Om någon har avlidit ska det i regel göras en bouppteckning. När du och de andra dödsbodelägarna möts för att gå igenom den dödes tillgångar och skulder brukar detta kallas bouppteckningsförrättning.
Det finns en del regler kring detta, men det kan göras enklare om du följer detta inlägg steg för steg. En kallelse till bouppteckning är egentligen ganska simpel och det finns inte mycket formkrav. Det som är det mest centrala är att rätt personer kallas och att dessa kallas i god tid. Om detta inte går rätt till ska skatteverket inte godkänna bouppteckningen och då registreras den inte.
När du ska bjuda in till en bouppteckningsförrättning finns det en del saker att tänka på, såsom vilka en kallelse ska skickas till och när dessa kallelser ska skickas. Nedan beskrivs de steg du kan följa för att se till att kallelsen går rätt till.
Steg 1. Vad ska jag skriva i en kallelse?
Om du är en dödsbodelägare som har egendom i din vård är det du (eller boutredningsman eller testamentsexekutor) som ska bestämma tid och ort för bouppteckning.
Det första du bör göra är tänka på vad som ska stå i kallelsen. Det finns inte mycket formkrav här, men i kallelsen ska det stå vem bouppteckningen gäller samt var och när den kommer att ske.
Skatteverket föreslår även att du bör skriva att det inte är en nödvändighet att komma till förrättningen, då den ändå kan äga rum. Om en person väljer att inte delta vid förrättningen ska det sedan vid bouppteckningen bifogas bevis för att denne person ändå var kallad.
Steg. 2 Skicka kallelsen till rätt personer
När du väl har formulerat kallelsen måste du fundera på vilka kallelsen ska skickas till. Enligt lagen är det krav på att följande personer får kallelse:
- Efterlevande make, maka, efterlevande sambo eller registrerad partner ska alltid kallas (även då de inte är dödsbodelägare).
- Dödsbodelägare
- Efterarvingar
Efterlevande make, maka, sambo eller partner ska kallas
Om den avlidne hade en pågående äktenskapsskillnad ska dennes make ändå kallas till bouppteckningen. Även då en efterlevande make, maka, sambo eller registrerad partner inte är dödsbodelägare ska dessa ändå kallas till bouppteckningen.
Dödsbodelägare ska kallas, men vilka är dödsbodelägare?
Du ska även kalla övriga dödsbodelägare. Dödsbodelägare är de personer som har rätt att vara delägare i dödsboet efter den avlidne. Dessa kan vara eventuella legala arvingar samt universella testamentstagare. Universella testamentstagare är de som blivit förordnade en hel eller andelar av en kvarlåtenskap.
Om legala arvingar och universella testamentstagare saknas blir allmänna arvsfonden dödsbodelägare och ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Skatteverket anser även att i särfall kan allmänna arvsfonden behöva kallas tillsammans med en avlidens arvingar.
Efterarvingar ska kallas
Till efterarvingar räknas både legala och testamentariska och alltså ska båda typerna kallas.
Även efterlevande barn som inte är dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen. Även efterarvingar genom testamente ska kallas.
Ska jag kalla testamentstagare?
En legatarie (någon som en testator förordnat ska få en viss bestämd egendom) behöver inte kallas till bouppteckning då denne inte anses vara dödsbodelägare. Inte heller en person som endast förordnats nyttjanderätt till egendom ska kallas till bouppteckningen, förutsatt att denne inte är dödsbodelägare på annan väg.
Såsom sagts ovan ska dock universella testamentstagare kallas.
Vad gör jag om den som avled var i en pågående skilsmässa?
Om den som avled var i en pågående skilsmässa men den ännu inte var färdigställd ska alltid dennes efterlevande make eller maka kallas till bouppteckningsförrättningen.
Vad gör jag om den avlidne var skild/hade avslutat ett samboförhållande utan att en bodelning kommit till stånd?
