Hur fungerar arv och testamenten för utländska medborgare i Sverige och svenskar som flyttat till ett annat EU-land? Många personer utgår antagligen ifrån att eftersom de är medborgare i Sverige så är det svensk lag som bestämmer hur arv efter dem ska fördelas. Så var fallet under lång tid men i och med en relativt ny EU-förordning är det istället hemvistorten som är avgörande för vilket lands lagstiftning som är tillämplig. Det innebär att kvarlåtenskapen efter svenskar som flyttat utomlands som huvudregel ska fördelas utifrån hur det aktuella landets lagstiftning är utformad.
Ett enkelt sätt att säkerställa att det ”rätt” lagstiftning tillämpas på arv och testamente är att upprätta ett testamente som anger vilket lands lag som ska gälla. I denna text går vi översiktligt igenom EU:s regelverk avseende tillämplig lagstiftning och angränsande frågor i ett arvsrättsligt sammanhang.
1. Vilket lands lagstiftning är det som gäller?
Enligt EU:s arvsrättsförordning, som är likställd med lag i Sverige, är huvudregeln att det är lagstiftningen i det land som en person har sin hemvist som ska tillämpas avseende arv och testamente. Om en person utvandrat från Sverige till ett annat EU-land kan det exempelvis leda till att personens bröstarvingar, som har rätt till laglott enligt svensk lagstiftning, hamnar i en sämre juridisk position. Vad gäller bouppteckningen ska den lämnas in till den myndighet som ansvarar för bouppteckningar i det aktuella landet (i Sverige hanteras det av Skatteverket).
2. Kan man själv välja vilket lands lagstiftning som ska tillämpas?
Enligt artiklarna 5 och 22 i förordningen kan EU-medborgare själva välja vilket lands lag som ska tillämpas avseende testamente och fördelningen av kvarlåtenskapen. För att det ska vara möjligt krävs att följande villkor är uppfyllda:
- Personen ska ha sin hemvist eller vara medborgare i det valda landet. En svensk medborgare som flyttat till Spanien kan således inte välja att exempelvis fransk lagstiftning ska tillämpas.
- Det ska tydligt framgå av ett testamente vilket lands lag som ska gälla.
- Utformningen av lagvalet måste uppfylla formkraven för ett lagval i det EU-land personen senast var bosatt i eller formkraven i det land personen är medborgare.
Nedan följer ett exempel som illustrerar hur detta kan fungera i praktiken.
Arvid, som är svensk medborgare och varit bosatt i Sverige i hela sitt liv, har efter sin pensionering valt att fly undan mörker och slask och bosätta sig i det ljuva Frankrike. Arvid har varit i restaurangbranschen under många år och är en tämligen förmögen man. I och med att Arvid har sin hemvist i Frankrike är det fransk lag som ska tillämpas efter Arvids bortgång. Det innebär exempelvis att arvsskatt kommer att tas ut på Arvids tillgångar (vilket är mycket oförmånligt i jämförelse med Sverige som inte har någon arvsskatt alls).
Arvid kan undvika att fransk lag blir tillämplig genom att upprätta ett testamente där han föreskriver att det är svensk lag som ska gälla. Under förutsättning att ett sådant testamente upprättas kommer kvarlåtenskapen efter Arvid inte bli föremål för någon beskattning (se 8 kap. 2 § inkomstskattelagen).
3. Beskattas arv som tas emot från ett annat EU-land?
I Sverige är arv skattebefriade. Det gäller oberoende av om arvet utgörs av tillgångar i Sverige eller från ett annat EU-land. Om den avlidne personen hade sin hemvist i ett annat EU-land, och det landet tar ut skatt på arv, kommer dock arvsskatt att tas ut direkt från dödsboet om inte den avlidne upprättat ett testamente som föreskriver att svensk lag ska gälla.
4. Hur påverkas ett testamente och arvsrätten av dubbla medborgarskap?
EU:s regelverk gör ingen skillnad på hur många medborgarskap en person har. Utgångspunkten är att det är lagstiftningen i det land där den avlidne hade sin hemvist som ska tillämpas. En person med två medborgarskap kan dock fritt, genom upprättande av testamente, välja vilket lands lagstiftning som ska gälla.
5. Hur kan man säkerställa att arvingarna känner till tillgångar som finns utomlands?
Det enklaste sättet att säkerställa att tillgångar som finns i utlandet inte faller mellan stolarna vid upprättande av bouppteckningen och arvskiftet är att skriva ett testamente och till testamentet bilägga ett dokument med en förteckning som anger vilken egendom som testatorn äger, såväl i Sverige som utomlands. Bilagan kan med fördel uppdateras en gång per år så att den alltid är någorlunda aktuell.
Likvida medel och besparingar som finns i Sverige förbises sällan vid upprättande av bouppteckningar eftersom svenska banker och försäkringsbolag skickar ut engagemangsbesked i samband med att ett dödsfall har inträffat. Det är dock alltid av godo att testatorn på ett pedagogiskt sätt redogör för vilken egendom denne äger.
6. Kan Enkla Juridik hjälpa till med internationella arvs- och testamentsfrågor?
Hos Enkla Juridik finns ett flertal jurister med familjerättslig expertis. Vi kan bistå med upprättande av testamenten som bestämmer vilket EU-lands lagstiftning som ska vara tillämplig och besvara frågor om internationell arvsrätt. Skicka in din förfrågan via formuläret nedan eller ring 020-89 95 96. Den inledande kontakten är alltid kostnadsfri och vi tar aldrig betalt utan att först presentera en offert som kunden uttryckligen accepterat.
Denna text uppdaterades senast 2023-09-07. Hänsyn har tagits till lagstiftning och praxis som var gällande detta datum.
