Riksdagen har röstat ja till regeringens proposition 2025/26:46 om elektronisk inlämning av bouppteckningar. De nya reglerna innebär att bouppteckningar och dödsboanmälningar ska kunna upprättas och lämnas in digitalt till Skatteverket via en särskild e-tjänst. Förändringarna syftar till att förenkla processen, minska kostnaderna för enskilda och yrkesverksamma ingivare samt skapa en mer effektiv handläggning hos Skatteverket. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.
Skatteverket har dock uppgett att e-tjänsten ännu inte är färdigutvecklad, vilket innebär att elektronisk inlämning sannolikt inte kommer att vara möjlig i praktiken förrän under 2027. Trots detta finns det god anledning för både privatpersoner och yrkesverksamma att redan nu sätta sig in i de nya reglerna och hur de kan komma att påverka framtida bouppteckningar.
Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en handling som innehåller uppgifter om den avlidnes tillgångar, skulder och dödsbodelägare. Den fungerar som en sammanställning av dödsboets ekonomiska situation och ligger till grund för den fortsatta hanteringen av arvet, exempelvis bodelning och arvskifte. När bouppteckningen har registrerats fungerar den även som en legitimationshandling för dödsboet och visar vem som har rätt att företräda det. Som huvudregel ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet och därefter ges in till Skatteverket för registrering inom en månad.
Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen eftersom uppgifterna behövs vid bodelning. För sambor gäller andra regler. En efterlevande sambo har ingen arvsrätt enligt lag men kan begära bodelning i samband med dödsfallet. Begäran måste göras senast vid bouppteckningsförrättningen. Om bodelning begärs ska samboegendomen, det vill säga gemensam bostad och bohag som har införskaffats för gemensamt bruk, redovisas i bouppteckningen. Om ingen bodelning begärs tas endast den avlidnes tillgångar och skulder upp.
Det finns dock situationer där någon bouppteckning inte behöver upprättas. Om den avlidnes tillgångar är obetydliga och inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet kan en dödsboanmälan i vissa fall göras istället. En sådan anmälan upprättas av socialnämnden. Även dessa dödsboanmälningar omfattas av de nya reglerna och är tänkta att i framtiden kunna hanteras elektroniskt.
Vad innebär de nya reglerna?
De nya reglerna, som träder i kraft den 1 juli 2026, innebär flera förändringar för den som upprättar och ger in en bouppteckning eller dödsboanmälan. Samtidigt förblir stora delar av regelverket oförändrat. Nedan går vi igenom några av de viktigaste nyheterna.
Elektronisk inlämning av bouppteckningar och dödsboanmälningar
Skatteverket tar varje år emot omkring 100 000 bouppteckningar och dödsboanmälningar. Av dessa upprättas ungefär 40 procent av anhöriga till den avlidne, medan resterande del ges in av professionella aktörer såsom jurister och begravningsbyråer. Mot bakgrund av att stora delar av den offentliga förvaltningen redan är digitaliserad anser regeringen att det finns skäl att även möjliggöra elektronisk hantering av bouppteckningar och dödsboanmälningar. Enligt Skatteverket kan en sådan ordning både förenkla processen och minska kostnaderna för såväl enskilda som myndigheten själv.
De lagändringar som möjliggör elektronisk inlämning träder i kraft den 1 juli 2026. Skatteverket har dock uppgett att någon färdig e-tjänst ännu inte finns på plats, vilket innebär att elektronisk inlämning preliminärt inte väntas bli möjlig förrän under 2027. Exakt hur tjänsten kommer att vara utformad är ännu inte klart. Av propositionen framgår dock att systemet bör kunna användas av både privatpersoner och professionella ingivare. Tanken är att handlingar ska kunna upprättas, undertecknas och lämnas in digitalt. För yrkesverksamma ska det även finnas möjlighet att upprätta handlingarna i egna it-system och därefter ge in dem till Skatteverket. I lagtexten formuleras detta som att handlingarna ska lämnas in till det mottagningsställe som Skatteverket anvisar, och Regeringen eller myndigheten ges även rätt att meddela närmare föreskrifter om förfarandet.
Det är viktigt att framhålla att de nya reglerna inte innebär att möjligheten att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar i pappersform försvinner. Den elektroniska inlämningen är tänkt att fungera som ett alternativt sätt att ge in handlingarna till Skatteverket för den som önskar använda digitala lösningar.
