Med hundratals svenskar som inte längre bor i Sverige har efterfrågan på internationella bouppteckningar ökat. Det är ju vanligt för oss att hantera länder som Finland, Norge eller Danmark men även andra länder inom EU samt USA.
Många frågar oss ofta var en bouppteckning ska göras. I landet där den avlidne bor eller i Sverige om den avlidne är svensk medborgare? Andra frågor som kan dyka upp är hur fastigheter och andra tillgångar i utlandet ska hanteras.
Läs denna text för att få reda på svaren. Tveka inte att kontakta oss om du behöver hjälp. Våra erfarna jurister hjälper dig med en internationell bouppteckning.
1. Hur påverkar den avlidnes medborgarskap bouppteckningen?
Om du har en anhörig som avlidit, och som vid tidpunkten för sin bortgång hade hemvist i ett land inom Europeiska unionen (EU), blir EU:s arvsförordning (nr 650/2012) tillämplig. Förordningen trädde i kraft den 16 augusti 2015 och är tillämplig på förordnande om arv efter avliden. Förordningen gäller inte för skattefrågor, tullfrågor eller förvaltningsrättsliga frågor (artikel 1).
Enligt arvsförordningen är det den avlidnes hemvist som avgör vilket lands domstol, eller myndighet, som är tillämplig att besluta om arvet i dess helhet (artikel 4). Det är även hemvistlandets lag som blir tillämplig på arvet enligt artikel 21.1 arvsförordningen. Om det däremot framgår att den avlidne hade en uppenbart närmare anknytning till ett annat land än hemvistlandet ska det andra landets lag tillämpas (artikel 21.2). Det innebär att om den avlidne till exempel hade hemvist utomlands är inte svensk domstol eller myndighet behörig att förrätta, upprätta eller registrera en bouppteckning.
Det finns även en möjlighet för en person att välja vilket land som är behörig och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet efter honom eller henne. Det kallas för ett lagvalsförordnande, som görs i testamentet, och regleras i artikel 5 och artikel 22 arvsförordningen. Det innebär att en person med svenskt medborgarskap, men med hemvist i ett annat land, kan testamentera om att svensk domstol och svensk lag ska bli tillämplig. När svensk lag ska tillämpas är det ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som aktualiseras.
2. Behöver jag som anhörig ordna med bouppteckning till en avliden som hade hemvist utomlands?
Om du är anhörig till en person som avlidit, och vid sin bortgång hade hemvist i ett annat land, aktualiseras bestämmelserna i arvsförordningen. Enligt arvsförordningen är det personens hemvistland som avgör vilket lands domstol och myndighet som är behörig att besluta om arvet, samt vilket lands lag som är tillämplig (artikel 4 och artikel 21.1 arvsförordningen). Detta gäller däremot inte om personen i fråga har angivit medborgarskapslandet som behörigt land enligt artikel 22 arvsförordningen.
Har din anhörige haft hemvist i ett annat medlemsland måste du kontakta en jurist i det aktuella landet och då ska bouppteckningen upprättas där. Detta gäller även för länder utanför EU eftersom arvsförordningen är universellt tillämplig enligt artikel 20 arvsförordningen.
Om arvsförordningen är tillämplig och den avlidne har tillgångar i ett annat medlemsland kan du även behöva bevisa för en myndighet eller domstol i det andra landet att du har äganderätt till den avlidnes tillgångar. För att bevisa din ställning och rätt till en tillgång kan du upprätta ett så kallat europeiskt arvsintyg. Intyget kan användas av dig som är arvinge, boutredningsman eller testamentstagare. Bestämmelser om europeiskt arvsintyg hittar du i artikel 63-72 arvsförordningen. Ett arvsintyg är inte obligatoriskt enligt artikel 62.2 arvsförordningen, men det underlättar för dig som behöver styrka din rätt till tillgångar.
Ett arvsintyg kan till exempel behövas om den avlidne har medel på ett bankkonto och du behöver få tillgång till bankkontot. Det är den myndighet där arvet handläggs som kan utfärda ett arvsintyg, till exempel om den avlidne hade hemvist i Sverige så är det Skatteverket som är behörig att utfärda arvsintyget.
Arvsintyget ersätter inte nationella handlingar och det är endast till för att du som är till exempel arvinge, ska kunna styrka din ställning och kunna visa att du har rätt till tillgångar från personen som avlidit. Du behöver alltså även upprätta en bouppteckning då det är bouppteckningen som visar vad du har rätt till av kvarlåtenskapen.
3. Hur hanteras de utländska tillgångarna i bouppteckningen?
Om bouppteckningen ska upprättas och registreras i Sverige och svensk lag är tillämplig, gäller reglerna i ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken ska kvarlåtenskapen delas mellan arvingarna och kvarlåtenskapen innefattar även utländska tillgångar, såsom fast egendom i form av en fastighet eller liknande.
