Startsida » Familjejuridik » Bouppteckning

Bouppteckning

Viktiga punkter du behöver veta om bouppteckning

Behöver du hjälp? Kostnadsfri juridisk utvärdering

När en person avlidit ska det upprättas en så kallad bouppteckning. En bouppteckning är en sammanställning över den avlidna personens tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket för registrering inom fyra  månader efter dödsfallet. Det är den dödsbodelägare, vanligtvis en sambo eller make/maka, som stod närmast den avlidne som har det största praktiska ansvaret för att bouppteckningen genomförs.

Det fysiska möte där bouppteckningen upprättas kallas för bouppteckningsförrättning. Bouppteckningen ligger senare till grund för den fördelning av dödsboets tillgångar som ska ske mellan arvingar och eventuella testamentstagare (bodelning och arvskifte).

Bouppteckningar är ofta komplicerade att upprätta på ett korrekt sätt. Ofta uppstår flera juridiska frågeställningar. I ett sådant läge är det bra att anlita en jurist för att säkerställa att allting går rätt till.

Är du involverad i en bouppteckning och känner att det behövs juridisk uppbackning? Tveka inte att ta kontakt med Enkla Juridik. Det kan du göra genom att fylla i kontaktformuläret längst ned eller ringa oss på 020-89 95 96. Om du behöver hjälp både med bouppteckning och arvskifte hjälper vi dig till paketpris. Vi utvärderar alltid din situation kostnadsfritt och gör bouppteckningen till fast pris.

Jurister Enkla Juridik

Vi hjälper dig med:

Ta kontakt

Kostnadsfri utvärdering. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.

Se vår förklaringsvideo

5 initiala tips för bouppteckning

1. Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är ett dokument som innehåller information om den person som har avlidit, vilka dödsbodelägarna är, samt information om den avlidna personens tillgångar och skulder. Bouppteckningen används senare när bodelning och arvskifte ska verkställas. 

Om den avlidna personen var gift innehåller bouppteckningen även uppgifter om den efterlevande makan/makens tillgångar och skulder. Skälet till detta är att bouppteckningen används som underlag när bodelning sker mellan dödsboet och den efterlevande maken/makan.

2. Hur går en bouppteckning till?

Bouppteckningen sker vid ett fysiskt möte där samtliga så kallade ”dödsbodelägare” närvarar. Dödsbodelägare kan vara den avlidna personens make/maka, sambo, arvingar eller så kallade ”universella testamentstagare”. En universell testamentstagare är en person som enligt ett testamente är berättigad till en bestämd andel av den avlidnes kvarlåtenskap. En person som till följd av ett testamente ska få en särskild sak, exempelvis en tavla, är däremot inte dödsbodelägare.

Vid bouppteckningsmötet, som formellt kallas ”bouppteckningsförrättning”, sammanställs den avlidnes tillgångar och skulder i ett dokument. När detta är klart undertecknas bouppteckningshandlingen av en ”bouppgivare” och två ”gode män”. Bouppgivare är den person som bäst kände till den avlidna personens ekonomiska situation (vanligtvis en sambo eller make/maka). De gode männen ska vara personer som inte har något eget intresse i dödsboet. Om en jurist anlitats för att upprätta bouppteckningshandlingen kan han eller hon agera god man.

Bouppteckning steg för steg
3. Vilka regler ska jag tänka på?

De viktigaste reglerna att tänka på är att samtliga dödsbodelägare kallas till bouppteckningsmötet, att samtliga skulder och tillgångar tas upp till ett korrekt värde och att bouppteckningshandlingen skickas in till Skatteverket inom tre månader efter dödsfallet.

4. Vad är Skatteverkets roll vid en bouppteckning?

Skatteverket ansvarar för registrering av bouppteckningshandlingen. Bouppteckningsdokumentet ska skickas in till Skatteverket senast tre månader efter dödsfallet. Om bouppteckningshandlingen på något sätt inte är korrekt utformad ska Skatteverket uppmärksamma detta och begära komplettering. Om komplettering inte sker enligt Skatteverkets anvisningar kan den som ansvarar för bouppteckningen bli skyldig att betala vite (det vill säga en form av böter).

5. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning?

Nej, du får inte tömma ett dödsbo före bouppteckningen. De enda åtgärder som får vidtas är sådana som är absolut nödvändiga för förvaltningen av dödsboet (exempelvis betala räkningar eller begravningskostnader). Det är först när bouppteckningen är på plats som det blir aktuellt med ett arvskifte, vilket innebär att dödsboets tillgångar delas ut till arvingar och testamentstagare.

6. Hur skriver man en kallelse?

En kallelse kan utformas på exempelvis följande sätt.

”Härmed kallas du till bouppteckningsförrättning med anledning av Kalle Johanssons dödsfall. Bouppteckningsförrättningen kommer äga rum den 1 januari 2020 på Stora Gatan 1 i Lilla Staden. Vänligen meddela undertecknad om du inte kan närvara. Vänligen/ Lisa Johansson.”

Tänk på att skicka kallelsen på ett tillförlitligt vis. Rekommenderat brev, i kombination med ett e-postmeddelande, är enligt oss det bästa tillvägagångssättet.

Läs gärna vår specialtext om hur man skriver och skickar en kallalse till bouppteckning.

7. Vad händer om en dödsbodelägare inte kommer till bouppteckningsförrättningen?

Det finns inget krav på dödsbodelägare att närvara vid bouppteckningsförrättning. Det viktiga är att alla dödsbodelägare har kallats till förrättningen i rätt tid. 

Om en dödsbodelägare har kallats i rätt tid, men ändå inte närvarar vid förrättningen, måste detta framgå av bouppteckningen. Till bouppteckningen ska därför bifogas bevisning på att den frånvarande dödsbodelägaren har kallats på ett korrekt sätt. Bevisning kan till exempel vara ett kvitto på att ett rekommenderat brev har skickats till dödsbodelägaren.

8. Hur hanteras lösöre?

Värdet av lösöre, det vill säga möblemang och liknande, ska tas upp på precis samma sätt som övriga tillgångar. I praktiken är det dock vanligt att vissa saker inte tas upp i bouppteckningen, eftersom det representerar ett alldeles för litet värde för att vara relevant i förhållande till kvarlåtenskapen i stort.

Därför väljer du Enkla Juridik
 9. Får man sälja av delar av dödsboet innan en bouppteckning?

Det finns inget förbud mot detta. Om samtliga dödsbodelägare är överens går det att sälja så kallad lös egendom, exempelvis en bil. Generellt sett är det dock klokt att inte genomföra några försäljningar av dödsboets egendom innan bouppteckningen skett. Risken är annars stor för att missförstånd och tvister uppstår. Om den avlidna personen genom ett testamente bestämt att viss egendom ska tillfalla en särskild person får denna egendom självklart inte säljas. Stäm gärna av med jurist om ni vill sälja dödsboets egendom före bouppteckningen. I synnerhet om det är en bostad ni vill sälja.

Läs mer om dödsbon i vårt blogginlägg om regler för dödsbon.

10. Vad händer efter bouppteckningen är klar?

En bouppteckning som har godkänts och registrerats hos Skatteverket får funktionen som legitimationshandling för själva dödsboet. Det innebär att dödsbodelägarna kan använda bouppteckningen för att sälja till exempel sälja fastigheter, andra tillgångar och avsluta bankkonton.

En bouppteckning fungerar även som ett viktigt underlag för arvskiftet. Efter en bouppteckning kan dödsbodelägarna skifta boet. Ett arvskifte innebär att dödsbodelägarna delar upp tillgångarna mellan varandra. Skiftet kan göras enligt överenskommen fördelning mellan dödsbodelägarna, eller enligt ett eventuellt testamente.

Det finns ingen laglig tidsfrist för när arvskiftet ska ha gjorts. Däremot är det rekommenderat att snarast påbörja arvskiftet eftersom det annars kan uppstå problem i kontakten med bankerna. Detta är vanligt för bland andra för bankerna SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank.