Goda män blir förrättningspersoner
Även fortsättningsvis ska tid och plats bestämmas för bouppteckningsförrättningen och två kunniga och trovärdiga personer utses för att förrätta bouppteckningen. Från och med den 1 juli 2026 kommer dock begreppet goda män inte längre att användas i detta sammanhang. Bakgrunden är att benämningen lätt kan förknippas med de gode män som utses enligt föräldrabalkens regler, vilket riskerar att skapa missförstånd.
I stället införs begreppet förrättningsperson respektive förrättningspersoner. Ändringen är enbart språklig och innebär ingen förändring av de uppgifter eller det ansvar som följer med rollen. Det är alltså samma arbete som ska utföras som tidigare, men under en ny benämning.
Kravet på bestyrkt kopia försvinner
Ärvdabalkens formkrav har tidigare utgjort ett hinder mot elektronisk ingivning av bouppteckningar och dödsboanmälningar, eftersom det funnits krav på att ge in både originalhandling och bestyrkt kopia. Kravet på att inge en bestyrkt kopia tas nu bort, eftersom det inte längre anses fylla någon praktisk funktion och dessutom försvårar ett digitalt förfarande. Ändringen innebär att Skatteverket inte längre behöver förvara bestyrkta kopior, utan endast en kopia av handlingen.
När det gäller dödsboanmälningar bedöms det befintliga skriftlighetskravet inte utgöra något hinder mot digital hantering. Syftet bakom kravet kan i regel tillgodoses även genom elektroniska rutiner, vilket möjliggör en övergång till elektronisk ingivning även för dessa handlingar.
Krav på personnummer införs
För att ett elektroniskt ingivande via Skatteverkets e-tjänst ska fungera så effektivt som möjligt införs nya krav på identifiering av de personer som berörs av bouppteckningen. För samtliga personer som kallats till bouppteckningsförrättningen ska personnummer eller samordningsnummer anges. Om sådant nummer saknas ska i stället födelsedatum uppges. Därutöver ska namn och hemvist anges.
Tidigare ställdes för de personer som närvarade vid förrättningen endast krav på att namn och hemvist skulle anges. Genom de nya identifieringskraven får Skatteverket bättre möjligheter att identifiera berörda dödsbodelägare och andra personer som omfattas av ärendet. Detta förväntas underlätta myndighetens sekretessprövningar och bidra till en mer effektiv handläggning av bouppteckningsärenden.
Viktigt att observera
Som ovan nämnts kommer reglerna om bouppteckningar i huvudsak att fungera på samma sätt som tidigare. Möjligheten att ge in en bouppteckning i pappersform kommer att finnas kvar och den elektroniska inlämningen är tänkt att fungera som ett komplement till det befintliga systemet.
Det finns dock en begränsning som kan få betydelse för vissa dödsbon. En registrerad bouppteckning utgör fångeshandling, dvs. ett bevis på ägande, vid ansökan om lagfart när ett dödsbo äger en fastighet. Efter ett genomfört arvskifte är det i stället arvskifteshandlingen som utgör fångeshandling. Enligt dagens regler krävs dock att sådana handlingar finns i pappersform för att kunna användas vid lagfartsansökningar. Även om det i många fall är möjligt att ansöka om lagfart elektroniskt måste en bestyrkt kopia av originalhandlingen fortfarande ges in till Lantmäteriet.
Detta innebär att elektroniskt upprättade bouppteckningar under en övergångsperiod inte kommer att kunna användas som fångeshandlingar vid lagfartsansökningar. Regeringen konstaterar i propositionen att detta utgör ett praktiskt hinder för reformen. Begränsningen berör främst de dödsbon som äger fast egendom. Om det dödsbo som du företräder äger en fastighet kommer du att behöva upprätta bouppteckningen i pappersform till dess att en ny lösning har införts.
Hur kan Enkla Juridik hjälpa dig?
Vi på Enkla Juridik har lång erfarenhet av att upprätta bouppteckningar och hjälpa dödsbon genom hela processen. Oavsett om du vill ha hjälp med en bouppteckning eller vill få vägledning kring de nya reglerna finns våra jurister här för att hjälpa dig. Kontakta oss gärna redan idag för en kostnadsfri konsultation och ett prisförslag anpassat efter just din situation.