1. Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är ett dokument som innehåller information om den person som avlidit, vilka dödsbodelägarna är samt information om den avlidne personens tillgångar och skulder. Bouppteckningen används senare som ett underlag när bodelning och arvskifte ska verkställas. Dokumentet ska enligt lag skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet.
Om den avlidne personen var gift ska förteckningen även innehålla uppgifter om den efterlevande makan/makens tillgångar och skulder. Skälet till detta är att dokumentet används som underlag när bodelning sker mellan dödsboet och den efterlevande maken/makan.
Detsamma gäller om den avlidne var sambo men redovisningsskyldigheten är då begränsad till samboegendom (det vill säga bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk). Om den efterlevande sambon inte begär bodelning, vilket ska ske senast vid bouppteckningsförrättningen, föreligger dock ingen redovisningsskyldighet eftersom den efterlevande sambon då inte är dödsbodelägare.
Behöver du hjälp med bouppteckning? Kontakta oss
2. Hur går en bouppteckning till?
Såhär går en bouppteckning hos oss normalt till, steg för steg:
1. Du tar kontakt med oss. Vi ställer några kompletterande frågor och du får en offert på fast pris.
2. Vi skickar en lista över den information vi kommer att behöva. Ni går igenom den och skickar in de underlag som finns i samråd med vår jurist.
3. Bouppteckningen sammanställs av oss.
4. Tid och dag för förrättningsmöte bestäms och mötet hålls. Eventuella kallelser skickas ut.
5. Efter förrättningsmötet signeras bouppteckningen av förrättningsmännen och bouppgivaren och bouppteckningen postas till Skatteverket för registrering.
3. Vilka regler ska jag tänka på?
De viktigaste reglerna att tänka på är att samtliga dödsbodelägare kallas till förrättningen, att samtliga skulder och tillgångar tas upp till ett korrekt värde och att handlingen skickas in till Skatteverket senast inom fyra månader efter dödsfallet. Förrättningen ska dock hållas senast tre månader efter dödsfallet, varefter bouppgivaren har en månad på sig att skicka in bouppteckningshandlingen till Skatteverket.
4. Vad kallas deltagarna i en bouppteckning?
Dokumentet upprättas i samband med fysiskt möte där samtliga så kallade ”dödsbodelägare” ska ha getts möjlighet att närvara. Dödsbodelägare kan vara den avlidne personens maka/make, sambo, legala arvingar eller så kallade ”universella testamentstagare”. En universell testamentstagare är en person som enligt ett testamente är berättigad till en bestämd andel av den avlidnes kvarlåtenskap.
En person som till följd av ett testamente ska få en särskild sak, exempelvis en tavla eller ett smycke, är inte dödsbodelägare utan kallas för ”legatarie”. En legatarie deltar inte i dödsboförvaltningen men har naturligtvis rätt att kräva att dödsbodelägarna lämnar ut det föremål som enligt testamentet tillkommer legatarien.
Vid mötet, som formellt kallas ”bouppteckningsförrättning”, sammanställs den avlidnes tillgångar och skulder i ett dokument. När detta är klart undertecknas handlingen av en ”bouppgivare” och två ”gode män”.
Bouppgivare är den person som bäst kände till den avlidne personens ekonomiska situation (vanligtvis ett barn, en efterlevande sambo eller en efterlevande maka/make). De gode männen ska vara personer som inte har något eget intresse i dödsboet. Om en jurist anlitas för att upprätta bouppteckningshandlingen kan han eller hon, tillsammans med en kollega, agera god man.
5. Vad är Skatteverkets roll?
Skatteverket ansvarar för registrering av handlingen. När bouppteckningen registrerats blir den en allmän handling som kan begäras ut av vem som helst. Dokumentet ska skickas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Om det av någon anledning behövs anstånd med ingivandet av handlingen kan dock en förfrågan om förlängd tidsfrist framföras till Skatteverket. Anstånd beviljas i princip alltid om det föreligger ett sakligt skäl till att mer tid behövs för att upprätta bouppteckningen.
När Skatteverket mottagit dokumentet kontrolleras bland annat att förteckningen över dödsbodelägare är korrekt och att kallelser gått ut på rätt sätt till de dödsbodelägare som eventuellt inte närvarat. Skatteverket gör dock inte någon kontroll av att redovisningen av tillgångar och skulder stämmer med verkligheten. Detta ansvar åvilar helt och fullt dödsbodelägarna.
Under förutsättning att alla formaliteter är i ordning registreras bouppteckningen av Skatteverket, vanligtvis ett par månader efter att den inkommit till myndigheten. Om någon obligatorisk lagregel blivit förbisedd begär Skatteverket att handlingen kompletteras. Det är viktigt att ett eventuellt kompletteringsföreläggande från Skatteverket följs, eftersom den som är ansvarig för processen annars kan bli skyldig att utge vite (det vill säga en form av böter).
6. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning?
Nej, ett dödsbo får inte tömmas innan det finns en registrerad bouppteckning på plats. De enda åtgärder som får vidtas är sådana som är absolut nödvändiga för att förvaltningen av dödsboet och för att undvika att dödsboet drabbas av ekonomiska skador (exempelvis betala räkningar och begravningskostnader).
Det är först när handlingen är på plats som det blir aktuellt med ett arvskifte, vilket innebär att dödsboets tillgångar delas ut till arvingar och testamentstagare. Om dödsbodelägarna delat upp dödsboets lösöre (exempelvis möbler och prydnadssaker) på informell väg redan innan det formella arvskiftet äger rum ska det framgå av arvskiftesavtalet att så skett. Det brukar då uttryckas som att dödsboets lösöre fördelats genom ”sämjedelning”.
7. Hur skriver man en kallelse?
En kallelse till förrättning kan utformas på exempelvis följande sätt:
Härmed kallas du till bouppteckningsförrättning med anledning av Kalle Johanssons dödsfall. Förrättningen kommer äga rum den 1 mars 2022 klockan 13.00 på Stora Gatan 1 i Lilla Stadens kommun. Vänligen meddela undertecknad om du avser närvara eller inte. Bifogat denna kallelse återfinns ett kallelsebevis som jag önskar att du skickar i retur till mig. Vänligen/ Lisa Johansson
Tänk på att skicka kallelsen på ett tillförlitligt vis. Rekommenderat brev, i kombination med e-postmeddelande, är enligt oss det bästa tillvägagångssättet.
Läs gärna vår specialtext om hur man skriver och skickar en kallelse.
8. Vad händer om en dödsbodelägare inte kommer till förrättningen?
Det finns inget krav på att dödsbodelägarna ska närvara vid förrättningen. Det viktiga är att alla dödsbodelägare har kallats till förrättningen i rätt tid. För att vara helt säker på att kallelsen inte kommer att underkännas bör kallelsen skickas ut minst två veckor innan förrättningen till dödsbodelägare bosatta i Sverige och fyra veckor innan förrättningen till dödsbodelägare bosatta utomlands.
Om en dödsbodelägare har kallats i rätt tid men ändå inte närvarar vid förrättningen måste detta framgå av bouppteckningen. Till dokumentet ska därför bifogas bevisning på att den frånvarande dödsbodelägaren har kallats på ett korrekt sätt. Underlaget ska i första hand vara ett undertecknats kallelsebevis från dödsbodelägaren. Om sådant saknas är det godtagbart med ett kvitto på att kallelsen skickats med rekommenderat brev.
9. Hur hanteras lösöre?
Värdet av lösöre, det vill säga möblemang och liknande, ska tas upp på precis samma sätt som övriga tillgångar. I praktiken är det dock vanligt att vissa saker inte tas upp i bouppteckningen, eftersom det representerar ett alldeles för litet värde för att vara relevant i förhållande till kvarlåtenskapen i stort. Det är också vanligt att värdet av dödsboets lösöre redovisas som en klumpsumma. Om dödsbodelägarna är osäkra på hur lösöret ska värderas finns det företag som är specialiserade på värdering av dödsbon och som kan anlitas för detta ändamål.
10. Får man sälja av delar av dödsboet innan?
Det finns inget förbud mot att avyttra egendom som tillhör dödsboet innan bouppteckningen har registrerats. Om samtliga dödsbodelägare är överens går det att sälja så kallad lös egendom, exempelvis en bil eller en möbel.
Generellt sett är det dock klokt att inte genomföra några försäljningar av dödsboets egendom innan dokumentet är skrivet. Om inte samtliga dödsbodelägare lämnat sitt uttryckliga godkännande till en försäljning finns det en risk att missförstånd och tvister uppstår.
Om den avlidne personen genom ett testamente bestämt att viss egendom ska tillfalla en särskild person får denna egendom självklart inte säljas. Stäm gärna av med en jurist om du är involverad i ett dödsbo där det diskuteras försäljning av egendom innan handlingen är registrerad. Observera att en fastighet eller bostadsrätt inte kan tillträdas av en ny ägare förrän det finns en registrerad bouppteckning. Avseende fastigheter måste dödsboet dessutom ansöka om lagfart hos Lantmäteriet för att kunna tas upp som säljande part i köpekontraktet.
Läs mer om dödsbon i vårt blogginlägg om regler för dödsbon.
