Denna text uppdaterades senast den 17 december 2025
Regeringen har lämnat förslag på skärpta regler för arbetskraftsinvandring, som föreslås träda i kraft den 1 juni 2026. Syftet är att motverka arbetskraftsexploatering och arbetslivskriminalitet, samtidigt som man vill främja invandring av högkvalificerad arbetskraft och stärka skyddet för utländska arbetstagare.
Vi går igenom de 4 största regelförändingrarna nedan. Vi förklarar vad de föreslagna reglerna kan komma att innebära för dig som sökande och för dig som arbetsgivare.
Regeländring 1. Krav på heltäckande sjukförsäkring
Regeringen föreslår att utlänningar som ansöker om arbetstillstånd och ska vistas i Sverige i högst ett år ska ha, eller ha ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Bakgrunden är att rätten till svensk hälso- och sjukvård följer bosättning enligt folkbokföringslagen. Den som inte anses bosatt här har endast rätt till omedelbar vård, vilket innebär att många arbetskraftsinvandrare som beviljas kortare arbetstillstånd saknar tillgång till full vård. Med ett försäkringskrav säkerställs att utlänningen får den vård som behövs och att regionerna kan få ersättning för sina kostnader.
Regeringen föreslår att utlänningar som ansöker om arbetstillstånd och ska vistas i Sverige i högst ett år ska ha, eller ha ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Bakgrunden är att rätten till svensk hälso- och sjukvård följer bosättning enligt folkbokföringslagen. Den som inte anses bosatt här har endast rätt till omedelbar vård, vilket innebär att många arbetskraftsinvandrare som beviljas kortare arbetstillstånd saknar tillgång till full vård. Med ett försäkringskrav säkerställs att utlänningen får den vård som behövs och att regionerna kan få ersättning för sina kostnader.
Liknande krav finns redan för bland annat EU-blåkort, ICT-tillstånd, säsongsarbete samt uppehållstillstånd för forskning och studier. Regeringen ser därför inga skäl att undanta personer som söker arbetstillstånd från motsvarande skyldighet. Försäkringen ska täcka kostnader för både akut och planerad vård, sjukhusvistelse, tandvård och vid behov hemtransport av medicinska skäl, i enlighet med hur begreppet heltäckande sjukförsäkring används i övriga utlänningslagen.
Det ska också finnas flexibilitet i vem som tecknar försäkringen — det kan vara den sökande själv eller arbetsgivaren. Det är dessutom tillräckligt att den sökande visar att en försäkring har tecknats eller ansökts om vid ansökningstillfället om arbetstillstånd, vilket minskar administrativa problem under handläggningen. Förslaget innebär att reglerna harmoniseras med andra tillståndsformer och att ansvarsfördelningen kring vårdkostnader blir tydligare.
Regeländring 2. Förhöjt lönekrav för att beviljas arbetstillstånd
Regeringen föreslår att lönen vid ansökan om arbetstillstånd från och med den 1 juni 2026 ska uppgå till minst 90 % av medianlönen i Sverige, vilket innebär en höjning från dagens nivå på 80 %. Medianlönen fastställs årligen av SCB, och med dagens siffror skulle lönekravet höjas från 29 680 kr (80 %) till 33 390 kr (90 %).
Det nuvarande kravet på ”god försörjning” tas bort och ersätts av det tydligare lönekravet. Även fortsättningsvis gäller att lönen och övriga anställningsvillkor inte får vara sämre än vad som följer av kollektivavtal eller praxis i branschen. Om kollektivavtalsnivån är högre än lönekravet måste arbetsgivaren följa den högre nivån.
Syftet med det höjda kravet är att minska arbetskraftsinvandring till lågavlönade yrken där risken för oseriösa villkor och arbetslivskriminalitet bedöms vara större. Regeringen bedömer att kompetensförsörjningen i dessa yrken i huvudsak kan tillgodoses med arbetskraft som redan finns i Sverige. För yrken där lönenivåerna ligger under tröskeln, eller där det finns särskilda behov, ska regeringen kunna besluta om undantag; mer om vilka undantag som kan bli aktuella behöver dock utredas vidare.
Vid ansökan om förlängning av arbetstillstånd ska lönen uppfylla det krav som gäller vid den nya ansökningstidpunkten, men tillfälliga avvikelser på grund av t.ex. föräldraledighet eller sjukskrivning ska inte leda till avslag eller återkallelse. Mindre avvikelser kan också bedömas som ringa om det finns rimliga skäl och förutsättningarna framåt är uppfyllda.