Vid gränsöverskridande arvsärenden inom EU kan arvingarna, som ovan nämnt, upprätta ett europeiskt arvsintyg (artikel 62-73 arvsförordningen). Arvsintyget syftar till att underlätta hanteringen och ska kunna användas av arvingar, testamentstagare, testamentsexekutorer och boutredningsmän för att styrka sin ställning, sina rättigheter eller sina befogenheter i en annan medlemsstat. Ett arvsintyg har rättsverkningar i alla medlemsstater och varje medlemsstat bestämmer själv vilken myndighet som har behörighet att utfärda ett sådant. I Sverige är det Skatteverket som utfärdar arvsintyg. Arvsintyget ersätter däremot inte nationella dokument som används liknande ändamål i medlemsstaterna och det är inte obligatoriskt att använda sig av arvsintyget.
4. Behöver jag både göra en bouppteckning i Sverige och en i utlandet?
Nej, om du har en släkting med hemvist utomlands som avlidit ska du inte upprätta en bouppteckning i Sverige. Däremot behöver du kontakta en jurist i hemvistlandet för personen som avlidit för att upprätta en bouppteckning i det landet. Men du ska alltså inte upprätta två bouppteckningar, utan huvudregeln är att en bouppteckning som upprättats och registrerats i ett annat medlemsland ska erkännas i Sverige enligt artikel 39.1 arvsförordningen.
5. Hur gör jag en bouppteckning efter en avliden som bodde i USA?
Om du har en släkting som avlidit i USA och du har rätt till arv efter personen, är det amerikansk domstol som är behörig och amerikansk lag ska tillämpas. Det följer av huvudregeln i artikel 4 arvsförordningen, som anger att hemvistlandet ska handlägga arvet i sin helhet. Vidare är det hemvistlandets lag som är tillämplig enligt artikel 21.1 arvsförordningen. Detta gäller även länder utanför unionen eftersom arvsförordningen är universellt tillämplig enligt artikel 20. Du behöver kontakta en amerikansk jurist för att upprätta och registrera en bouppteckning i USA om den avlidne hade hemvist där före sin bortgång.
6. Går det att ha bouppteckningen digitalt om vissa bor utomlands?
Ja, om en bouppteckning ska hållas inom ramen för svenska lagar kan vi ordna med en förrättning där dödsbodelägarna är med på länk/telefon.
7. Hur går processen till steg-för-steg?
Det är den avlidnes hemvistland (artikel 4) eller medborgarskapsland, om detta särskilt begärts av den avlidne i testamente (artikel 22), som avgör vilket land som är behörig att besluta om arvet i sin helhet. Det betyder att processen ser olika ut eftersom bouppteckningen påverkas av vilket lands lag som är tillämplig, samt eventuella förordnanden i testamentet.
I Sverige regleras bouppteckningen i huvudsak i 20 kap. ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Med bouppteckning avses dels den skriftliga handlingen, dels det möte där denna upprättas (förrättningen). När bouppteckningen är färdig ska den registreras hos Skatteverket, som är den behöriga myndigheten. Processen i Sverige ser ut på följande sätt:
- I bouppteckningen ska kvarlåtenskapen från dödsboet finnas med och då ska en bouppgivare utses. Bouppgivaren är den anhörige som har bäst vetskap om vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade vid dödsfallet (20 kap. 6 § ärvdabalken).
- Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet enligt 20 kap. 1 § ärvdabalken. Det innebär att det måste hållas en förrättning dit dödsbodelägare och förrättningsmän kallas. Syftet med förrättningen är att ge en överblick över dödsboet.
- Bouppteckningen sammanställs sedan under förrättningen.
- Den färdigställda bouppteckningen ska sedan skickas in till Skatteverket inom en månad från att den upprättats (20 kap. 8 § ärvdabalken).
- Sedan godkänner och registrerar Skatteverket bouppteckningen (20 kap. 9 § andra stycket ärvdabalken) och skickar tillbaka originalet till personen som lämnat in den. Bouppteckningen är därmed avslutad.
8. Kan Enkla Juridik hjälp mig med en bouppteckning?
Vi på Enkla Juridik har flera jurister som är specialiserade inom familjerätt och vi kan svara
på allmänna familjerättsliga frågor och bistå med rådgivning, men även hjälpa till vid upprättandet av en bouppteckning till ett fast pris. Har du frågor eller funderingar som rör arv eller övrig familjerättsjuridik, tveka inte att höra av dig till oss för en kostnadsfri rådgivning.
- 1. Hur påverkar den avlidnes medborgarskap bouppteckningen?
- 2. Behöver jag som anhörig ordna med bouppteckning till en avliden som hade hemvist utomlands?
- 3. Hur hanteras de utländska tillgångarna i bouppteckningen?
- 4. Behöver jag både göra en bouppteckning i Sverige och en i utlandet?
- 5. Hur gör jag en bouppteckning efter en avliden som bodde i USA?
- 6. Går det att ha bouppteckningen digitalt om vissa bor utomlands?
- 7. Hur går processen till steg-för-steg?
- 8. Kan Enkla Juridik hjälp mig med en bouppteckning?