11. Vad händer efter att dokumentet är klart och signerat?
En bouppteckning som har registrerats hos Skatteverket får funktionen som legitimationshandling för dödsboet som juridisk person. Det innebär att dödsbodelägarna kan använda dokumentet för att sälja exempelvis fastigheter eller avsluta bankkonton.
Dokumentet är vidare det viktigaste underlaget för arvskiftet. Efteråt ska dödsbodelägarna, som huvudregel, snarast möjligt fördela dödsboets egendom genom arvskifte. Om det finns ett testamente som vunnit laga kraft ska det som förordnats i testamentet naturligtvis följas. Om testamente saknas är dödsbodelägarna i praktiken fria att själva komma överens om hur tillgångarna ska delas upp. Det vanliga är dock att dödsbodelägarna tillämpar de lagbestämmelser om arvsrätt som återfinns i ärvdabalken.
Det ingens ingen lagstadgad tidsfrist för när arvskiftet senast ska genomföras. Det är dock, av flera skäl, att rekommendera att arvskiftet sker snarast möjligt efter att dokumentet blivit registrerad, skulder reglerats och övriga praktikaliteter avklarats. Det är exempelvis vanligt att storbankerna (SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank) önskar att dödsboets konton och andra tjänster ska avslutas när det inte längre föreligger något praktiskt behov av dem.
12. Måste man alltid göra en bouppteckning?
Nej, det finns vissa situationer då det inte är nödvändigt. Det behöver inte upprättas om det saknas tillgångar i dödsboet eller om tillgångarna är av ett så begränsat värde att det endast räcker till begravningen och andra till dödsfallet relaterade kostnader.
Om förutsättningarna för att inte upprätta en bouppteckning är uppfyllda ska dödsbodelägarna istället göra en dödsboanmälan hos socialnämnden i den avlidnes kommun.
13. Vad händer om något blir fel?
Om det uppdagas att dokumentet innehåller felaktigheter ska en så kallad tilläggsbouppteckning hållas. En tilläggsbouppteckning ska även hållas om en ny skuld eller tillgång blir känd efter att en bouppteckning har förrättats.
En tilläggsbouppteckning ska förrättas inom en månad från och med att den nya omständigheten eller felaktigheten upptäcks. Därför är viktigt att vara uppmärksam under förrättningsmötet, och agera snabbt när tillägg eller annan viktig information kommer till er kännedom.
När en tilläggsbouppteckning görs, ska en ny förrättning hållas på samma sätt som för en vanlig bouppteckning. I tilläggsbouppteckningen ska noteras att förrättningen gick rätt till, samt eventuella tillägg och rättelser.
14. Vad kan jag göra om jag inte blivit kallad till förrättningen?
Om du som dödsbodelägare inte blivit kallad till förrättningen saknas förutsättningar att registrera dokumentet. Skatteverket ska självmant uppmärksamma ett sådant förbiseende. Eftersom det inte är säkert att handläggaren på Skatteverket kommer att notera att kallelseförfarandet inte gått rätt till är det dock bra att du, om du vet att handlingen lämnats in, hör av dig till Skatteverket och meddelar att du motsätter dig registrering av bouppteckningen. Om dokumentet redan blivit registrerat, och överklagandefristen löpt ut, ska du kontakta övriga dödsbodelägare och kräva att en tilläggsbouppteckning upprättas.
Vidare är det i en situation då en enskild dödsbodelägare blivit exkluderad från processen oftast lämpligt att ge in en ansökan om förordnande av boutredningsman till tingsrätten. Om det sker övertar boutredningsmannen ansvaret för dödsboförvaltningen och har en lagstadgad skyldighet att agera opartiskt och behandla alla dödsbodelägare likvärdigt. En boutredningsman är dock dyr i drift, så en ansökan om att tillsätta en boutredningsman bör bara ske om det finns förhållandevis stora tillgångar i dödsboet.
15. Går det att överklaga?
Ja, Skatteverkets beslut om att registrering en bouppteckning kan överklagas till förvaltningsrätten inom tre veckor från det att beslutet meddelades. Överklagandet kan endast ta sikte på formella brister i bouppteckningen – exempelvis att kallelser inte skickats alls eller för sent. Förvaltningsrätten kan således inte ta ställning till om tillgångar och skulder värderats på rätt sätt. Frågor om värdering hanteras av dödsbodelägarna eller en boutredningsman om en sådan person förordnats.
16. Kan Enkla Juridik hjälpa mig till ett bra pris?
Ja, våra priser på bouppteckningar är mycket konkurrenskraftiga och står sig ofta mycket bättre än begravningsbyåer. Anledningen till det är att våra jurister är mycket erfarna, snabba och rutinerade. Hör av dig för ett prisförslag.
