Har du fått ett återkrav från Tillväxtverket? Läs då detta.

När pandemin bröt ut implementerade regeringen under 2020 åtskilliga stöd till företagen. Korttidspermitteringar (även kallat korttidsstöd) var en av de viktigaste åtgärderna som Tillväxtverket fick i uppdrag att handlägga. Dessa åtgärder följdes av specifika krav som företagen behövde uppfylla. Några av skälen som myndigheten åberopat är vinstutdelning och att försenade avstämningar/återrapporteringar.

Från vissa företag kräver Tillväxtverket tillbaka stora belopp. Det juridiska läget är däremot många gånger diskutabelt.

Enkla Juridik har sedan ett halvår fått tillbaka många beslut. I flera fall har vi antingen lyckats få Tillväxtverket att ändra sig, eller fått rätt i Förvaltningsrätten. Läs mer nedan.

Behöver du hjälp? Hör av dig till oss i kontaktformuläret nedan så utvärderar vi er situation kostnadsfritt. Eller ring 020 – 89 95 96 vardagar kl 9 – 17.

Hur är de juridiska förutsättningarna?

Nu har det gått mer än ett år sedan pandemin började och Tillväxtverket har börjat rikta återkrav till många av företagen. I vissa fall är den juridiska grunden diskutabel. Att reglerna är nya, och i mångt och mycket oprövade, bidrar till osäkerheten. I mars och april 2021 uppdagade dessutom SVT att många företag på felaktiga grunder nekats stöd.

Tveka därför inte att komma i kontakt med oss för en kostnadsfri juridisk utvärdering om ditt företag har fått ett krav om återbetalning. Vi handlägger redan flertalet överklaganden rörande återkrav.

I synnerhet om du har fått ett ”övervägande” bör du kontakta en jurist, eftersom manöverutrymmet då är något större än om ditt bolag redan fått kravet.

Vad var kraven för att få korttidstöd?

För korttidspermitteringarna var de viktigaste kraven att:

  1. Företaget har gjort insatser för att minska sina kostnader. I många fall handlar det om att avsluta konsultuppdrag.
  2. Företaget inte är på obestånd.
  3. Företaget får inte ha skatte- eller avgiftsskulder hos Kronofogden.
  4. Företaget måste ha avtalat med de anställda om kortidspermittering.
  5. Företaget får inte ”under stödmånaderna, de två kalendermånaderna närmast före den första stödmånaden eller de sex kalendermånaderna närmast efter den sista stödmånaden verkställa eller besluta om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna”.

(Källa: Tillväxtverket. Gå till denna länk för att läsa mer specifikt alla krav.)

I synnerhet kravet på att inte ta ut utdelning eller andra uttag ur företaget har lett till omfattande återkrav från Tillväxtverket. Även punkt 1, rörande kostnadsminskningen och externa konsultavtal har fått myndigheten att begära tillbaka stöden. 

Notera att många av besluten som myndigheten fattar inte alltid är självklara ur juridisk synvinkel. Framförallt vad gäller hur uttag ur aktiebolag, samt konsulttjänster ska bedömas. 

Har du lämnat in en försenad avstämning till Tillväxtverket?

Det är väldigt många företag som hört av sig till oss och berättat om att de har fått återkrav på grund av att de har varit sena med återrapporteringen. På grund denna försummelse har Tillväxtverket då ofta övervägt eller beslutat om återkrav på hela stödbeloppet. Även om avstämningen bara lämnats in några få dagar för sent.

Som tur är har regeringens stiftat en ny lag som gäller sedan den 1 januari 2022. Denna lag innebär att du som företagare som fått beslut om återkrav på grund av utebliven eller sen avstämning har rätt att göra en ny anmälan om avstämning. Avstämningen ses då som inlämnad i rätt tid vilket innebär att ditt företag kan beviljas stöd för tidigare återkrävd period. 

Viktigt att notera är att denna lag enbart gäller de företag som fått ett återkrav på grund av utebliven eller sen avstämning. Företag som fått återkrav på andra grunder får överklaga beslutet om återkrav om de anser att beslutet är felaktigt. 

