Klicka här för förutsättningslös kontakt!

Har du fått ett återkrav från Tillväxtverket? Läs då detta.

När pandemin bröt ut implementerade regeringen under år 2020 åtskilliga stöd till företagen. Korttidspermitteringar (även kallat korttidsstöd) var en av de viktigaste åtgärderna som Tillväxtverket fick i uppdrag att handlägga. Dessa åtgärder följdes av specifika krav som företagen behövde uppfylla. Några av skälen mot att beviljas korttidsstöd som myndigheten åberopat är vinstutdelning och försenade avstämningar/återrapporteringar.

Från vissa företag kräver Tillväxtverket tillbaka stora belopp. Det juridiska läget är däremot många gånger diskutabelt.

Enkla Juridik har sedan ett år tillbaka fått många beslut. I flera fall har vi antingen lyckats få Tillväxtverket att ändra sig, eller fått rätt i Förvaltningsrätten. Läs mer nedan.

Behöver du hjälp? Hör av dig till oss i kontaktformuläret nedan så får ni en kostnadsfri första kontakt. Eller ring 020 – 89 95 96 vardagar kl 9 – 17.

Hur är de juridiska förutsättningarna?

Nu har det gått mer än två år sedan pandemin började och Tillväxtverket har riktat återkrav till många av företagen. I vissa fall är den juridiska grunden diskutabel. Att reglerna är nya, och i mångt och mycket oprövade, bidrar till osäkerheten. I mars och april 2021 uppdagade dessutom SVT att många företag på felaktiga grunder nekats stöd.

Tveka därför inte att höra av dig till oss för en kostnadsfri juridisk kontakt, om ditt företag har fått ett krav om återbetalning. Vi handlägger redan flertalet överklaganden rörande återkrav.

I synnerhet om du har fått ett ”övervägande” bör du kontakta en jurist, eftersom manöverutrymmet då är något större än om ditt bolag redan fått kravet.

Vad var kraven för att få korttidstöd?

För korttidspermitteringarna var de viktigaste kraven att:

  1. Företaget har gjort insatser för att minska sina kostnader. I många fall handlar det om att avsluta konsultuppdrag.
  2. Företaget inte är på obestånd.
  3. Företaget får inte ha skatte- eller avgiftsskulder hos Kronofogden.
  4. Företaget måste ha avtalat med de anställda om korttidspermittering.
  5. Företaget får inte ”under stödmånaderna, de två kalendermånaderna närmast före den första stödmånaden eller de sex kalendermånaderna närmast efter den sista stödmånaden verkställa eller besluta om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna”.

I synnerhet kravet på att inte ta ut utdelning eller andra uttag ur företaget har lett till omfattande återkrav från Tillväxtverket. Även punkt 1, rörande kostnadsminskningen och externa konsultavtal har fått myndigheten att begära tillbaka stöden. 

Notera att många av besluten som myndigheten fattar inte alltid är självklara ur juridisk synvinkel. Framförallt vad gäller hur uttag ur aktiebolag, samt konsulttjänster ska bedömas. 

Har du lämnat in en försenad avstämning till Tillväxtverket?

Det är väldigt många företag som hört av sig till oss och berättat om att de har fått återkrav på grund av att de har varit sena med återrapporteringen. På grund denna försummelse har Tillväxtverket då ofta övervägt eller beslutat om återkrav på hela stödbeloppet. Även om avstämningen bara lämnats in några få dagar för sent.

Som tur är stiftades en ny lag som började gälla den 1 januari 2022. Denna lag innebar att du som företagare som fått beslut om återkrav på grund av utebliven eller sen avstämning hade rätt att göra en ny anmälan om avstämning. Avstämningen sågs då som inlämnad i rätt tid vilket innebar att ditt företag kunde beviljas stöd för tidigare återkrävd period. Observera att sista dag att lämna in en ny anmälan om avstämning var 2 maj 2022. Det går därmed inte längre att lämna in en sådan anmälan.

Hur har domstolarna beslutat hittills?