Regeländring 3. Särskilda regler för vissa yrken
Regeringen föreslår att vissa yrkesgrupper ska kunna undantas helt från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandring har under senare år främst skett inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav, där missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare är särskilt utbrett, exempelvis bygg, städ, assistans, bemanning och transport. För dessa yrken kan det behövas särskilda regler för att motverka missbruk, utöver andra åtgärder som kontroller och sanktioner mot oseriösa arbetsgivare.
Regeringen föreslår ett nytt bemyndigande i utlänningslagen som ger möjlighet att via föreskrifter ange vilka yrkesgrupper som inte får beviljas arbetstillstånd. Några yrken som regeringen nämnt som exempel är bärplockning och personlig assistans. Listan kommer att ses över och uppdateras vid behov för att hantera förändringar i missbruksmönster.
Regeländring 4. Motverka oseriösa arbetsgivare
Regeringen föreslår skärpta regler som ger Migrationsverket tydligare möjlighet att vägra arbetstillstånd på grund av brister hos arbetsgivaren. Ett arbetstillstånd ska kunna nekas om arbetsgivaren har dömts för, eller är skäligen misstänkt för, allvarliga brott enligt utlänningslagen, människohandel eller människoexploatering enligt brottsbalken. Detsamma gäller om arbetsgivaren har påförts särskilda avgifter enligt utlänningslagen eller sanktioner för oriktiga uppgifter som rör redovisning av arbete.
Bestämmelsen är fakultativ, vilket innebär att en individuell och proportionerlig bedömning ska göras i varje enskilt fall. Även arbetstagarens intressen ska beaktas, och mindre allvarliga eller äldre överträdelser behöver inte automatiskt leda till avslag. Samtidigt tydliggörs att arbetsgivarens tidigare misskötsamhet kan få betydelse vid prövningen av arbetstillstånd.
Regeringen föreslår även att den särskilda avgiften för arbetsgivare som har utlänningar anställda utan rätt att vistas eller arbeta i Sverige höjs. Avgiften föreslås höjas från ett till två prisbasbelopp per person, och från två till fyra prisbasbelopp om överträdelsen har pågått längre än tre månader. Höjningen ska även gälla uppdragsgivare, inklusive uppdragsgivare i tidigare led, i entreprenadförhållanden där en underentreprenör har en utlänning anställd som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige.
Övriga förslag till förändring
Regeringen föreslår även flera förändringar som rör särskilda tillståndstyper. För ICT-tillstånd och tillstånd för säsongsarbete föreslås att nuvarande försörjningskrav ersätts med ett krav på lön i nivå med den lägsta månadslön som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, oavsett tjänstgöringsgrad. Samtidigt föreslås att den maximala tillståndstiden för säsongsarbete förlängs från sex till nio månader under en tolvmånadersperiod.
Vidare föreslås att tillståndstiden för EU-blåkort utökas från högst två till högst fyra år, i syfte att öka förutsebarheten för både arbetsgivare och högkvalificerad arbetskraft samt minska den administrativa bördan. Frågan om när innehavare av EU-blåkort ska kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd är föremål för fortsatt beredning.
Vidare föreslås att vissa utlänningar med uppehållstillstånd, t.ex. för att söka arbete efter slutförd forskning eller studier, ska kunna ansöka om tillstånd för forskning eller doktorandstudier inifrån Sverige under giltighetstiden för det tidigare tillståndet. Även medföljande familjemedlemmar omfattas. Nyfödda barn till forskare, EU-blåkort- och ICT-tillståndsinnehavare kan redan ansöka om tillstånd inifrån Sverige, varför inga lagändringar behövs i den frågan.
För att stärka skyddet mot utnyttjande av utländsk arbetskraft föreslås även nya brott införas i utlänningslagen, som riktar sig mot exploatering och handel med arbetstillstånd.
Ikraftträdande av reglerna för arbetstillstånd
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026. Ansökningar om förlängning av arbetstillstånd som beviljats före ikraftträdandet omfattas av de tidigare reglerna, förutsatt att ansökan registrerats hos Migrationsverket senast den 1 december 2026. Nuvarande bestämmelse om god försörjning gäller även vid prövning av överklaganden av arbetstillstånd som meddelats före ikraftträdandet. Nya lönekrav och nivåer för den särskilda avgiften ska inte tillämpas retroaktivt på överträdelser som har begåtts före ikraftträdandet.