I detta blogginlägg förklarar jag vad ett tvistemål är och vilka typer som finns och hur det går till. Jag tar upp hur rättegångskostnaden fördelas och slutligen går jag igenom hur man bäst löser en tvist så man slipper höga kostnader och minimerar tidsåtgång och besvär.
Läs mer för att få svar på dina frågor. Trevlig läsning!
Vad är ett tvistemål?
Ett tvistemål är en konflikt som uppstår mellan två eller flera enskilda parter. I tvistemål är ingen av parterna en statlig aktör. Parterna i ett tvistemål är således uteslutande civila aktörer, såsom företag och privata personer. Tvistemål hänför sig till det civilrättsliga området.
Ett tvistemål kan röra sig om allting från ett omstritt skuldförhållande och skiljaktigheter vid tolkning av avtal, till en konflikt om skilsmässa mellan två makar. En indelning av tvistemål görs i två kategorier; dispositiva respektive indispositiva tvistemål. I de dispositiva målen kan parterna förlikas, alltså göra upp i godo innan domstolen dömer. I indispositiva tvistemål kan parterna inte förlikas, utan när talan väl väcks så måste domstolen avgöra frågan genom en dom.
Ett tvistemål prövas av en domstol när en part väcker talan mot en annan part. Den part som stämmer den andra kallas kärande. Motparten kallas svarande.
Vad är skillnaden mellan ett tvistemål och ett brottmål?
Ett brott uppstår när en person överträder en lagregel som förbjuder ett visst handlande. Ett brottmål kan röra sig om brott mot civila aktörer, såsom mord, bedrägeri och förtal. Ett brottmål kan även uppstå när en person begår ett brott mot en myndighet eller allmänheten, såsom mened och allmän ödeläggelse.
I brottmål är det i regel en åklagare som väcker talan mot den person som överträtt lagen (den tilltalade). Åklagaren företräder staten. Om en part har drabbats av brottet ifråga, kan denna vara part i målet såsom målsägande. I de flesta fallen kan en målsägande inte bestämma att lägga ner en talan, utan sådant beslut fattas av åklagaren.
Till skillnad från brottmål, betyder ett tvistemål inte alltid att en part har agerat i strid med lagens regler. Dessutom är ingen åklagare inblandad i ett tvistemål, utan det är parternas eget val att väcka talan.
Åklagaren i ett brottmål yrkar (begär) att domstolen ska döma den tilltalade för ett visst brott, samt att domstolen ska påföra den tilltalade en viss påföljd. Ett brottmål kretsar alltså kring frågan om den tilltalade ska dömas för ett brott eller inte. Det är alltså inte en konflikt som ska lösas eller avgöras, såsom fallet i tvistemål.
En tilltalad som döms för ett brott påförs oftast en påföljd, såsom fängelse eller dagsböter. I ett tvistemål kan ingen av parterna påföras en påföljd i denna bemärkelse.
Vad är ett dispositivt tvistemål?
Ett dispositivt tvistemål är ett mål i vilket parterna tillåts att förlikas. Förlikning innebär att parterna gör upp i godo mellan sig, innan domstolen dömer i frågan.
Dispositiva tvistemål rör i regel frågor om pengar och köpförhållanden, såsom skulder och köprättsliga oenigheter. Det kan även handla om fördelning av arv och tolkning av testamente. När det gäller sådana frågor, finns det oftast utrymme för parterna att hitta en kompromiss. Om en part känner på sig att den har låga chanser att vinna målet, är det i princip bäst att försöka avsluta målet innan den fortlöper ytterligare. Det är ekonomiskt bättre.
En förlikning kan göras både med samt utan domstolens inblandning. I ett dispositivt tvistemål försöker domstolen uppmana parterna att förlikas, om det finns utrymme för en förlikning. En domstolsprocess är ofta långdragen och kostsam, och dessutom ökar det belastningen på domstolarna. Det är alltså i samtliga parters intresse, inklusive domstolens eget intresse, att parterna förlikas.
En förlikning kan ske när som helst från och med att talan väcks, till och med dagen för huvudförhandling. Om förlikning sker, kan parterna få den stadfäst av domstolen. Att stadfästa en förlikning innebär att domstolen bekräftar överenskommelsen (förlikningen) i en dom. På detta sätt kan båda parter försäkra sig om att överenskommelsen får genomkraft.
Vad är ett indispositivt tvistemål?
Vissa mål rör frågor som inte bör lösas av parterna själva, när talan väl väckts av någon av parterna. Det är oftast frågor som fastställer ett visst förhållande, till exempel en skilsmässa eller fastställande av faderskap. Sådana mål kallas för indispositiva tvistemål, och innebär att parterna inte kan förlikas.
Att förlikning inte är tillåten innebär att det är angeläget att målet hanteras korrekt och noggrant från start till slut. Det är viktigt att relevant och nödvändigt material tillförs i målet, för att maximera möjligheterna till framgång.
