En förlikning är ett mycket effektivt sätt att lösa ett civilrättsligt tvistemål. Båda parterna kompromissar syfte att bli av med konflikt. Ofta gör det att båda parterna besparar stora summor pengar och väldigt mycket tid.
1. Vad är en förlikning?
En förlikning innebär en uppgörelse i godo. Det går ut på att två tvistande parter uppnår en frivillig uppgörelse. En sådan uppgörelse är frivillig i den bemärkelsen att den uppnås utan ett avgörande eller en dom från domstolen, utan genom en överenskommelse parterna emellan.
En förlikning förutsätter att de oeniga parterna försöker att mötas i mitten för att uppnå en lösning. Visserligen kan det ifrågasättas varför man ska tillmötesgå den andra parten om man är säker på sin sak och sitt krav. Oavsett hur säker man är på sin sak går det aldrig att garantera utfallet av tvisten om den avgörs av domstolen. En förlikning har alltså många fördelar, inte minst att:
- man kan lägga saken bakom sig,
- man undgår en process i domstolen, som kan vara både tids-och kostnadskrävande, och
- man blir säker på vad utgången av tvisten blir.
I eller utanför domstol
En förlikning kan uppnås när parterna tvistar utanför ramen för en domstolsprocess (utom rätta) och även inom ramen för en inledd eller pågående domstolstvist (inom rätta). En förlikning utom rätta innebär att någon domstolsprocess inte behöver initieras, eftersom parterna enas innan saken går vidare till domstolen. En förlikning inom rätta innebär däremot att domstolen inte behöver avgöra ärendet genom en dom. Istället kan domstolen i en dom stadfästa vad parterna har överenskommit om, utan att göra en rättslig prövning av målet.
2. Hur uppnås en förlikning?
En civilrättslig tvist kännetecknas av oenighet mellan två eller flera parter, varvid var part vill driva igenom sin vilja. Varje part vidhåller således sitt yrkande och sina krav, och därför blir det inte möjligt att nå en lösning. Många gånger kan dock tvisten få ett avslut om parterna försöker att mötas i mitten. En förlikning kan alltså uppnås genom att respektive part frånfaller eller modifierar en del av sitt krav och yrkande, för att i viss mån tillmötesgå den andra parten. På detta sätt kan parterna öppna upp för diskussioner och förhandlingar för att slutligen uppnå en gemensam och frivillig lösning.
Hur uppnås en förlikning utom rätta?
En förlikning utom rätta uppnås i regel efter förhandlingar och utväxlingar mellan parterna. Förlikningsförhandlingarna inleds på initiativ av någon av parterna eller parternas juridiska ombud. Det är vanligt förekommande att parterna utväxlar olika förliknings-bud och motbud tills de slutligen når en förlikning.
Hur uppnås en förlikning inom rätta?
En förlikning inom rätta uppnås likaså efter diskussioner om olika bud och motbud. Förlikningsförsök sker dock många gånger på initiativ av domstolen. I civilrättsliga mål verkar domstolen aktivt för att få parterna att förlikas. Domstolen inleder således förlikningsförsök och arbetar därefter aktivt för att parternas ska enas om en lösning. Sådana försök inleds vanligen under den muntliga förberedelsen. Det förekommer dock att domstolen påbörjar förlikningsförsöken redan innan den muntliga förberedelsen, för att öka utrymmet för förhandlingar. Det är även vanligt att sådana försök inleds på initiativ av parterna eller deras ombud. Vid en pågående domstolsprocess kan parterna förlikas till och med under huvudförhandlingen. Alldeles oavsett när i processens gång uppgörelsen uppnås, kan domstolen fastställa (s.k. stadfästa) förlikningen i en dom.
3. Vad är ett förlikningsavtal?
Ett förlikningsavtal är ett dokument som fastställer förlikningsöverenskommelsen. Av ett förlikningsavtal ska således framgå vad parterna har överenskommit om, hur överenskommelsen ska fullgöras, vad respektive part ska göra samt när m.m.