11. Måste man alltid göra en bouppteckning?

Nej, det finns vissa situationer där en bouppteckning inte är nödvändig. En bouppteckning behöver inte upprättas om det saknas tillgångar i dödsboet, eller om dessa är så begränsade att de endast räcker till begravningen och andra till dödsfallet relaterade kostnader.  

När bouppteckning inte ska göras, ska dödsbodelägarna istället göra en dödsboanmälan hos socialnämnden i den avlidnes kommun. En sådan dödsboanmälan ersätter en bouppteckning. 

12. Vad händer om bouppteckningen blir fel?

Om det uppdagas att en bouppteckning innehåller felaktigheter ska en så kallad tilläggsbouppteckning hållas. En tilläggsbouppteckning ska även hållas om en ny skuld eller tillgång blir känd efter att en bouppteckning har förrättats.

En tilläggsbouppteckning ska förrättas inom en månad från och med att den nya omständigheten eller felaktigheten upptäcks. Därför är viktigt att vara uppmärksam under bouppteckningsförrättningen, och agera snabbt när tillägg eller annan viktig information kommer till er kännedom.

När en tilläggsbouppteckning görs, ska en ny förrättning hållas på samma sätt som för en vanlig bouppteckning. I tilläggsbouppteckningen ska noteras att förrättningen gick rätt till, samt eventuella tillägg och rättelser.

13. Vad kan jag göra om jag inte blivit kallad till bouppteckningsförrättningen?

Om dödsbodelägarna har skiftat arvet mellan sig, utan att du har blivit kallad till bouppteckningsförrättningen, kan du som dödsbodelägare klandra arvskiftet. Detta ska ske senast fyra veckor efter att du fick ta del av bouppteckningen. 

Om du som dödsbodelägare inte blivit kallad till förrättningen, utgör detta ett hinder för att Skatteverket ska kunna registrera bouppteckningen. Det medför att en tilläggsbouppteckning måste göras till vilken du måste kallas. Så länge så inte sker kan inte Skatteverket registrera bouppteckningen.

14. Går det att klandra/överklaga en bouppteckning?

Nej, det går inte att överklaga eller klandra en bouppteckning. Däremot är det möjligt att klandra arvsskiftet.

Att klandra ett arvskifte innebär att du som dödsbodelägare begär att tingsrätten ska ändra arvskiftet. Det innebär att du väcker talan mot de andra dödsbodelägarna. Klander ska ske inom fyra veckor från dess att du har fått ta del av arvskiftesavtalet.

15. Vad kostar en bouppteckning hos Enkla Juridik?

Vår prissättning varierar beroende av bouppteckningens omfattning och juridiska komplexitet. Vår prissättning fungerar som så att vi först vill få reda på era omständigheter för att vi sedan kan ge ett konkurrenskraftigt pris. Om du behöver hjälp med både bouppteckning samt arvskifte erbjuder vi hjälp med det till ett förmånligt paketpris. I samtliga fall utvärderar vi situationen kostnadsfritt och erbjuder sedan ett fast pris för hela arbetet.

Vanliga frågor om bouppteckning (korta svar)

En bouppteckning är ett dokument som innehåller information om den person som har avlidit, vilka dödsbodelägarna är, samt information om den avlidna personens tillgångar och skulder.

Bouppteckningen sker vid ett fysiskt möte där samtliga så kallade dödsbodelägare närvarar. Vid den s.k. bouppteckningsförrättningen sammanställs den avlidnes tillgångar och skulder i ett dokument.

Ja det går, men det är inget som rekommenderas. Bouppteckningar är komplexa och kräver juridisk expertis för att göras korrekt.

Det går i vissa fall, men är ingenting som rekommenderas. Stäm gärna av med jurist innan.

En bouppteckning som har godkänts av Skatteverket får funktionen som legitimationshandling för dödsboet. Bouppteckningen fungerar sedan som ett viktigt underlag för arvskiftet.

Priset på en bouppteckning varierar beroende på omständigheterna och vilken leverantör du väljer. Vi tar enbart fast pris för en bouppteckning.

Skicka in ditt ärende och få en kostnadsfri utvärdering
Inga krav eller förbindelser. Vi återkommer inom en arbetsdag!
. . .