Efter en separation eller en skilsmässa uppstår ibland meningsskiljaktigheter om hur det praktiska ansvaret för ett barn ska delas upp mellan föräldrarna. Även om en av föräldrarna tar det primära ansvaret för barnet är utgångspunkten att det ligger i barnets intresse att umgås regelbundet med båda föräldrarna. Om föräldrarna inte kan enas om hur umgänget med barnet ska organiseras kan saken avgöras av domstol.
Nedan följer en översiktlig redogörelse för vad umgängesrätten innebär, vad lagen säger om umgängesrätt, vad som är innebörden av principen om ”barnets bästa” samt om umgängesrätten även omfattar andra personer än barnets föräldrar.
Vad är umgängesrätt?
Umgängesrätt är den rätt som ett barn har att få umgås med den förälder som barnet inte stadigvarande bor hos. Om den förälder som inte huvudsakligen bor med barnet önskar tillbringa mer tid med barnet, men av någon anledning inte kan komma överens med den andra föräldern, kan hen väcka talan vid domstol och yrka att domstolen ska fatta ett formellt beslut om formerna för det framtida umgänget.
Det är viktigt att vara medveten om att det är barnet som, enligt bestämmelser i föräldrabalken, har rätt att umgås med sina föräldrar – inte tvärtom. Om en förälder inleder en rättsprocess med syftet att få till stånd utökat umgänge med barnet kommer domstolen således att bedöma huruvida det ligger i barnets intresse att umgänget utvidgas. Oftast, men inte alltid, ligger det i barnets intresse att kontinuerligt få umgås med båda föräldrarna.
Umgänget med barnet behöver inte nödvändigtvis vara fysiskt. Om föräldrarna bor långt ifrån varandra kan umgänget tillgodoses genom exempelvis telefonsamtal eller videomöten.
Vad säger lagen? Hur ofta brukar man umgås?
Det finns inga specifika bestämmelser i lagen som reglerar hur ofta eller på vilket sätt umgänget ska ske. Det bästa är förstås att föräldrarna själva kommer överens om formerna för umgänget, vilket i många fall fungerar utan problem. Om det inte är möjligt att lösa frågan i samförstånd kan domstolen fatta ett beslut utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Ledstjärnan för bedömningen är principen om barnets bästa, det vill säga att domstolen ska meddela ett beslut som i så hög grad som möjligt tillgodoser barnets behov.
Den juridiska utgångspunkten är att barnets bästa främjas av att hen regelbundet får umgås med båda föräldrarna. Ibland kan det dock ligga i barnets intresse att inte umgås med en av föräldrarna. Så kan vara fallet om en av föräldrarna har allvarliga missbruksproblem eller om det finns anledning att tro att barnet i samband med umgänget kommer utsättas för övergrepp.
Det vanligaste scenariot är att den förälder som inte stadigvarande bor med barnet får rätt att umgås med barnet under en sammanhängande period varannan vecka. Barnet kan exempelvis umgås med föräldern onsdag till söndag jämna veckor. Det förekommer även att umgängesrätten endast omfattar dagtid, det vill säga att barnet umgås med den ena förälder under några timmar varefter barnet återvänder till den förälder som hen stadigvarande bor med.
Vad innebär principen om ”barnets bästa”?
Principen om barnets bästa har ingen entydig definition. Begreppet kopplas ofta till FN:s konvention om barnets rättigheter (vanligtvis benämnd ”Barnkonventionen”) som bland annat stadgar att barn, i förhållande till vuxna, är sårbara och har rätt till särskilt omfattande stöd och skydd. Barnkonventionen är sedan den 1 januari svensk lag. I praktiken åvilar det domstolen att vid varje givet tillfälle säkerställa att det beslut som fattas utgår ifrån barnets behov av trygghet och omsorg.
Har mor- och farföräldrar umgängesrätt?
Enligt föräldrabalken har ett barn rätt att umgås med sina mor- och farföräldrar. Denna rättighet ska tillgodoses av barnets vårdnadshavare (som oftast är de biologiska föräldrarna). Om vårdnadshavarna struntar i att möjliggöra umgänge med mor- och farföräldrar kan socialtjänsten, efter anmälan från den person som önskar umgås med barnet, genom kontakter med vårdnadshavarna uppmuntra dem att låta barnet träffa sina släktingar. Om en sådan dialog inte leder till något resultat kan socialnämnden väcka talan och yrka att domstolen ska fastställa att en mor- eller farförälder ska få träffa barnet vid bestämda tidpunkter.
Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig?
Om du i egenskap av förälder, eller annan anhörig till ett barn, har frågor om umgängesrätt är du varmt välkommen att kontakta oss på Enkla Juridik. Vi har jurister som kan hjälpa dig med vårdnadstvister och skilsmässor. Den inledande kontakten är alltid kostnadsfri och vi tar aldrig betalt förrän vi presenterat en offert som kunden uttryckligen accepteras. Hör av dig genom att skicka in din förfrågan med hjälp av kontaktformuläret nedan eller ring 020-89 95 96.
