingsframställan till motparten. Det föreligger inga formkrav, men om motparten begär det ska framställningen vara skriftlig och ange den fråga om vilken förhandling påkallas.

Själva förhandlingen behöver inte äga rum på plats. Det kan exempelvis ske digitalt, per telefon eller liknande. Parterna är fria att komma överens om detta.

Förhandlingen ska bedrivas skyndsamt. En part får inte förhala förhandlingen utan godtagbar anledning.  En part kan dessutom begära att protokoll ska föras under förhandlingen, som sedan ska justeras av båda parterna.

Förhandlingen avslutas när parterna är eniga om att så kan ske. Enigheten behöver inte noteras i protokollet, utan det kan ske formlöst. Om parterna inte kommer överens om annat anses förhandlingen avslutad, när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet och sedan givit motparten skriftligt besked om att denna frånträder förhandlingen.

6. Vilka krav kan facket ställa?

Facket kan inkomma med alla möjliga krav som har med arbetstagarens anställningsförhållande att göra. Det kan röra sig om höjd lön, ändrade arbetstider, sjukskrivning eller arbetsmiljöförbättringar.

Genom förhandling får ni komma överens om huruvida kraven är rimliga eller inte.

Arbetstagarorganisationen har en möjlighet att enligt 12 § MBL ta initiativ till förhandling (så kallad sekundär förhandlingsskyldighet). Detta får betydelse när arbetsgivarens beslut inte leder till någon viktigare förändring eller när ett beslut visserligen kommer medför en stor förändring men arbetsgivaren inte påkallat förhandling i frågan. I sådana fall föreligger en möjlighet för arbetstagarorganisationen att förhandla med dig som arbetsgivare.

Syftet med 12 § MBL är att möjliggöra för arbetstagarorganisationerna att väcka förhandling i frågor som de tycker är viktiga och som arbetsgivaren helt enkelt inte tagit i beaktande.

7. När måste jag som arbetsgivare gå med på fackliga krav?

Du som arbetsgivare har både rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. När de fackliga kraven faller under arbetsgivarens skyldigheter måste detta tas i beaktande. Om facket exempelvis ställer krav på att utöka arbetstagarnas raster eller pauser föreligger vissa minimikrav enligt arbetstidslagen som du har en skyldighet att följa.

Det viktigaste är att du inte får åsidosätta det som föreskrivs i lag eller dina förpliktelser enligt kollektivavtal.

Oavsett vad rekommenderar vi dig som arbetsgivare starkt att vända dig till din arbetsgivarorganisation eller vår arbetsrättsjurist. Vi erbjuder kostnadsfri första kontakt med jurist.

8. Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig som arbetsgivare?

Har du frågor kring din förhandlingsskyldighet eller vilka fackliga krav du måste gå med på? Vi hjälper dig på vägen. Våra arbetsrättsjurister har lång erfarenhet av dessa frågor och erbjuder juridisk utvärdering av ditt ärende. Tveka inte att ta kontakt