Förlikning? Förlikningsavtal? Så gör du!

De flesta civilrättsliga tvister (det vill säga tvister mellan privata aktörer) avgörs genom förlikning. Att kompromissa och ingå en uppgörelse är oftast bättre än att låta en domstol avgöra tvisten. I denna text går vi översiktligt igenom vad en förlikning är, vad man ska tänka på vid en förlikningsförhandling, vilka fördelar som finns med en förlikning och hur man upprättar ett tydligt förlikningsavtal.

Behöver du hjälp? Kontakta oss

1. Vad är en förlikning?

En förlikning är en uppgörelse varigenom två parter som tvistar med varandra kommer överens om hur tvisten ska lösas. En förlikning är med andra ord en samförståndslösning och ett sätt att undvika att tvisten avgörs genom en domstolsprocess. 

I ett civilrättsligt sammanhang finns det många skäl att ingå en förlikning. Några exempel på fördelar följer nedan:

• Parterna kan lägga tvisten bakom sig och fokusera på mer meningsfulla aktiviteter. Detta är särskilt relevant om parterna bedriver affärsverksamhet.
• Parterna slipper lägga stora summor på juridiska ombud. Ofta har parterna rättsskyddsförsäkringar men det är inte ovanligt att den part som förlorar tvisten får betala en stor del av kostnaderna ur egen ficka.
• Parterna slipper den ovisshet som en rättsprocess nästan alltid är förknippad med. Det är få tvister där det givet på förhand vem som kommer att vina.

Förlikning är det vanligaste utfallet i en civilrättslig kontext. En stor majoritet av de privata tvister som handläggs vid allmänna domstolar utmynnar i förlikning. 

2. Hur uppnås en förlikning?

Grundförutsättningen för att en förlikning ska kunna ingås är att det finns en kompromissvilja hos båda parter. Om en part vägrar att ens förhandla om en uppgörelse är det, av uppenbara skäl, inte möjligt att komma överens. Ett klassiskt exempel på en förlikning är att parterna ”möts på halva vägen”, det vill säga att den som har ett krav riktat mot sig betalar hälften av det belopp som kravställaren begärt. 

Vad som är en rimlig förlikningsnivå beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Om det som kravet riktats mot känner att denne har ett väldigt starkt case finns det naturligtvis ingen anledning att acceptera en förlikning som innebär att hälften av kravet tillmötesgås.

En förlikning kan ingås ”utom rätta” eller ”inom rätta”. Om en förlikning ingås utom rätta har tvisten ännu inte hamnat hos en domstol. På detta stadium har parterna oftast inte investerat särskilt mycket tid och pengar i tvisten, varför det är mer skonsamt att ingå förlikning och finansiera de egna kostnaderna för juridisk rådgivning.

En förlikning som ingås inom rätta sker under handläggningen av en domstolsprocess. En förlikning kan ingås när som helst under processens gång. Det vanligaste scenariot är dock att förlikningen sker i samband med den så kallade ”muntliga förberedelsen”. Vid detta sammanträde träffas parterna fysiskt för att gå igenom tvisten tillsammans med en domare. Ett centralt moment av den muntliga förberedelsen är förlikningsdiskussionen, där domaren har en lagstadgad plikt att agera medlare. Domaren pratar ofta med parterna i enrum och förmedlar de bud som parterna vill presentera.

Om diskussionen leder till en uppgörelse kan förlikningen stadfästas genom att domstolen meddelar en dom med det innehåll som parterna enats om. En stadfäst förlikning är likställd med en dom och kan skickas till Kronofogden för verkställighet om den part som är skyldig att betala låter bli att göra det.

3. Vad är ett förlikningsavtal?

Ett förlikningsavtal är ett dokument som formaliserar den uppgörelse som parterna enats om. Ibland kan det vara så att ett bindande avtal uppstått redan innan det finns ett undertecknat förlikningsavtal. Det är dock alltid av godo att ett förlikningsavtal upprättas och undertecknas för att säkerställa att det inte uppstår några missförstånd eller oklarheter. För att undvika att bindande avtal uppstår under förhandlingen är det bra att klargöra för motparten att samtliga lämnade bud förutsätter att ett skriftligt avtal upprättas och undertecknas av parterna.

4. När ska ett förlikningsavtal upprättas?

Om en förlikningsuppgörelse ingås utanför domstol bör ett avtal upprättas som tydligt reglerar villkoren för förlikningen. I de fall parterna anlitat ombud ansvarar ombuden för framtagandet av avtalet.

Ett förlikningsavtal bör också upprättas om överenskommelsen slutits inom ramen för en domstolsprocess men det av någon anledning inte är lämpligt att avtalet stadfäst genom dom (och därmed blir en allmän handling). I ett sådant scenario återkallas käromålet från domstolen efter att förlikningsavtalet undertecknats. Utomstående kommer då inte kunna efterforska villkoren för förlikningen.

5. Vad ska finnas med i avtalet?

Ett förlikningsavtal ska tydligt och pedagogiskt redogöra för vad parterna kommit överens om och hur överenskommelsen ska verkställas. Eftersom förlikningen är resultatet av en bakomliggande tvist är det viktigt att avtalet beskriver huvuddragen i tvisten, så att läsaren av avtalet förstår vilket rättsförhållande som reglerats genom avtalet.

Innehållet i ett förlikningsavtal är alltid beroende av den specifika tvist som ska lösas genom avtalet. Därför går det inte att ge någon uttömmande lista på vilket innehåll avtalet ska ha. Nedan följer exempel på uppgifter/moment som typiskt sett ingår i ett förlikningsavtal.

• Namn och personnummer/organisationsnummer på parterna.
• Bakgrundsinformation om tvisten och syftet med förlikningen. Syftet med en förlikning är nästan alltid att slutgiltigt reglera parternas ekonomiska mellanhavanden (det vill säga att parterna efter förlikningen inte har några som helst anspråk på varandra).
• Överenskommelsen i koncentrat (exempelvis att A ska betala 100 000 kr till B).
• Praktiska instruktioner om hur överenskommelsen ska verkställas (exempelvis att betalning ska ske till ett visst konto senast en vecka efter undertecknandet av avtalet). 
• Eventuella konsekvenser av att en part bryter mot förlikningsavtalet (exempelvis att förlikningsavtalet saknar verkan om betalning inte sker i rätt tid).
• Hur eventuella ombuds- och övriga rättegångskostnader ska fördelas mellan parterna. Det absolut vanligaste är att parterna ansvarar för sina egna kostnader.

6. Kan man skriva ett förlikningsavtal själv?

Det finns ingenting som hindrar att ett förlikningsavtal upprättas på egen hand. Om den bakomliggande tvisten avser ett större värde, eller av andra skäl är av stor betydelse för parterna, är det dock klokt att konsultera en jurist för att säkerställa att förlikningsavtalet verkligen återspeglar det som parterna kommit överens om och minimera utrymmet för missförstånd. 

Att förlikningsavtalet är tydligt skrivet är särskilt viktigt om parternas rättsförhållande skulle kunna ge upphov till nya tvister i framtiden. Så är exempelvis fallet om tvisten gäller ett fel i en bostad. Teoretiskt finns det ingenting som hindrar att köparen av bostaden återkommer med nya krav som inte har koppling till den tidigare tvisten. Om säljaren vill eliminera den risken måste förlikningsavtalet klargöra att parternas rättsliga relation, vad gäller såväl kända som okända fel, genom förlikningen är slutgiltigt reglerad.