Bouppteckning Stockholm – så funkar det

4. Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är ett dokument som sammanställer information om en avliden persons tillgångar, skulder och dödsbodelägare. Dokumentet används som underlag för bodelning och arvskifte och måste enligt lag skickas till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. För att säkerställa en korrekt bouppteckning i Stockholm är det viktigt att anlita erfarna jurister i Stockholm som känner till lokala regler och rutiner.

Om den avlidne var gift ska bouppteckningen även inkludera den efterlevande makens/makens tillgångar och skulder, eftersom detta används vid bodelning. För sambor begränsas redovisningen till samboegendom, såsom gemensam bostad och bohag, om bodelning begärs senast vid bouppteckningsförrättningen i Stockholm. Om ingen bodelning begärs, föreligger ingen redovisningsskyldighet.

Behöver du hjälp med bouppteckning i Stockholm? Kontakta oss!

5. Vilka regler gäller för bouppteckning?

Viktiga regler för bouppteckning inkluderar att alla dödsbodelägare kallas till förrättningen, att tillgångar och skulder redovisas korrekt samt att dokumentet lämnas till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Förrättningen ska hållas inom tre månader, och bouppgivaren har sedan en månad på sig att skicka in handlingen.

6. Vem deltar i en bouppteckning i Stockholm?

En bouppteckning upprättas vid ett möte där dödsbodelägare, såsom maka/make, sambo, arvingar eller universella testamentstagare, ska få möjlighet att närvara. En universell testamentstagare är någon som enligt testamente har rätt till en andel av kvarlåtenskapen. En legatarie, som får en specifik sak (t.ex. en tavla), är inte dödsbodelägare och deltar inte i förvaltningen.

Vid bouppteckningsförrättningen i Stockholm sammanställs tillgångar och skulder, och dokumentet undertecknas av en bouppgivare (ofta en närstående med god kännedom om den avlidnes ekonomi) och två gode män, som inte får ha intresse i dödsboet. En av våra jurister i Stockholm specialiserad på bouppteckning kan agera god man.

7. Vad är Skatteverkets roll vid bouppteckning?

Skatteverket registrerar bouppteckningen, varefter den blir en allmän handling. Dokumentet måste skickas in inom fyra månader, men anstånd kan begäras vid särskilda skäl. Skatteverket kontrollerar att dödsbodelägare kallats korrekt men granskar inte värderingen av tillgångar och skulder, vilket är dödsbodelägarnas ansvar. Efter registrering, som tar cirka två månader, kan bouppteckningen användas för arvskifte.

8. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning?

Nej, ett dödsbo får inte tömmas innan bouppteckningen är registrerad. Endast nödvändiga åtgärder, som att betala räkningar eller begravningskostnader, är tillåtna. Först efter registrering kan arvskifte ske. Om lösöre delas informellt innan arvskiftet, ska detta anges i arvskiftesavtalet som sämjedelning.

9. Hur skriver man en kallelse för bouppteckningsförrättning i Stockholm?

En kallelse till bouppteckningsförrättning i Stockholm kan utformas så här:

Härmed kallas du till bouppteckningsförrättning i Stockholm med anledning av Kalle Johanssons dödsfall. Förrättningen äger rum 1 mars 2026 kl. 13.00 på Stora Gatan 1, Stockholm. Vänligen meddela om du kan närvara och skicka tillbaka bifogat kallelsebevis. Vänligen, Lisa Johansson.

Skicka kallelsen via rekommenderat brev och e-post för säkerhet. Läs mer om kallelser för bouppteckning i Stockholm i vår specialartikel.

10. Vad händer om en dödsbodelägare inte kommer till bouppteckningen?

Det är inte obligatoriskt för dödsbodelägare att närvara vid bouppteckning i Stockholm, men de måste kallas korrekt – minst två veckor innan för boende i Sverige, och fyra veckor för utlandsboende. Bevis på kallelse, som ett undertecknat kallelsebevis eller kvitto på rekommenderat brev, ska bifogas bouppteckningen om någon inte närvarar.

11. Hur hanteras lösöre vid bouppteckning i Stockholm?

Lösöre, som möbler, värderas på samma sätt som andra tillgångar vid bouppteckning i Stockholm. Ofta redovisas lösöre som en klumpsumma, och oväsentliga föremål kan utelämnas. Vid osäkerhet kan värderingsföretag i Stockholm anlitas för att säkerställa korrekt värdering.

12. Får man sälja delar av dödsboet innan bouppteckning i Stockholm?

Det är tillåtet att sälja lös egendom, som en bil, om alla dödsbodelägare i Stockholm är överens. Försäljning utan samtycke riskerar att skapa tvister. Testamenterad egendom får inte säljas. Fastigheter kräver en registrerad bouppteckning och lagfart från Lantmäteriet innan försäljning.

13. Vad händer efter bouppteckning i Stockholm?

En registrerad bouppteckning i Stockholm fungerar som dödsboets legitimationshandling, exempelvis för att sälja fastigheter eller avsluta bankkonton. Dokumentet är underlag för arvskiftet, där tillgångar delas enligt testamente eller ärvdabalken. Arvskiftet bör ske snarast efter registrering.

14. Måste man alltid göra en bouppteckning?

Nej, om tillgångarna i dödsboet är obefintliga eller endast räcker till begravningskostnader, kan en dödsboanmälan göras hos socialnämnden istället för en bouppteckning.

15. Vad händer om något blir fel i bouppteckningen?

Om fel upptäcks i en bouppteckning, eller om nya tillgångar eller skulder framkommer, krävs en tilläggsbouppteckning. Denna hålls på samma sätt som en vanlig bouppteckning, med notering om rättelser. Vi kan hjälpa dig se till att allt blir korrekt.

16. Vad gör jag om jag inte kallats till bouppteckning i Stockholm?

Om en dödsbodelägare i Stockholm inte kallats, kan bouppteckningen inte registreras. Kontakta Skatteverket för att invända mot registrering eller begär en tilläggsbouppteckning. Vid konflikter kan en boutredningsman i Stockholm förordnas av tingsrätten.

17. Kan Enkla Juridik hjälpa mig med bouppteckning i Stockholm?

Ja, vi erbjuder konkurrenskraftiga priser för bouppteckning i Stockholm. Våra erfarna jurister säkerställer en smidig process. Kontakta oss för ett prisförslag!