1. Vad är nyttjanderättsersättning?
Nyttjanderättsersättning är en typ av ersättning som inte är fastställd i lag utan istället har utvecklats genom praxis från domstolarna. Det handlar om en ersättning som betalas från en make/sambo till den andra om den andra inte kan eller får bo kvar i den gemensamma bostaden efter en separation.
Syftet med nyttjanderättsersättning är att jämna ut eventuella kostnader som uppstår vid en separation så att ingen part hamnar i en sämre situation till följd av separationen.
2. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att nyttjanderättsersättning ska utgå?
Huvudsakligen krävs det att följande tre punkter är uppfyllda för att nyttjanderättsersättning ska kunna utgå.
- Ansökan om äktenskapsskillnad ska ha gjorts och lämnats in till aktuell tingsrätt.
- Bodelningen ska ej vara genomförd och det ska ha gått minst ett år sedan äktenskapsskillnaden. (Högsta domstolen har i ett mål från 2006 konstaterat att det går att argumentera för att denna tidsgräns ska kortas ned, detta är däremot inget som fått gehör i tingsrätterna eller hovrätterna.)
- Domstol ska ha beslutat om kvarsittningsrätt för kvarvarande make. Detta innebär alltså att domstolen gått in och beslutat om vem som ska flytta från den gemensamma bostaden. Om detta inte uppfylls finns det två ytterligare möjligheter.
- Att frånflyttande make på något vis blivit förhindrad från att nyttja den gemensamma bostaden. Värt att beakta här är att domstol har fastslagit att det inte räcker att kvarsittande make har bytt låst på dörren för att frånflyttande ska anses ha blivit förhindrad. Eller
- Att löpande kostnader förknippade med boendet har betalats av den frånflyttande maken. Om detta inte har gjorts ser domstolen ofta negativt på ett eventuellt tilldelande av nyttanderättsersättning.
Vidare är det inte relevant för bedömningen huruvida bostaden ägs eller hyrs av makarna, samt inte heller om den utgör enskild egendom.
3. Hur beräknas nyttjanderättsersättningen?
Storleken av nyttjanderättsersättningen har som regel beräknats på ett av tre sätt i de fall som tagits till domstol.
Brukshyra
Med uttrycket brukshyra menas den hyra som likvärdiga bostäder på orten tar. För detta krävs det däremot att det finns likvärdiga bostäder på orten som hyrs ut. I många fall där det rör sig om mindre orter eller villor saknas det ofta likvärdiga bostäder att jämföra med varpå denna modell kan vara svår att applicera. Vidare brukar domstolarna även ta hänsyn till hur mycket av bostadens löpande kostnader som betalats av den kvarsittande och kvitta dessa mot brukshyran.
I de fall där bostaden ägs likvärdigt av båda makarna är det värt att beakta att endast 50% av bostaden hyrs då den andra delen redan ägs av den kvarsittande maken.
Faktiska kostnader förknippade med boendet
I vissa fall som kommit upp i domstol är det istället de faktiska kostnader som är förknippade med boendet som nyttjas för att beräkna nyttjanderättsersättningen. Det rör sig då om saker som räntekostnader, elkostnader, föreningsavgifter eller hyran på bostaden.
Hovrätten kom i 2014 fram till att el och räntekostnader som till fullo betalats av den avflyttade parten kan läggas till bas för en nyttjanderättsersättning och att den avflyttade då ska ersättas till fullo av den kvarsittande. Det är således möjligt att få nyttjanderättsersättningen bestämd till sin del av kostnaderna i de fall där räntekostnader delas av paret.
Denna metod nyttjas oftast i de fall där brukshyran ej går att fastställa, däremot är det möjligt för en part att direkt yrka för att denna metod ska nyttjas enligt ett uttalande från Högsta domstolen
Skatteverkets schablonvärde för bostadsförmån
Detta är den sista metoden som regelbundet nyttjas i domstolar, och utgår från de schablonvärden som Skatteverket fastställer inför beskattning av bostadsförmån. Dessa utgår således från hyrespriset för bostäder i området och har sammanställt dessa i en genomsnittlig kostnad per kvadratmeter. Då det i många orter saknar en fungerande hyresmarknad för villor baseras denna kostnad oftast på lägenheter, något som kan leda till fel när det istället rör sig om villor. Det har argumenteras för att denna metod endast ska användas i fall där metoderna ovan verkligen inte kan appliceras.
4. Hur framför jag ett krav på nyttjanderättsersättning?
Det finns två metoder för att kräva nyttjanderättsersättning:
Den första är att parterna kommer överens om det och enas om att nyttjanderättsersättning ska utbetalas.
Det andra sättet är att en av parterna tar ärendet till domstol och där yrkar för nyttjanderättsersättning. Eftersom det inte finns fastställd lagstiftning på området, finns det en viss osäkerhet kring resultatet. Därför är det klokt att ta hjälp av juridiskt ombud för att säkerställa det bästa möjliga utfallet.
5. Hur kan vi på Enkla Juridik hjälpa dig?
Här på Enkla Juridik har vi bred kompetens och kan hjälpa dig med allt från den inledande förhandlingen av en nyttjanderättsersättning eller ett yrkande till domstolen för att begära nyttjanderättsersättning, samt lägga fram för- och nackdelar för just din situation. Vårt team med kunniga jurister kan även hjälpa och vägleda dig genom hela processen så att du känner dig trygg.
Tveka inte att höra av dig om du har några fler frågor eller om du vill att vi hjälper din situation!