Förvaltningsrätterna biföll inledningsvis många överklaganden av Tillväxtverkets återkrav. En tung bevisbörda lades på Tillväxtverket. Förvaltningsrätterna ansåg ofta att det inte var tillräckligt att Tillväxtverket bevisade att beslut om vinstutdelning hade fattats. Tillväxtverket behövde utreda de ekonomiska förhållandena i övrigt mer noga för att kunna göra ett återkrav.

Tillväxtverket överklagade en del sådana domar till Kammarrätterna för överprövning. Kammarrätterna tycktes inte riktigt hålla med förvaltningsrätterna. Det ansågs tillräckligt med att visa att bolaget fattat ett beslut om utdelning för att Tillväxtverket skulle ha uppfyllt sin bevisbörda. Därefter ansågs bevisbördan ligga på bolaget att visa att bolaget trots beslutet om vinstutdelningen inte lämnat oriktiga uppgifter. Högsta förvaltningsdomstolen har i två avgöranden resonerat i likhet med kammarrätterna. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen har Tillväxtverket uppfyllt sin bevisbörda om att bolaget inte hade grund för ett påstående om att det hade sådana allvarliga ekonomiska svårigheter som krävs för rätt till stöd, om Tillväxtverket kunde visa på att bolaget har fattat eller verkställt ett beslut om utdelning efter att ha ansökt om godkännande eller efter det att stödperioden inleddes. Sedan ankommer det enligt Högsta förvaltningsdomstolen på bolaget att lägga fram bevisning och omständigheter till stöd för att det ändå inte finns skäl att återkräva stödet. 

Om bolaget fattat eller verkställt ett beslut om utdelning innan bolagets ansökan om korttidsstöd eller innan stödperioden inleddes ska en helhetsbedömning göras, med särskild hänsyn till utdelningsbeslutet. Vid den bedömningen bör särskilt beaktas den tid som förflutit mellan beslutet om utdelning och ansökan om korttidsstöd eller, om ansökan avser retroaktiv tid, stödperiodens inledande. Även storleken på utdelningen kan ha betydelse vid bedömningen av bolagets ekonomiska situation. I ett av avgörandena hade ett bolag beslutat om vinstutdelning med tre miljoner kronor drygt tre veckor innan bolaget ansökte om korttidsstöd. Dagen innan bolaget ansökte om korttidsstöd hade en extra bolagsstämma beslutat att hela utdelningen om tre miljoner kronor skulle återkallas. Med hänsyn till det korta tidsintervallet mellan beslutet om vinstutdelning och ansökan om korttidsstöd samt att storleken på utdelningen varit betydligt större än korttidsstödet (350 000 kr), menade Högsta förvaltningsdomstolen att förutsättningarna för att få korttidsstöd inte uppfyllts då bolaget inte ansågs ha sådana tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som krävs för att få stöd. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade således att Tillväxtverkets beslut om återkrav skulle stå fast.

Hur har det gått för våra klienter?

Enkla Juridik har biträtt många klienter som haft problem med Tillväxtverket. Senast nu i juni (2022) lyckades vi få Tillväxtverket att ändra sig. Efter vår utredning och skrivelse till Tillväxtverket fick vår klient behålla 9,5 miljoner kronor.

För andra klienter har det i många fall också gått bra. Ibland lyckas vi redan få Tillväxtverket att ändra sig, senast ändrade Tillväxtverket sitt beslut som resulterade i en minskning av återkravet från 650 000 kr till 200 000 kr. I andra fall har vi fått rätt i förvaltningsrätten. Vår senaste vinst i förvaltningsrätten gjorde att en klient slapp återbetala 270.000 kr.

Vad ska du göra om ditt företag fått ett återkrav om korttidspermittering från Tillväxtverket?

Om ni har fått ett beslut om återbetalning ska ni genast kontakta oss för att utvärdera situationen. Vi kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten.

Många gånger har Tillväxtverket fattat ogrundade beslut. Därför finns det i vissa fall möjligheter att framgångsrikt kunna överklaga. 

Hör av dig till oss i kontaktformuläret nedan så erbjuder vi kostnadsfri första kontakt med jurist. Eller ring 020 – 89 95 96 vardagar kl 9 – 17.

Denna text är senast uppdaterad den 30 december 2022