Klicka här för förutsättningslös kontakt!

Rättskydd i tvist – vad är det? Hur funkar det (2025)

Domstolstvister kan bli utdragna och ge upphov till stora kostnader. De kostnader som uppkommer inom ramen för en rättsprocess avser i huvudsak arvodet till det egna ombudet och, vid förlust, ersättningsskyldighet för motpartens rättegångskostnader. För att det ska vara motiverat att inleda en domstolsprocess är det ofta avgörande betydelse att det, oavsett resultatet, går att få ersättning för de kostnader som tvisten genererar.

I denna text går redogörs bland annat för vad rättskydd är, vilka kostnader som rättskyddet omfattar och vad som är skillnaden mellan rättskydd och rättshjälp. Om du har frågor som anknyter till detta ämne är du självklart välkommen att kontakta oss på Enkla Juridik.

1. Vad är rättsskydd?

Rättsskydd är ett moment som ingår i privatpersoners hemförsäkringar och näringsidkares verksamhetsförsäkringar och som kan aktiveras när försäkringstagaren hamnat i en tvist som kan prövas av domstol. Rättsskyddet täcker “nödvändiga och skäliga kostnader” som processen för med sig. Exempel på sådana kostnader är arvode till eget ombud, utgifter för utrednings- och bevismaterial samt motpartens rättegångskostnader om processen utfaller till försäkringstagarens nackdel.

En grundförutsättning för att beviljas rättsskydd är enligt de allra flesta försäkringar att försäkringstagaren innehaft en försäkring under en sammanhängande tid av två år. Under förutsättning att försäkringen kan tas i anspråk är möjligheten till ersättning begränsad till ett visst belopp (i regel runt 300 000 kr). Precis som för andra former av försäkringar måste försäkringstagaren betala en viss del av de totala kostnaderna ur egen ficka (det vill säga självrisken). Självrisken uppgår normalt till 20-25 procent av de totala kostnaderna.

2. När aktualiseras rättsskydd?

Rättsskyddet kan tas i anspråk efter att en tvist har uppkommit. Definitionen av en tvist i detta sammanhang är att den ena parten framställt ett krav (exempelvis om betalning av en skuld) och att kraven blivit bestritt av den andra parten. Tvisten anses ha uppkommit den dag som bestridandet kommunicerades till kravställaren. Från och med denna tidpunkt har försäkringstagaren, givet att försäkringsvillkoren i övrigt är uppfyllda, rätt att få ersättning för de kostnader som handläggningen av tvisten förorsakar.

3. Vad krävs för att beviljas rättsskydd?

Kraven för att beviljas rättsskydd varierar mellan olika försäkringsbolag. Generellt måste försäkringstagaren ha innehaft försäkringen under två års tid och tvisten ska vara av sådant slag att den kan bli föremål för prövning i allmän domstol (det vill säga med tingsrätten som första instans). För att tidskravet ska uppfyllas är det inte nödvändigt att försäkringstagaren haft försäkring i samma försäkringsbolag under hela perioden. Under förutsättning att det inte finns något “glapp” i försäkringsinnehavet är det således inga problem om försäkringstagaren varit kund hos olika försäkringsbolag.

4. Vilka tvister ersätts av rättsskyddet?

Generellt kan rättsskyddet användas för exempelvis arvstvister, tvister om fel i fastighet, skadeståndsprocesser och vårdnadsmål. Exempel på tvister som i regel inte omfattas av rättsskyddet är bodelningstvister, konflikter om hyra, överklaganden av myndighetsbeslut och arbetsrelaterade tvister (eftersom det då ofta finns en facklig organisation som kan bistå arbetstagaren med rådgivning). Rättsskyddet kan aldrig användas för tvister vars värde understiger ett halvt prisbasbelopp (så kallade “förenklade tvistemål”).

Rättsskyddet är ofta ett av de viktigaste försäkringsmomenten för såväl privatpersoner som företagare. Det är därför klokt att noggrant läsa igenom försäkringsvillkoren innan försäkringen tecknas och säkerställa att försäkringen täcker diverse scenarier som eventuellt kan uppkomma i det egna livet eller den egna verksamheten.

