Det är inte helt ovanligt med tvister där en person påstår sig ha lånat ut pengar medan motparten hävdar att överföringen ifråga varit en gåva. Oklarheten beror oftast på att något tydligt låneavtal, eller annan dokumentation, inte finns att tillgå. Som tur är har Högsta domstolen bestämt att det i vissa situationer är mottagaren av pengarna som måste kunna bevisa att det rört sig om en gåva. Om mottagaren inte lyckas, måste han eller hon betala tillbaka pengarna.
På Enkla Juridik återkommer vi inom en arbetsdag och den första juridiska kontakten är alltid kostnadsfri. Om du sedan väljer att ta vår hjälp betalar du ett fast pris som vi tillsammans kommer överens om. Kontakta oss.
De flesta har sannolikt vid något tillfälle lånat ut pengar till en partner, släkting eller kompis utan att bry sig om att upprätta något avtal eller dokumentation kring överföringen. I de allra flesta fallen behövs det inte någon sådan byråkrati, eftersom låntagaren frivilligt betalar tillbaka i enlighet med vad som muntligen bestämts.
Om en kärleks- eller vänskapsrelation gått i kras ökar dock risken markant för att ekonomiska meningsskiljaktigheter ska uppstå. Det rör sig exempelvis ofta om vilka överföringar som utgjort lån respektive gåvor. Den som överfört pengarna kan ha svårt att, när skriftligt underlag saknas, bevisa att överföringen utgjort ett lån och att mottagaren därigenom är återbetalningsskyldig.
Högsta domstolen stärker skyddet för den som lånar ut pengar
Lyckligtvis, ur långivarens perspektiv, har Högsta domstolen i målet NJA 2014 s. 364 (NJA är en årlig samling av vägledande domar från Högsta domstolen) slagit fast att bevisbördan för att en transaktion utgjort gåva i vissa fall ligger på mottagaren. Grundförutsättningen är att parterna är ense om att en transaktion faktiskt har skett, men att de är oeniga gällande hur transaktionen ska karaktäriseras (d.v.s. om det är ett lån eller en gåva).
I det aktuella målet hade en person som drev en tandläkarpraktik överfört 100 000 kronor till en av sina anställda. Tandläkaren påstod i efterhand att transaktionen avsåg ett lån. Den anställde menade att det var en gåva som skulle hjälpa honom att ta sig ur sin besvärliga ekonomiska situation.
När tvistemålet val landade i Högsta domstolen fastslogs att det var den anställde som, för att någon återbetalningsskyldighet inte skulle föreligga, var tvungen att presentera omständigheter som visade att det överförda beloppet faktiskt varit en gåva. Högsta domstolen motiverade detta med att det ur ett samhällsperspektiv är viktigt att mottagaren av en överföring inte ska kunna utnyttja avsändarens bevissvårigheter och därigenom undgå återbetalningsskyldighet. Eftersom ord stod mot ord, och den anställde inte hade mer övertygande argument än tandläkaren, blev han skyldig att betala tillbaka de 100 000 kronorna.
Vad innebär detta för dig som lånat ut pengar men inte får tillbaka pengarna?
Detta avgörande är mycket positivt för alla som lånat ut pengar men slarvat med dokumentationen. Under förutsättning att det går att visa att själva överföringen faktiskt har ägt rum, och att mottagaren tillgodogjorts pengarna, förflyttas bevisbördan för transaktionens karaktär till densamme. Detta har i sin tur stor betydelse för möjligheten att vinna i rätten.
Om du anser att du lånat ut pengar till någon, som vägrar att betala tillbaka, är du varmt välkommen att höra av dig till Enkla Juridik. Vi utvärderar situationen, ger förslag på lämpliga åtgärder och tar aldrig betalt förrän det, genom förlikning eller dom, fastslagits att du har rätt till återbetalning.
Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig?
Vi erbjuder kostnadsfri första kontakt med jurist. Så ring, mejla eller fyll i nedan kontaktformulär. Om vi bedömer att vi kan hjälpa dig med ditt ärende kommer vi att ge dig ett prisförslag som du kan ta ställning till. I vissa fall kan försäkringen täcka vissa av dina juridiska kostnader. Även detta hjälper vi till att utreda. Ta kontakt!
