Prickmark
Har du köpt prickmark? Läs detta.
Kommunen kan bestämma att en del av mark inte får besättas med byggnad. Den mark som inte tillåter byggnad kallas för prickmark. Prickmark gäller både på marken men också under marken. Kommunen utgår från detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplaner för att kunna utgöra vilken mark som ska anses som prickmark. Bestämmelserna kan gälla storlek, höjd och utseende.
Vi hjälper dig med:
- Frågor om prickmark
- Överklagande och process mot säljare
- Kostnadsfri första kontakt
Ta kontakt
Fri första kontakt med jurist. Fortsatt hjälp alltid till fast pris efter överenskommelse.
1. Vad är prickmark?
Prickmark är mark som inte får bebyggas i strid med detaljplanen på den marken. Det är kommunen som avgör vad som utgör prickmark. Prickmark gäller både under och över marken.
2. Kan man se i detaljplanen vad som utgör prickmark?
Det ska framgå i kommunens detaljplan vad som utgör prickmark.
3. Får man bygga på prickmark?
Utgångspunkten för prickad mark är att du inte får uppföra byggnader på marken. Däremot får man generellt uppföra byggnader som inte kräver bygglov. Exempelvis en eller flera byggnader med en sammanlagd area på 15 kvadratmeter. Attefallshus får exempelvis uppföras på prickmark utan bygglov.
Notera också att icke-bygglovspliktiga åtgärder inte får uppföras närmare än 4,5 meter från tomtgräns, så länge du inte har godkännande från den grannen det berör.
4. Kan jag upphäva/överklaga prickmark?
Det finns två typer av tillvägagångssätt för att överklaga dessa beslut. Hur du ska överklaga beror på omständigheterna om vilket beslut det handlar om.
Ett beslut av kommunfullmäktige eller byggnadsnämnd om att inte ändra, anta eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas genom en laglighetsprövning. Ett beslut som ska överklagas genom laglighetsprövning kan göras av den som är folkbokförd i kommunen, äger lös egendom i kommunen eller betalar skatt till kommunen. Du behöver alltså inte vara personligen berörd av beslutet, utan det räcker med att du är invånare i kommunen. Den som vill överklaga beslutet måste inte vara direkt berörd av beslutet utan kan exempelvis vara att överklaga en grannes beslut. För att begära en laglighetsprövning måste du skicka in en skriftlig begäran tillsammans med handlingar som du vill att domstolen ska ta hänsyn till, dessa skickar du sedan in till mark och miljödomstolen. Notera att överklagan måste göras inom tre veckor från det att beslutet togs. Som klagande har du den primära bevisbördan för att beslutet är olagligt.
Ett beslut av kommunfullmäktige eller byggnadsnämnd om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas genom ett förvaltningsbesvär till mark och miljödomstolen. Det är den som beslutet går emot som får överklaga under förutsättning att denne före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Notera att du måste skicka in överklagandet inom tre veckor från det att du fick del av beslutet och motivera varför du anser att beslutet är felaktigt.
Ett beslut som ska överklagas till mark och miljödomstolen görs genom att skicka ett skriftligt överklagande till den myndighet som fattat beslutet som i sin tur skickar ärendet vidare till mark och miljödomstolen.
Ta kontakt - helt förutsättningslöst
Behöver du hjälp? Ring oss på 020-899596 eller skicka in ditt ärende
5. Vad kan jag göra om jag har köpt prickmark utan att ha informerats av säljare?
Om du har köpt en fastighet som det föreligger fel på kan du ha rätt till antingen prisavdrag, skadestånd och hävning av köpet. Att ha köpt prickmark utan att ha informerats av säljaren kan utgöra rådighetsfel eller dolt fel.
I första hand bör du ta kontakt med säljaren inom skälig tid att det föreligger rådighetsfel i fastigheten. Det är bra om detta görs skriftligt, exempelvis via sms eller mail. Vid rådighetsfel har du som köpare ingen undersökningsplikt av fastigheten vilket anses vara till köparens fördel. Vid dolda fel har köparen alltid en undersökningsplikt. Om du vill häva köpet måste du kunna bevisa att felet är avgörande och i samband med att häva köpet kan du kräva skadestånd för de kostnaderna felet har kostat dig. Om felet i sin tur inte skulle anses som avgörande så kan du alltid kräva prisavdrag på köpeskillingen som också kan göras i samband med skadestånd.