5. Vilka kostnader ersätts inte av rättsskyddet?

Rättsskyddet ersätter primärt kostnader för eget ombud och bevismaterial (exempelvis besiktningsutlåtande om tvisten avser ett fel i en fastighet). Vid förlust lämnas ersättning för motpartens rättegångskostnader under förutsättningen att takbeloppet för försäkringen inte uppnåtts. Vid en förlust är det tyvärr inte ovanligt att takbeloppet för försäkringen uppnås. Mellanskillnaden mellan takbeloppet och de faktiska rättegångskostnaderna måste då betalas ur egen ficka. Risken för ett sådant utfall är väldigt viktigt att begrunda innan en tvist tas till domstol.

Exempel på kostnader som inte ersätts av rättsskyddet är förlorad arbetsinkomst och resor till och från domstolen. Försäkringen omfattar heller inte det som den förlorande parten, förutom rättegångskostnader, blir skyldig att betala till den vinnande parten (exempelvis prisavdrag om tvisten avser fel i en bostadsrätt). Med andra ord kan rättsskyddet inte användas för att finansiera det som tvisten handlar om.

6. Hur ansöker man om rättsskydd?

Ansökan om rättsskydd ska ges in till försäkringsbolaget av försäkringstagarens ombud. Om du hamnat i en tvist ska du således först ta kontakt med en jurist eller advokat, redogöra för det händelseförlopp som ligger till grund för tvisten och tillhandahålla relevant dokumentation. När ett uppdragsavtal ingåtts med juristen eller advokaten kommer vederbörande kontakta försäkringsbolaget och begära att rättsskyddet aktiveras. Vanligtvis tar det några veckor innan försäkringsbolaget återkommer med ett besked om rättskydd beviljas eller inte.

7. Vilka frågor måste besvaras innan jag beviljas rättsskydd?

För att ombud ska kunna ansöka om rättsskydd, och besvara eventuella frågor som försäkringsbolaget ställer innan ett beslut meddelas, måste vederbörande ha en god förståelse för vad tvisten handlar om. Exempel på grundläggande frågor som du bör ha svar på redan innan du kontaktar en jurist eller advokat följer nedan:

  • I vilket försäkringsbolag är du kund?
  • Hur och varför uppstod din tvist?
  • Vem är motparten?
  • När uppstod din tvist?
  • Vilket ekonomiskt värde står på spel i tvisten?
  • Hur länge har du haft din befintliga försäkring, och vilka försäkringar, om några, har du haft tidigare?
8. Vad är skillnaden mellan rättsskydd och rättshjälp?

Begreppen rättshjälp och rättsskydd är lätta att blanda ihop på grund av den språkliga likheten. Termerna har dock olika innebörd och tar sikte på skilda situationer.

Rättsskyddet ingår vanligtvis i hemförsäkringen men kan också utgöra ett moment i andra typer av försäkringar. Exempel på andra försäkringsprodukter som kan innehålla rättsskydd är fordonsförsäkringar och försäkringar som medföljer vid medlemskap i ett fackförbund.

Rättshjälp finansieras av staten, genom Rättshjälpsmyndigheten, och är ett ekonomiskt stöd för den som saknar rättsskydd. Rättshjälp kan beviljas personer med en inkomst som understiger 260 000 kr per år och som inte kunnat erhålla ekonomiskt stöd genom att i stället teckna en rättsskyddsförsäkring. En grundförutsättning för att beviljas rättshjälp är att den som vill ha stöd först uppsöker en jurist eller advokat och betalar för en timmes rättslig rådgivning.

9. Finns det andra typer av försäkringar som ersätter ombudskostnader?

Ja. Vissa försäkringsbolag har tilläggsförsäkringar erbjuder ett ännu generösare skydd än vadrättskyddet erbjuder. Dessa försäkringar marknadsförs ibland som “juristförsäkringar”.

10. Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig?

Har du hamnat i en tvist och önskar anlita ett ombud som kan ansöka om rättsskydd eller rättshjälp? Då är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Enkla Juridik. Här arbetar jurister med kompetens inom åtskilliga rättsområden – exempelvis bostadsjuridik och familjerelaterade frågor. Vi erbjuder kostnadsfri första kontakt och presenterar därefter en offert med ett fast pris för fortsatt rådgivning (vilket förhoppningsvis i slutändan kan finansieras med rättsskydd eller rättshjälp). Hör av dig genom att fylla i formuläret nedan eller ring 020-89 95 96.