Om den avlidne var skild men en bodelning ännu inte hade kommit till stånd ska denne anses vara dödsbodelägare och alltså kallas till förrättningen. En efterlevande make kan dock genom sin passivitet förlora rätten till bodelning och därmed också förlorat rätten att vara dödsbodelägare.
Om den avlidne tidigare var i ett samboförhållande men en bodelning ännu inte hade kommit till stånd kan denne tidigare sambo ha rätt att vara dödsbodelägare. Enligt Skatteverket är emellertid rättsläget oklart, de anser dock att en tidigare sambo med rätt till bodelning har även rätt till att vara dödsbodelägare. Således bör även en tidigare sambo i denna situation kallas.
Vad gör jag om en dödsbodelägare avlider?
Om en arvlåtare avlidit och en av dennes dödsbodelägare avlider ska samtliga dödsbodelägare till denne kallas till arvlåtarens bouppteckning.
Vad gör jag om en arvinge avstått arv?
Om en arvinge avstår hela sitt arv anses inte denne vara dödsbodelägare och behöver alltså inte kallas till bouppteckningsförrättningen. Om en arvinge har avstått endast delar av sitt arv anses emellertid denne fortfarande vara dödsbodelägare och ska således kallas till förrättningen. Detta får dock som följd att den som arvingen har avstått delar av sitt arv för anses också vara dödsbodelägare och således ska även denna person kallas till bouppteckningen.
Vad gör jag om det tillkommer en ny dödsbodelägare?
Om det efter att en kallelse till bouppteckningsförrättning har skickats ut kommit en ny dödsbodelägare är det lämpligt att en ny kallelse skickas ut till den nya dödsbodelägaren. Dock är det inget hinder för registrering av bouppteckningen om det inte skickats ut så länge den nya dödsbodelägaren har närvarat vid förrättningen.
Vad gör jag om jag är osäker på vem som är dödsbodelägare?
Om du är osäker på vem som är dödsbodelägare är det bästa att kalla alla eventuella dödsbodelägare till bouppteckningsförrättningen.
Steg 3. Se till att du skickar kallelsen i god tid
Enligt 20 kap. 2 § Ärvdabalken gäller att samtliga delägare ska kallas i god tid till förrättningen. Det finns ingen allmängiltig regel för vad som betraktas vara i god tid, men du bör vara på den säkra sidan då en för sent utskickad kallelse kan utgöra ett hinder mot att bouppteckningen registreras (se 20 kap. 9 § Ärvdabalken).
I ett fall från kammarrätten i Stockholm ansågs en dödsbodelägare varit kallad i god tid då denne fick en kallelse som skickats med rekommenderad post 14 dagar innan bouppteckningen. Dock bör du vara uppmärksam på att det kan skilja sig från vad som är att anses vara i god tid i ditt fall, då det varierar vad som är god tid beroende på omständigheterna.
Skatteverket har som allmän rekommendation att du skickar ut kallelsen minst 14 dagar före bouppteckningsförrättningen till personer som bor i Sverige och minst 28 dagar före till personer som bor utomlands. Som sagts tidigare är dock dessa endast allmänna rekommendationer och det kan variera från fall till fall.
Om det har skett flera bouppteckningsförrättningar
Om det har skett flera förrättningar ska samtliga som deltagit vid dessa även vara kallade till en avslutande förrättning (den sista som sker).
Ibland uppstår beviskrav på att du har kallat en person
Om en person som ska ha blivit kallad till bouppteckningsförrättningen inte närvarar krävs det att det bifogas ett bevis till bouppteckningen att personen blivit kallad.
Som exempel på ett kallelsebevis ger skatteverket postens kvitto på ett rekommenderat kallelsebrev. De säger även att en handling där en person intygar att denne blivit kallad till förrättningen i god tid är ett kallelsebevis.
Det är viktigt att kallelsen till bouppteckning går rätt till
Som tidigare sagts kan en kallelse som inte gått rätt till innebära att skatteverket vägrar registrera bouppteckningen och den blir därmed ogiltig. En bouppteckning som inte har gått till på rätt sätt kan inte heller fixas genom att de som bör kallats godkänner den i efterhand.