Ett förlikningsavtal tjänar många gånger syftet att vara den slutliga regleringen av parternas tvist. Genom ett förlikningsavtal kan således respektive part förklara sig nöjd med överenskommelsen och därvid frånfalla rätten att framgent återkomma med anspråk med anledning av samma tvist. Avtalet skapar således säkerhet för parterna, då de kan gardera sig mot framtida anspråk eller dylikt.
4. När ska ett förlikningsavtal upprättas?
När en förlikning uppnås inom ramen för en inledd eller pågående domstolsprocess, kan domstolen stadfästa förlikningen i en dom på parternas begäran. Stadfästelsen fastställer överenskommelsen och dess villkor på samma sätt som ett förlikningsavtal. Denna möjlighet saknas beträffande förlikningar som träffas utom rätta. I sådana fall är det därför väsentligt att upprätta ett förlikningsavtal.
Ett förlikningsavtal bör således alltid upprättas när det handlar om förlikning utom rätta. Även vid förlikning inom rätta bör ett förlikningsavtal upprättas om någon stadfästelse av förlikning inte ska ske. För det fall att förlikningen stadfästs i korthet, kan ett förlikningsavtal upprättas såsom komplement till stadfästelsen.
5. Vad ska finnas med i avtalet?
Ett förlikningsavtal ska återspegla förlikningen och dess villkor. Eftersom en förlikning föranleds av en tvist, är det även viktigt att tvisten omnämns i förlikningsavtalet. Detta är viktigt för att ge avtalet ett sammanhang.
Vidare är det betydelsefullt att i förlikningsavtalet ange syftet med förlikningen. Är syftet med förlikningen att parternas mellanhavanden ska anses slutligt reglerade? Eller finns det ett annat syfte? Genom att beröra syftet med avtalet blir det enklare att tolka avtalet vid framtida oenighet eller missförstånd.
En förlikningsöverenskommelse är alltid anpassad efter den individuella tvisten. På motsvarande sätt ska förlikningsavtalet vara anpassat efter tvisten och överenskommelsen, och därför kan ett förlikningsavtal inte standardiseras. I varje fall ska dock följande punkter framgå av ett förlikningsavtal:
- Namn på och person-eller organisationsnummer till respektive part.
- Bakgrundsinformation om tvisten.
- Syftet med förlikningen.
- Överenskommelsen.
- Eventuella villkor som måste vara uppfyllda för överenskommelsens giltighet.
- Anvisningar och/eller frister för betalningar eller fullgörande av prestationer.
- Hur ombuds-och rättegångskostnader ska fördelas.
6. Kan man själv skriva ett förlikningsavtal?
Lagen uppställer inga formkrav för förlikningsavtal, och det föreligger således inga hinder mot att du upprättar ett förlikningsavtal. När det särskilt beträffar förlikningar om större affärer eller summor, är det viktigt att upprätta ett konsekvent och fullständigt förlikningsavtal. I annat fall ökar risken för framtida oenigheter om avtalets innebörd och tolkning av avtalet. Rekommendationen är därför att ta hjälp av en jurist vid upprättandet av ett förlikningsavtal, för att på bästa sätt gardera dig mot luckor och ofullständigheter i avtalet. Ju mer heltäckande avtal, desto bättre säkerhet mot framtida oenigheter om innehållet.
När kan jag använda en mall?
Var väldigt försiktig när du använder dit av en mall. Eftersom ingen förlikning är den andra lik är det ofta väldigt mycket kvalificerad juridisk handpåläggning som krävs. Kontakta alltid jurist om du är osäker.
Hursomhelst. Till höger finner du den enklast tänkbara mallen för en förlikning. Notera att du använder den på egen risk.
Fyll i så skickar vi mallen direkt
7. Hur gör jag för att få till en för mig fördelaktig förlikning?
Det är ofta en stor fördel att anlita en jurist när du vill lösa ett tvistemål. Anledningen är att det gentemot din motpart signalerar att du menar allvar. Det stärker din ställning i förhandlingarna och ökar chanserna för en, för dig, fördelaktig kompromiss.
Vi på Enkla Juridik åtar oss gladeligen att hjälpa dig med att förhandla med din motpart. Om så krävs upprättar vi ett förlikningsavtal – eller går till domstol. Vi är behjälpliga med såväl enkla som komplexa förlikningsavtal. Kontakta oss nu för en offert.