Utöver detta krävs det att:

  • Företaget beviljats stöd under perioden 16 mars 2020 – 30 juni 2021.
  • Företaget har lämnat in anmälan om att göra en ny avstämning mellan 1 januari – 2 maj 2022.
  • Beslut om återkrav på grund av sen eller utebliven avstämning ska ha vunnit laga kraft.

Om du har överklagat ett beslut om återkrav på grund av sen eller utebliven avstämning kan du avvakta tills förvaltningsrätten avgör målet. Förvaltningsrätten kommer sedan att återförvisa ärendet till tillväxtverket och då tar tillväxtverket hänsyn till om du ska beviljas att göra en ny avstämning. Du kan även återkalla överklagandet vilket kommer resultera i att förvaltningsrätten skriver av målet och ärendet vinner laga kraft. Efter det kan du göra en anmälan om avstämning hos tillväxtverket.

För att skicka in en ny anmälan om avstämning fyller du i det kompletteringsformulär som finns på www.minansokan.se med efterfrågade uppgifter. Om din ansökan godkänns kommer Tillväxtverket att be dig att skicka in kompletterande underlag för perioden som den nya anmälan gäller. 

Hur har Förvaltningsrätten och Kammarrätten hittills agerat?

Vår bild är att Förvaltningsrätten fortsätter att bifalla många överklaganden av Tillväxtverkets återkrav. Förvaltningsrätten lägger en tung bevisbörda på Tillväxtverket. Förvaltningsrätten anser ofta att det inte är tillräckligt att Tillväxtverket har pekat på att ett beslut om vinstutdelning fattats. Tillväxtverket behöver utreda de ekonomiska förhållandena i övrigt mer noga för att kunna göra ett återkrav.

Tillväxtverket har överklagat en del sådana domar till Kammarrätten för överprövning. Kammarrätten tycks inte riktigt hålla med förvaltningsrätten. Kammarrätten tycker att det räcker med att visa att bolaget fattat ett beslut om utdelning för att Tillväxtverket ska ha uppfyllt sin bevisbörda. Därefter går bevisbördan enligt Kammarrätten över på bolaget, som ska visa att bolaget trots detta inte lämnat oriktiga uppgifter. Förvaltningsrätten verkar dock än så länge inte ha ändrat sin praxis till följd av utvecklingen hos Kammarrätten.

Förvaltningsrätten ställer också höga krav på att Tillväxtverket ska motivera sina beslut, vilket de har en skyldighet till enligt 32 § förvaltningslagen. I många fall verkar Tillväxtverket ha använt sig av standardiserade formuleringar, och inte uttryckligen hänvisat till de enskilda omständigheterna i beslutet, det har då inte framgått på vilket sätt hänsyn tagits till de invändningar bolaget gjort o.s.v. Ett antal sådana mål har återförvisas till Tillväxtverket för ny prövning.

Hur har det gått för våra klienter?

Enkla Juridik har biträtt många klienter som haft problem med Tillväxtverket. Senast nu i juni (2022) lyckades vi få Tillväxtverket att ändra sig. Efter vår utredning och skrivelse till Tillväxtverket fick vår klient behålla 9,5 miljoner kronor.

För andra klienter har det i många fall också gått bra. Ibland lyckas vi redan få Tillväxtverket att ändra sig. I andra fall har vi fått rätt i förvaltningsrätten. Vår senast vinst i förvaltningsrätten gjorde att en klient slapp återbetala 270.000 kr.

Vad ska du göra om ditt företag fått ett återkrav om korttidspermittering från Tillväxtverket?

Om ni har fått ett beslut om återbetalning ska ni genast kontakta oss för att utvärdera situationen. Vi kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten.

Många gånger har Tillväxtverket fattat ogrundade beslut. Därför finns det i vissa fall möjligheter att framgångsrikt kunna överklaga. 

Hör av dig till oss i kontaktformuläret nedan så utvärderar vi er situation kostnadsfritt. Eller ring 020 – 89 95 96 vardagar kl 9 – 17.

 

Denna text är senast uppdaterad den 30 juni 2022