Vad är ett förenklat tvistemål?
Ett förenklat tvistemål är ett mål som rör sig om mindre värden än de ordinära tvistemålen. Det rör sig om en rättegång där det omtvistade beloppet inte överstiger 23 250 kr (ett halvt prisbasbelopp).
För förenklade tvistemål gäller vissa speciella regler om domaruppsättningen och fördelningen av rättegångskostnaderna. Syftet med reglerna är att förenkla processen och göra den mindre kostsam för parterna.
I ett förenklat tvistemål är det endast en domare som dömer (istället för tre). Respektive parts rättegångskostnader bärs i huvudsak av parten själv. Den förlorande parten åläggs att ersätta endast en begränsad summa av motpartens rättegångskostnader.
Ansökningsavgiften för ett förenklat tvistemål är 900 kr, vilket är lägre än ansökningsavgiften på 2 800 kr för ett ordinärt tvistemål.
På Enkla Juridik har vi ett specialerbjudannde för att lösa förenklade tvistemål. Läs mer om det här!
Vem står för rättegångskostnaderna?
Rättegångskostnader kallas de kostnader som uppstår för en part med anledning av ett mål i domstolen. Det är framförallt kostnader för målets förberedande, tingsrättens ansökningsavgift samt ombudsarvode. Även förlorade arbetsinkomster på grund av rättegången omfattas av begreppet rättegångskostnader.
I ett ordinärt tvistemål är utgångspunkten att den förlorande parten bär motpartens (och sina) rättegångskostnader. Den vinnande parten får således sina samtliga rättegångskostnader ersatta.
Det förekommer givetvis mål där ingen av parterna kan utpekas såsom vinnande eller förlorande. Det kan röra sig om utfall som innebär att respektive parters yrkande delvis bifalls av domstolen. I sådana fall kan rättegångskostnaderna fördelas i proportion till vinsten eller förlusten.
Det är vanligt att din hemförsäkrings rättsskydd eller ditt företags verksamhetsförsäkring täcker delar av ombudskostnaderna. Läs gärna vår specialtext om rättsskydd i samband med tvist.
I ett förenklat tvistemål kan den vinnande parten få ersättning endast för en del av sina rättegångskostnader. I regel kan den vinnande parten få ersättning för främst ansökningsavgiften, en timmes juridisk rådgivning samt resekostnader. Respektive part står alltså i huvudsak för sina egna kostnader.
Hur går det till i domstol?
En rättegång inleds genom att talan väcks av en person, mot en annan person/företag. Den som väcker talan – kärande – anger i stämningen vilket utfall den vill att målet ska få. Det kallas för ett yrkande.
När domstolen mottar stämningen, kommer den att ålägga motparten med att inkomma med s.k. svaromål. I ett svaromål anger motparten – svaranden- sin inställning till stämningen. Svaranden kan å sin tur yrka att domstolen ska döma på ett visst sätt.
Efter att skriftväxling har skett, äger en muntlig förberedelse rum. En muntlig förberedelse är ett tillfälle som leds av en domare, och som syftar till att skapa klarhet om målet. Parterna berättar om bland annat sina yrkanden och bakgrunden.
Så småningom blir det dags för en huvudförhandling. Huvudförhandlingen är det sammanträdet efter vilket målet avgörs. Under detta tillfälle läggs allting i målet fram. Bevisning tas upp, eventuella vittnen hörs och parterna tillåts säga sitt en sista gång.
Efter en huvudförhandling tar domarna ställning till saken, och inom ett par veckor meddelas en dom.
Hur löser man ett tvistemål på bästa sätt? Bäst strategi?
Det är alltid bäst att försöka lösa frågan genom förlikning, om målet är dispositivt. En förlikning är en frivillig överenskommelse mellan parterna. Ofta når man en förlikning genom förhandlingar mellan parterna eller mellan parternas juridiska ombud. Den stora fördelen med en förlikning är att riskerna minskar avsevärt. Anledningen är att du annars riskera att förlora tvisten helt. Dessutom blir du betalningsskyldig för motpartens kostnader om du förlorar.
Således gäller det för dig att vara saklig och kompromissvillig i en tvist. Det betyder inte att du ska vara beredd att ge dig helt utan bara vara beredd att nöja dig med lite mindre än du hade önskat från grunden.
Att förlikas med hjälp av en jurist är alltid den smidigaste och bästa lösningen på ett tvistemål. Anledningen är att juristen på ett korrekt vis kan bedöma din och din motparts juridiska position. På så vis minimeras de ekonomiska riskerna och tidsåtgång.
Är du inblandad i ett pågående eller ett potentiellt tvistemål? Tveka inte på att höra av dig till oss för hjälp med eventuell förlikning eller domstolsprocess. En förlikningen besparar dig möda och tid. Vår fastprismodell besparar dig pengar och negativa överraskningar. Du är varmt välkommen att höra av dig.