Rådighetsfel innebär att ett myndighetsbeslut hindrar köparens dispositionsrätt att använda fastigheten på ett sätt som säljaren har kunnat räkna med. Beslutet riktar sig till ett mindre område eller direkt till den särskilda fastigheten. Det föreligger ingen undersökningsplikt för köparen när det gäller rådighetsfel. Däremot krävs det att köparen haft god tro om att fastigheten inte haft några rådighetsinskränkningar. Det innebär att köparen inte behöver undersöka genom att kontakta myndigheten ifall det föreligger ett myndighetsbeslut som kan leda till rådighetsfel förutsatt att köparen inte haft ond tro, det vill säga att köparen anat att det föreligger ett myndighetsbeslut som kan reducera köparen att nyttja fastigheten.
6. Vad händer om jag har byggt något på prickmark?
Om du har byggt utan bygglov blir du först och främst skyldig att betala en byggsanktionsavgift. Avgiftens storlek varierar beroende på vilken byggnad som utförts. Om du byggt utan att först ha ansökt om bygglov kan du ansöka om detta i efterhand. Om bygglovet inte beviljas och du redan har byggt utan att ha rätt till detta kan du bli skyldig till att riva ner byggnaden. Kommunen tar då ärendet vidare till byggnadsnämnden som i sin tur beslutar om byggnaden ska rivas eller inte. Om nämnden beslutar om att byggnad ska rivas upprättas ett föreläggande som kan vara förenat med vite. Föreläggandet innebär att du kan komma att bli skyldig att betala vite om du inte river ner byggnaden inom den tid som framgår av föreläggandet.
7. Finns det några prejudicerande domstolsavgöranden?
MÖD 2015-06-04 Mål: P 382-15:
I ett avgörande prövade Mark och miljööverdomstolen om bygglov för en nybyggnad av ett förråd i Malmö. Det framgick i detaljplanen att det fanns en planteringszon på sex meter mot en park. Denna planteringszon avsågs som prickad mark och fick därmed inte bebyggas. En del av byggnaden skulle placeras inom zonen och var därmed inte tillåten. Mark och miljööverdomstolen bedömde att detta inte var en liten avvikelse från bestämmelserna av detaljplanen. Domstolen tyckte att det skulle beaktas att fastigheten låg i ett nybyggnadsområde och att bevilja bygglov för denna åtgärd skulle få normbildande påverkan i området. Byggnaden skulle inte accepteras som en liten avvikelse om byggnaden inte skulle vara bygglovspliktig ifall den skulle placeras längre bort från gränsen mot parken. Bygglovsansökan avslogs på grund av detta.
MÖD 2013-11-20 mål P 5107-13:
I ett avgörande prövade Mark och miljööverdomstolen om bygglov för nybyggnad av ett förråd som var 16 kvadratmeter stort. Byggnaden skulle placeras på mark som markerats som prickad mark i detaljplanen och fick därmed inte bebyggas. Domstolen tyckte inte att det var en liten avvikelse och förenlig med detaljplanens syfte. Därför kunde inte bygglov utges.
MÖD 2017-01-20 mål P 11044-16:
Domstolen skulle pröva om avvikelsen anses som liten avvikelse i ett ärende gällande bygglov för en stödmur som skulle vara placerad på prickmark. Muren var omkring 7,86 meter lång och hade en höjd på ungefär 2,6 meter. Domstolen fastställde att avvikelsen inte kunde anses som en liten avvikelse och bygglov kunde därmed inte ges för stödmuren.
MÖD 2016-09-20 mål nr P 9083-15 och P 9528-15 och MÖD 2016-09-20 mål nr P 10018-15:
Domstolen prövade flera fall ifall det anses som en liten avvikelse att ställa belysningsmaster på prickmark. Belysningsmasterna var 18 meter höga och skulle ställas i anslutning till olika bollplaner. Ena området var avsatt för skola samt kultur och fritidsändamål och i det andra fallet för skola med idrottshall och värmecentral. Domstolen fastställde att masterna enbart skulle fylla en liten yta på prickmarken och att det därmed inte förhindrar användningen av det avsedda ändamålet av marken. Byggandet av masterna var därmed i enlighet med syftet av detaljplanen. Domstolen fastställde att avvikelsen inte skulle innebär att grannarnas rätt till att använda sin mark på något vis inskränktes. Domstolen kom fram till att avvikelsen kunde anses som liten och kunde därför även godtas.
Hur kan Enkla Juridik hjälpa mig?
Behöver du hjälp med att överklaga en detaljplan så kan vi på Enkla Juridik hjälpa dig. Vi har flera erfarna jurister och vi jobbar främst med fasta priser. Hör av er till oss för en kostnadsfri första kontakt med jurist, vi återkommer inom en arbetsdag!
